10-20,000 kr i böter för att ladda ner en film


Högsta domstolen (hd) har numera tagit fram praxis på bötesbelopp för illegal nerladdning/fildelning, som fastslagits till 50 dagsböter för en film. Med en lön på 40,000 kr/mån blir det 20,000 kr. Och beloppet stiger ifall man laddar ner eller offentliggör fler filmer. Vad som gäller för illegalt streamade filmer vet vi ännu ej.

Låt oss problematisera ärendet.

Hur ska polisen kunna beivra dylika brott? Hur ska de spåra upp folk som laddar ner illegalt? Lagar bör kunna verkställas på ett bra sätt. Här ställer jag mig frågande. Om vi inte avlyssnar allas internettrafik så är jag tveksam till om den här lagen alls kan genomföras.

Det finns en risk att dylika lagar kommer att användas som hot eller extra straffpåföljd av polisen i en redan pågående utredning, eller vid misstanke om brott. Vi anar hur snacket kan gå: – Ska vi gå igenom din dator också? Vad har du på din smartphone egentligen? Vi måste nog beslagta dina elektroniska prylar…

Sen finns en annan aspekt som berör termer av rimlighet. Är straffet rimligt? Om någon stjäl samma DVD-film i en affär, får man då också 50 dagsböter?

Stölder för under 1000 kr räknas som snatteri, och det blir penningböter som straff. Om vi tar en snabb titt på en av de mest populära onlinebutikerna för film, så kan vi konstatera att snittpriset på en film är ca 99 kr. Alltså långt under stöldstraffvärdet. Penningböterna beror givetvis på om man erkänner, om man tidigare varit straffad etc, men hamnar ungefär på ca 30 dagsböter. Det händer också att snattaren gör upp med affärsinnehavaren, betalar för sin vara och ber om ursäkt, när beloppet är ringa.

Vi bör därför fråga oss om straffet för illegal nerladdning är rimligt? Varför ska det vara högre när incidenten sker på nätet? Notera att kopiering inte ens rör sig om stöld, ty inget har ju tillgripits, utan det handlar om att vidarekopiering av kopior.

Fildelning/nerladdning är ett brott mot upphovsrättslagen, och inte stöld.

Sen bör man också fundera vidare på vem som tjänar på dylik lagstiftning. Vad är poängen med att sätta en så hög straffskala på ett synnerligen litet brott som handlar om att kopiera något på nätet? Det här är ju något som nästan var och en har gjort någon gång.

Ska man kriminalisera en hel nation?

Kan det vara så att film- och musikindustrin genomdrivit stark lobby-verksamhet för att få igenom hårda straffskalor? Vad finns det för samhällsnytta med detta, skyddar statsmakten blott särintressen?

Att sprida upphovsrättsskyddad information i andra sammanhang anses ju önskvärt, t ex på bibliotek. Borde man inte istället debattera om hur en god och nyttig digital informationsspridning bör se ut? Och därifrån härleda lagar och beslut?

Det kan ju vara så att film- och musikbolagens affärsmodell är förlegad, och helt enkelt inte fungerar i ett digitalt samhälle. Det vore inte första gången som tekniska landvinningar ändrade vårt sätt att sprida, hantera och tillhandahålla information.

Sammanfattningsvis, så vi har en lag som polisen svårligen kan verkställa, som har en orimlig straffskala, som gör flertalet svenskar till brottslingar, och som dessutom drivits igenom av särintressen för att främja en specifik affärsverksamhet. Och detta sker när filmindustrin ökar sin omsättning för varje år som går, trots illegal fildelning.

I det här läget bör man fundera på om högsta domstolen har gjort en vettig bedömning eller ej?


Följ oss!