Hur ”skapa” nya jobb?

Regeringen har som vi alla känner till en arbetslinje, som går ut på att få folk i arbete. När fler jobbar ökar skatteintäkterna, bidragsberoendet minskar, och i framtiden kan vi möjligen sänka skatten med några procent.

Genom att sänka skatten för de som jobbar, minska a-kassan en smula för de högst avlönade, införa nystartsjobb, effektivisera arbetsförmedlingen, samt ha högre krav på bidrag så menar regeringen att fler kommer att jobba. Idag har vi en arbetslöshet på ca 8% enligt Eurostat.

Problemet kvarstår emellertid, Sverige är i grunden inte särskilt attraktivt för företagare. De utländska företagen står inte direkt i kö för att hyra industritomter och starta upp verksamhet i landet. Och våra egna entreprenörer åker hellre utomlands och utvecklar sin verksamhet där.

Jobben försvinner från landet. Antalet arbetstillfällen är marginellt fler än på 50-talet, trots att befolkningen ökat rejält.

Vad kan då politikerna göra för att locka hit företag, och uppmuntra de inhemska företagarna att satsa? Det krävs nog mer än dagens minimala åtgärder.

Sänk bolagskatten, gör den lägst i EU. Slopa arbetsgivaravgiften. Inför platt skatt på arbete 20%. Rensa i momsträsket och inför en lägre avgift.

Exportera el, modernisera och bygg ut våra kraftverk. Det kommer att behövas i ett Europa som blir allt mer beroende av ryska fossila bränslen. Risken för kraftiga jordskalv är som bekant låg i Norden.

Bygg ut vården, exportera vårdtjänster till andra länder. Med Karolinska institutet (delar ut Nobelpriset i medicin) som reklampelare kan vi bli ledande i Europa på vård.

Allt detta kan absolut få fart på Sverige och locka hit företag från hela världen. Och staten kommer i förlängningen att få in mer skatt än vad man tidigare förmådde, då alla de nya företagen bidrar med inkomstskatt, bolagskatt, ökad konsumtion etc.

Problemet är väl själva övergången från dagens system till det nya. Staten kommer inledningsvis att förlora miljarder på de föreslagna sänkningarna. Hur ska man täppa igen hålen?

Jag tror att man får ta några hårda år. Samt införa behovsprövad föräldrapenning, barnbidrag etc, och låt fackföreningarna stå för a-kassan det första halvåret då får de dessutom ett existensberättigande. Posten för socialt skydd slukar ca 40% av den totala offentliga budgeten. Och många bidrag går till folk som egentligen inte behöver, om man fick behålla mer av sina pengar vill säga. Satsa på bidrag för de som verkligen behöver och låt de som kan klara sig själva vara i fred.

Orättvist? Vart tog fördelningspolitiken vägen? Kommer inte detta att leda till ett samhälle med ökade klyftor?

Om vi inte vill ha ett samhälle med enorm arbetslöshet, där den ena halvan försörjer den andra – då är det nog dags att sätta fart. Och var i ligger rättvisan att man tar mina pengar för att försörja någon annan – när denne mycket väl skulle kunna ha ett arbete – om det lönade sig att driva företag i landet? Var i ligger rättvisan att stödja ett icke fungerande system?

Ett dilemma är ju att det finns länder idag med låga skatter och bra företagsklimat. Varför skulle inte den lille svenska entreprenören flytta dit? Och dessa länder kan absolut bjuda på god levnadsstandard och framförallt mer sol än här hemma. Globaliseringen blir vår fiende istället för vår vän. Konkurrensen om entreprenörerna, företagen och de goda idéerna ökar hela tiden.

Mina tankar är knappast nya eller särskilt revolutionerande. Ett gott företagsklimat skapar goda förutsättningar för medborgarna. Våra politiker känner till allt det här. De vet mycket väl att vi lever i en låtsasekonomi, men det är övermäktigt för dem att ändra systemet. Och kanske skulle de t o m förlora val på dylik politik. Även om de blott behövde genomföra en bråkdel av det jag beskriver för att få fart på företagandet så vågar de inte.

Efter några finanskriser till, när jobben och företagen sinat ännu mer, ja, då kanske man tvingas att genomföra något drastiskt. Och då blir det ännu svårare.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Lämna en kommentar

  1. Anon skriver:

    vid en första anblick bra förslag och ideer, men vi bör också betänka till exempel fallet Irland, de har ju skattekonkurrerat sig till först boom och sen bust, så det må se enkelt ut på papperet men är förstås i realiteten inte så. Ideen med elexport är intressant frågan är bara vilken råvara vi ska använda nu när kärnkraften ser ut att ha fått nådastöten.

  2. St. Ralph, lögnaren skriver:

    Vi kanske borde fundera på färskvattenexport. Det kan nog finnas en marknad för det på fastlandet.

  3. Anonym skriver:

    Irlands problem är överbelåning inte låga skatter.
    Länder med låga skatter och goda statsfinanser som t ex Estland, Cypern mm har klarat sig bra ur krisen.

  4. Robert skriver:

    Enligt min källa, som jag länkar till, så har antalet arbetstillfällen i den privata sektorn ökat marginellt sedan 50-talet.

    Du får gärna ange din källa.

    *

    Jag håller inte med Anders Borg. Jag menar att ett generellt högt skattetryck påverkar näringslivet negativt, det blir dyrare att anställa, dyrare att producera produkter, svårare att sälja produkter pga momsen, och framförallt svårt att starta ett företag då skattetrycket är en utmaning i sig själv, och bildar ett jättehögt trappsteg som är svårt att ta sig över. Jag jobbar själv som egenföretagare och talar till viss del utifrån egen erfarenhet.

  5. Ante skriver:

    Du skriver ”Antalet arbetstillfällen är marginellt fler än på 50-talet, trots att befolkningen ökat rejält.”

    Helt fel det är nästan dubbelt så måmga arbetsltillfällen nu.

    Nivån på arbetsgivaravgiften påverkar inte jämviktsarbetslösheten. Sänker man arbetsgivaravgiften ökar lönerna mer och effekten försvinner. Anders Borg förklarar detta i en presskonferans den 3 mars om det ekonomiska läget. Där förklarar han också VAD som verkligen påverkar lönebildning och därmed arbetslöshet.

    http://www.regeringen.se/sb/d/3209/a/162105

    Ante

  6. Robert skriver:

    Ursäkta slarvig formulering, men när man dessutom pratar om skatter så är det ju jobb inom den privata sektorn som är av intresse. Jobb inom den offentliga sektorn är ju i detta fall en kostnad.

    Vi ser ingen större förbättring på arbetsmarknaden pga av jobbskatteavdraget och den försämrade a-kassan. Sverige har ca 8% arbetslöshet, och ännu mycket högre inom gruppen ungdomar.

    Tanken med mitt inlägg var inte att diskutera justering av arbetslösheten några procent hit och dit – utan en regelrätt omorganisering av det svenska skatte- och näringslivspolitiken – vilket jag tror kommer att krävas. Det finns ju jämförbara länder som t.ex Nederländerna, Österrike vars arbetslöshet är mycket lägre än vår, och vars näringsliv är mycket starkare och mer konkurrenskraftigt.

  7. Ante skriver:

    Nu har du ändrat dig. I blogginlägget står det ”Antalet arbetstillfällen är marginellt fler än på 50-talet”

    Nu har du ändrat till att det enbart gäller privat sektor, och det stämmer säkert.

    Jag tror att Borg och hans experter har rätt. Skulle vi ta bort arbetsgivaravgiften skulle vi få en kraftig efterfrågan på arbetskraft och arbetslösheten skulle sjunka rejält. Men lönerna skulle snabbt stiga och arbetslöshetsnivån skulle återigen hamna på jämvikt på ca 6,5 procent. Skattenivån påverkar inte har ingen påverkan på jämvikten.

    Det som däremot har påverkan på jämvikten är jobbskatteavdraget och den försämrade A-kassan. Dessa sätter press på lönebildningen och jämviktsarbetslösheten.

    Ante