Är den liberala guldåldern över?


Många frågar sig om de västerländska liberala demokratiernas guldålder är förbi? När Sovjetunionen föll, så gick västmakterna segrande ur striden; vårt system var bättre, vi var friare, mer kreativa och hade samhällen med mycket högre standard.

Idag är det diktaturen Kina som är motorn i världsekonomin, eller åtminstone tvåa, då man spår att landet kommer att gå om USA som tillväxtnation. Även länder som Ryssland och rika arabländer har skapat sig stora framgångar trots auktoritärt styre.

Om vi ska vara noga med historieskrivningen så är det just liberaliseringen av Kinas ekonomi som lett till dess framgångar. Även om landets invånare inte åtnjuter fullständig demokrati, så är läget mycket bättre än under Maos dagar. Vi glömmer fort.

Medan länder som Ryssland och Saudiarabien mäter sin framgång i olja, då de inte har så mycket annat att sälja på världsmarknaden. Ryssarna har i och för sig fortfarande sin försvarsindustri, men landet dras med s.k brain drain, där duktiga människor flyttar utomlands, även ingenjörer inom försvarssektorn. Ryssland befinner sig numera på randen till en ekonomisk kris, kanske just p.g.a av det auktoritära styret.

Liberalismen kris kan egentligen inte spåras till de nya ekonomiernas framgångar. Då marknadsekonomi nästan alltid leder till bättre ekonomi. Kanske borde vi istället fråga oss varför USA och väst inte är lika framgångsrika längre?

Kan det vara så att våra länder i väst numera åtnjuter mindre demokrati och liberalism, och därför hämmas både vår ekonomi och kreativitet?

USA som anses vara frihetens bastion på jorden har blivit väldigt toppstyrt och överstatligt. Och då menar jag inte bara undantagslagarna från 9/11 som tillåter faciliteter som Guantanamo Bay-fängelset, där fångar sitter utan rättegång, utan även lagar som tvingar banker att låna ut pengar till folk som inte har råd. Detta orsakade den ekonomiska krisen 2008. Hela bolånemarknaden är förstatligad i USA, vilket många inte riktigt inser. Nu socialiseras även sjukvårdssystemet och oredan sprider sig. Och då har jag inte ens gått in på NSA och deras övervakning av samhället. Samt SWIFT-systemet där myndigheterna kan spana på din privatekonomi via bankerna.

Och i Europa har vi ett internationellt samarbete som plötsligt förvandlar sig till en union och skaffar sig egen valuta, parlament och huvudstad i ett av de minsta länderna, Bryssel i Belgien. Jag röstade för en gemenskap, inte till en Europeisk union.

På ett decennium har politikerna skapat Europas förenta stater. Kronan på verket vore en bankunion, som sedan sakta kan förvandlas till någon slags centralbanksverksamhet, och därefter är statsbildningen och unionen mer eller mindre komplett.

Makten försvinner från de lokala parlamenten bort till andra länder, numera stiftas merparten av alla lagar och förordningar utanför medlemsstaterna. Dessutom importerar vi många av USA:s övervakningslagar och auktoritära program, vilket inte gör saken bättre.

Jag vet inte vad vi ska kalla allt det här för, men det är inte liberalism.

Vill vi ha kreativa medborgare som startar nya industrier och berikar vår värld, så bör vi ge dem inte bara fria marknader, utan även intellektuell frihet.


Följ oss
Sammanfattning av veckans artiklar till din inbox varje måndag