Krämarpolitik och köpmannavälde

Det finns en mängd olika teorier om hur Romarriket gick under. Även en ekonomisk förklaringsmodell, som är förvånansvärt lättbegriplig jämfört med andra teorier. Kejsarna respekterade inte marknadsekonomin. Från att ha haft en relativt fri ekonomi så slog man undan försörjningen för många bönder och småföretagare, gjorde dem till bidragsberoende drönare. Bröd och skådespel bjöds det på, men inga incitament till hederligt arbete. Och de få som fortfarande arbetade klämdes åt ytterligare, med ständigt höjda skatter, krånglig byråkrati, enorm inflation och ofrihet. När barbarerna till slut red in i Rom sågs de närmast som befriare.

Vi inser än idag att de som ska styra och förvalta landet bör ha väldigt goda kunskaper i ekonomi. Finns det ingen förståelse för hur samhället fungerar ur ett ekonomiskt perspektiv så kommer man att misslyckas för eller senare. Kunskaper om marknaden kombineras gärna med goda kunskaper om hur människor beter sig, vad de har för drivkrafter och mål i sina liv. (mer…)

Mellan hav och berg

Hamnstaden

Den klassiska liberalismen har sina rötter hos köpmännen (borgarna). En köpman träffar ofta främlingar när han gör affärer, och då gäller det att behandla främlingen med respekt om affären ska bli av. Det kan också vara lämpligt att lära sig något om främlingens seder och bruk. Till syvene och sist gäller det att skaffa mat på bordet.

Affärskulturen förvandlas till en världsbild, en ideologi. Folk gör bättre affärer om de är jämlikar och agerar i ett fritt sammanhang, som styrs av ömsesidiga frivilliga avtal. Köpmannens sammanhang kan symboliseras av hamnstaden. Här styr de rika köpmännen, befolkningen är brokig och blandad så länge man kan minnas. Folk är beresta och nyfikna på nya idéer, och låter de flesta komma till tals. De tjänar pengar tillsammans och berikar varandra. Nackdelarna kan vara brist på lugn och ro, samt böjlig moral. (mer…)

Den förhatliga progressivismen

Progressivism anses av många borgerligt sinnade personer vara något dåligt, vilket är en ren ryggmärgsreflex. Egentligen är ju inte förändring och utveckling något dåligt i sig självt, utan det handlar givetvis om förändringens innehåll. Hur förändringen genomförs, och med vilken hastighet är också betydelsefullt.

Att politikerna rev över 40 kvarter varav många kulturbyggnader i Stockholms innerstad under 1960-talet anses av många idag vara ett exempel på dålig modernistisk progressivism. Rivningen av de gamla Klarakvarten utgör fortfarande ett öppet sår i stockholmarnas själ.

Att samer var förbjudna att tala sitt språk, utöva sin religion och kultur anses däremot som orättfärdigt, här var en förändring av godo, så att alla grupper i samhället fick likartade rättigheter. Detta är ett exempel på god frihetlig förändring, eller progressivism. Behandlingen av minoriteter och det rasbiologiska institut i Uppsala är inte något vi är stolta över. (mer…)

Det allvetande och alltid närvarande Google

Google har åtalats för diskriminering av James Damore en en f.d anställd, som ifrågasatte bolagets strategi gällande jämlikhetsfrågor. Damores kritik var relativt lågmäld och välunderbyggd, men Google besvarade hans frågvishet med en intern smutskastningskampanj och avsked. (mer…)

Rösta eller inte rösta?

Allt fler menar att man inte bör rösta, att det är meningslöst.

Att ta makten över våldsmonopolet och sedan använda det för att minska ofriheter i samhället faller på sin egen orimlighet. Slösa inte energi på orättfärdiga strukturer. Partipolitiken är dömd att snedvridas, och du blir alltid bedragen i slutänden. Alla ljuger. Det finns ingen rättvisa i världen, varför låtsas?

Det finns många argument för att låta bli, men vi har valhemlighet i Sverige; om vi röstar eller inte röstar angår bara oss själva. (mer…)

Det långsamma avskaffandet av yttrandefriheten

Frankrikes president Emmanuel Macron vill förbjuda s.k falska nyheter. De anses vara ett hot mot det liberala demokratiska systemet, framförallt när det hålls allmänna val.

Vägen till helvetet är kantad av goda föresatser. Och Macrons idé är ett ypperligt exempel på ett förslag där man vill väl, men där utfallet kommer kan bli enastående groteskt, ty vem kan exakt definiera vad som är en falsk nyhet?

Vi läser ju falska och överdrivna nyheter på kvällspressens löpsedlar dagligen. Och de mer seriösa traditionella mediehusen är väldigt noga med att inte sticka ut hakan. De underrapporterar hellre än att sätta det livgivande statliga presstödet på spel.

Förmodligen handlar Macron förslag om specifika falska nyheter i särskilda sammanhang, inklusive en stor dos subjektivitet. Men vem ska döma i dessa delikata ärenden? En särskild rättrådig domstol? Kanske Macron själv?

Falska eller vilseledande nyheter?

Jag har under en tid följt tidskriften EU Observer, häromdagen publicerade de en artikel som handlade om V4-länderna (dvs Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien) och eventuella sprickor som finns under fasaden.

Jag fann artikeln en aning märklig. Sprickor har i och för sig alltid funnits då det handlar om fyra oberoende länder med skiftande agenda. Men det generella intrycket under senare tid har snarare varit att samarbetet blivit starkare, och att länder som Slovenien, Kroatien och Österrike också sneglar på V4, och kanske även Italien. Varför i detta läge skriva en artikel om att samarbetet har sprickor, och att V4 kanske kommer att upplösas? (mer…)

Förnekarna

Det går mot kallare tider. I USA verkar det bli den kallaste vintern i mammaminne.

Tre dygn av protester i Iran

Vi ser protester som blossar upp i flera iranska städer, däribland Teheran. Inte nog med att prästerskapet isolerar landet från resten av världen, de förtrycker medborgarna, särskilt kvinnorna, och på senare tid har även arbetslösheten ökat och ekonomin är ansträngd. För er som vill veta mer finns det information på Twitter under #Iranprotests.

Många anser att den iranska revolutionen 1979 mot shahens förtryck kapades av den religiöse ledaren Khomeini, som inrättade dagens teokratiska system. Iranier i massor flydde landet och det restriktiva religiösa samhället som tog form. Vi får hoppas att dagens protester ger bättre utdelning, och leder till att landet normaliseras och blir mer frihetligt.

Profetior inför 2018

Sibyllan (oraklet) i Delphi av John Collier

Vissa saker känner vi redan till, det blir vinterolympiad i februari i Peyongchang, Sydkorea. Samt att NASA skjuter upp InSight i mars, en sond som ska utföra geologiska undersökningar på mars. Fotbolls VM i Ryssland under juni och juli, och riksdagsval i Sverige den 9 september. Därutöver är det mesta höljt i dunkel, därför är det en gammal god tradition att försöka göra kvalificerade gissningar inför året som kommer.

2017 var Donald Trumps år, och han kommer att fortsätta att dominera världspolitiken, även om han kommer att lägga mest kraft inrikes. Vi kommer att få se de positiva affekterna av den stora skattereform han genomförde i slutet av året. Samt en vidare omarbetning av det amerikanska sjukförsäkringssystemet. Någon mur behöver han egentligen inte bygga, eftersom stora delar av gränsen mot Mexiko redan har kraftiga stängsel. Han kommer att förstärka väl valda delar för att symboliskt uppfylla sitt vallöfte. (mer…)

Demokrati och majoritetstyranni

Debatten om vad det offentliga får göra och inte göra är närmast obefintlig i Sverige. Ändå förstår alla problematiken i följande exempel.

Är det rätt att 90% av befolkningen genom demokratiska omröstningar beslutar att konfiskera den resterande befolkningens egendomar?

Beslutet tas i god demokratisk ordning, parlamentsledamöterna är överens, allt går rätt till. Och den mindre delen av befolkningen som uppgår till 10% får helt enkelt acceptera att deras egendomar ges bort till andra.

(mer…)

Ett motgift mot kaos

Dave Rubin intervjuar Jordan Peterson. En intressant diskussion om livet, universum och allting. Som vanligt ett intelligent samtal, på riktigt. Peterson berättar om sin bok 12 Rules for Life: An Antidote to Chaos. Vi kommer förhoppningsvis att få ser mer av de här herrarna framöver.