Försäkringskassan i ett (vilset) nötskal


Vi har precis fått en son, vårt tredje barn. Och det är givetvis ett mirakel; man är glad och tacksam på alla sätt och vis. Men när den första föräldrakoman lagt sig börjar verkligheten. Och det är dags att kontakta försäkringskassan o.dyl.

Jag vet att jag har rätt till 10 så kallade pappadagar. En välbehövlig skatteåterbäring får man väl lov att säga, med tanke på att det totala skattetrycket fortfarande ligger på strax under 50%.

Jag fyller i ansökningsblanketten exakt som man ska. Det går att göra det via internet, men just idag funkar inte tekniken. Ett vanligt pappersbrev skickas således.

Dagarna går. Inget svar.

Efter ca 40 dagar kommer ett brev, som låter meddela att jag måste skicka in resultatrapporten för 2009 annars får jag en (mindre) schablonsumma.

Ok, de flesta tycker att det här låter helt sjukt, jag vet. Men sånt här råkar man ut för när man är egenföretagare.

Redan i ansökan hade jag skrivit ett estimat för min lön. Och blanketten var undertecknad av mig på heder och samvete. Så nu skulle jag alltså skriva ett nytt brev, där jag skriver summan på nytt, undertecknat av mig själv igen, eftersom jag är både vd, ekonomichef och personalansvarig. Det funkar så i enmansföretag.

Jag ringde givetvis Försäkringskassan, lite kul får man ha, och fick plats 255 i kön (!).

Det gick ganska snabbt, efter en kvart var jag framme och pratade med en handläggare som inte riktigt visste vad en resultatrapport var för något, eller varför jag skulle bifoga den.

En ny person skulle ringa mig, lovade handläggaren.

Det gick några timmar och en senior kvinna från försäkringskassan ringde upp. Hon var lite mer gnatig och stod på på sig, men visste inte heller riktigt hur resultatrapporten skulle utformas. Men varför kunde inte min revisor fixa det? Eller gör en preliminär självdeklaration, menade hon.

Jag har ingen revisor, sade jag, och jag deklarerar när det är dags.

Däremot har jag exakt koll på siffrorna, jag kan lämna rätt uppgifter till dig här och nu på telefon, inga problem, berättade jag.

Jag måste ha det skriftligt.

Kan jag maila, så att det inte tar 40 dagar igen, undrade jag?

Du ska skicka brev, blev svaret.

Så nu ska jag skriva ner samma siffra igen, som i den ursprungliga ansökan, lägga i kuvert, frankera och skicka till en handläggare på försäkringskassan.

Då får jag förhoppningsvis mina 10 pappadagar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, försäkringskassan, slöseri, skattepengar, myndigheter


Följ oss!