Europa, en historia av enighet och splittring

Europa 1911

Europa har en lång historia av ömsom enighet och ömsom splittring. Helt enat har det aldrig varit, inte ens EU lyckades med detta konststycke, då Östeuropa, delar av Balkan och Schweiz inte är med.

Kanske började äventyret med de grekiska stadsstaterna, som egentligen inte enades förrän Alexander den store erövrade dem. Efter kampanjerna i Mesopotamien, Persien och Egypten ville han skicka sina arméer västerut, men planerna hann inte sättas i verket, då han dog av feber i Babylon. Det var Rom som fortsatte imperiebyggandet, följt av Frankerriket, det Tysk-romerska och Habsburgska riket. (mer…)

Köpa mark och bygga en ny fri stat

Det har kläckts många idéer om hur man skulle kunna skapa en friare värld. En variant är att ge sig in i politiken, detta har emellertid fungerat dåligt, särskilt under senare år. Frihetsfrågorna har varit satta på undantag, istället vi fått EU:s överstatlighet, ökade regleringar, höjda skatter, samt massövervakning på internet.

Den frihetligt sinnade kan också flytta till ett land med lägre skatt och mindre byråkrati, om omständigheterna tillåter. Ett annat exempel som också diskuteras är att grunda ett nytt land med frihetlig konstitution. Även detta har varit svårt, då mark inte är lätt att komma över, och man kan hamna i dispyt som t.ex projektet Liberland.

Ytterligare ett alternativ är att samla ihop en ansenlig mängd kapital och helt enkelt köpa loss en bit mark. Detta håller nu på att ske, läs vidare om FreeSociety-projektet.

Hela listan – samtliga partier som ställer upp i riksdagsvalet 2018

Det är fler än S, V, Mp, SD, M, KD, L & C som ställer upp i riksdagsvalet nästa år. 37 partier står vid startlinjen, och ännu fler deltar i landstings- och kommunalvalen. Och kanske kan det denna gång vara extra intressant att leta upp ett parti som passar, ty många anser att de etablerade partierna har bleknat rejält.

Och nu när det finns möjlighet att enkelt sprida sitt budskap över internet borde fler kloka och intressanta personer få möjlighet till en plats i riksdagen. Nedan följer en lista över alla partier som ska delta i valet.

(mer…)

Fri invandring i en fri värld

Afghanska kvinnor på 1970-talet.

I frihetliga kretsar pratas det ibland om fri invandring. Men vad menas egentligen med detta, är det ens möjligt att genomföra? Hur skulle det fungera i praktiken?

Frihetliga personer vill ha mindre statlig påverkan. Oavsett om vi kallar oss nyliberaler, klassiska liberaler, libertarianer eller gammelborgerliga – vi vill ha en mindre stat och lägre skatter. Detta är själva fundamentet.

Härmed kan det inte uppstå massiv flyktinginvandring finansierad med skattebetalarnas pengar. Det finns inga medel för detta. Den gemensamma plånboken är tom.

Tycker man annorlunda är man socialliberal el.dyl. Det går ganska många röda linjer vid massivt nyttjande av skattepengar – om man är frihetligt sinnad. (mer…)

Hur påverka samhället i mer frihetlig riktning?

Det är få partier idag som vill sänka skatterna och minska statens befogenheter. Tvärtom så ökar antalet lagar och regleringar numera, framförallt via EU, och skatterna höjs av den röd-gröna regeringen. Vi går alltså mot ett samhälle som är alltmer ofritt. Och den stora frågan som är på allas läppar handlar om invandring, jag kommer att återkomma till detta i andra artiklar.

Alliansen verkar för stunden ha övergivit sin allmänna attityd gentemot skattesänkningar och privatiseringar. Ibland förefaller de blott vara en del av socialdemokratiska rörelsen. Och det är en stor skillnad mot början av 1990-talet då man i större utsträckning arbetade för frihetliga mål, och påverkade Sverige i mer frihetlig inriktning. Det var då friskolorna uppstod, samt avregleringar av radio, TV, energi och telekom. Även socialdemokraterna hade del i denna utveckling.

Den nya nationella rörelsen, med SD i spetsen har i grund och botten samma syn på ekonomi som socialdemokrater och alliansen. De är beredda att höja skatterna om de anser sig behöva. Det finns ingen grundläggande respekt för frihet och ägande. (mer…)

Två varianter av PK

PK är en förkortning av politiskt korrekt, ofta en benämning på etablissemangets tillrättalagda verklighet. Det kan handla om att dölja skrämmande saker, vi har ju ofta hört i rättsliga sammanhang att anmälningsbenägenheten har ökat – istället för att brottsligheten har ökat. Ett annat exempel: förra året var det inte politiskt korrekt att kräva ålderstestning av flyktingbarn, de som föreslog ålderstestning anklagades för att gå rasisters ärenden. Men nu är det plötsligt ok, i dagsläget ålderstestas alla.

PK kan alltså ändras och förskjutas. Ibland pratas det ironiskt om ändringar i PK-manualen. När fordom viktiga ståndpunkter plötsligt ändras eller gallras bort. I grund och botten är det givetvis ett sätt för politiker att kontrollera information, och de etablerade medierna hänger på tåget. De är också ofta PK, ty det är opportunt och ger tillträde till maktens korridorer. Samt ett tack för det livgivande presstödet som många medier inte skulle klara sig utan idag. (mer…)

Den tredje falangen

I USA håller den libertarianska rörelsen på att splittras, dels finns det s.k bleeding hearts, som i Sverige representeras av exempelvis Johan Norberg & Co, och dels finns det en stor grupp som är mer konservativ, varav några lutar åt alt-right, den nya amerikanska alternativhögern.

Den alternativa högern är delvis bildkrigare och trollare på nätet, de postar s.k memer som triggar, retar, upprör och skapar förvirring. Alt-right består av folk från flera olika läger, men det finns en underliggande gemenskap av traditionalism/konservatism, samt avsky mot allt som är pk, vänster eller vänsterliberalt. Och ett budskap som ofta lyfts fram är att de vill värna vita barn, och den västerländska kulturen. (mer…)

Spelet om folket och nationerna

Den fordom multietniska staden Lviv (även kallad Lemberg, Leopolis, Lemberik, Lvov, Lwow) i nuvarande Ukraina.

Vi ser en etnisk, kulturell och religiös uppdelning både i Sverige och Europa, där olika grupper separerar sig från varandra och parallella samhällen uppstår.

Jag tänker absolut inte fördöma fenomenet, parallella samhällen har funnits i alla tider, exempelvis i Central- och Östeuropa, där tyska, ungerska, slaviska och judiska befolkningsgrupper samsades i olika byar eller kvarter.

Faran uppstår när utomstående krafter nyttjar de olika etniska grupperna för nationalistiska syften, vilket ibland kan leda till fullständig katastrof. (mer…)

Oskalbar demokrati

Parlamentet i Budapest

Vi befinner oss vid ett kulturellt och politiskt vägskäl, vi ser mängder av utmaningar och problem, och somliga ifrågasätter våra liberala demokratier.

Det stora flertalet menar emellertid att demokrati är en helig institution, som aldrig kan förolämpas eller ifrågasättas.

Men en person som gillar att vända på stenar, som jag själv, måste fortsätta att vända. Även när det gäller något så sakralt och självklart som demokrati.

Finns det några alternativ? (mer…)

Är Gud död?

Kupolen och oculus i Pantheon, Rom, ”Alla Gudars tempel”.

Den universella kristna religionen – där alla i ett samhälle var troende och tillbad samma Gud – finns inte längre. Den är död.

Det började redan när katoliker och ortodoxa splittrades, därefter protestanternas avhopp, samt att judendomen spred sig i Europa, frikyrkorörelsen, samt ateism, agnosticism, och därefter flertalet andra religioner som kom med invandrare, islam etc, samt livsstilsreligioner som new-age, buddism mm. (mer…)

Tillbaka på jobbet

Ja, det känns lite ovant för många nu. Men det är bara att köra på…

Myten om det universella politiska systemet

I antikens Athen användes krukskärvor när församlingen skulle rösta om utvisning av en medborgare som begått något brott mot staten. Det kallades ostrakisering, efter grekiskans ostraka (skärva)

I västvärlden har vi sedan ca 100 år tillbaka demokratiska system, där alla myndiga medborgare, män och kvinnor, kan rösta utifrån en lista av namn, till kommunstyrelser, landsting och parlament. När församlingen är vald utser majoritetsföreträdarna styrelse eller regering, samt diverse arbetsgrupper eller utskott. Parlamentet stiftar lagar och regeringen styr riket.

Vissa länder har en mer direkt demokrati, där medborgarna kan påverka namnen på röstlistorna, medan andra länder har ett lite längre avstånd till makten. Det finns också ofta spärrar till parlamenten för småpartier, i Sverige är det 4%. Vissa länder har en författningsdomstol för att se om politikernas lagförslag är i linje med grundlagen. Det brukar också finnas diverse instanser för att kontrollera politiker, eller personer som arbetar inom statliga verk och myndigheter.

Detta är demokratin i ett nötskal. I systemet finns det olika åsiktsblock, socialister, liberaler och konservativa m.fl. Vissa mandatperioder vinner de liberala, andra år de konservativa, och ibland socialisterna. Förlorarna får huka sig under fyra år, och vänta på bättre tider. Riket styrs emot många medborgares idéer och vilja, röstresultatet är ofta jämt, vinnaren skiljer sig ofta med några knappa procentenheter. (mer…)