Demokrati

Drömmen om öppna gränser

Vad är en gräns för något egentligen? Behövs gränser? Kortfattat så är det en skiljelinje mellan ett autonomt landområde och ett annat. Inom de olika länderna gäller olika lagar och regleringar, även språket, kulturen och ekonomin kan skilja sig.

Att verka för öppna gränser tycker många är en vacker tanke, men det medför en del närmast omöjliga utmaningar.

Om det inte skulle finnas gränser mellan olika länder, så skulle länderna inte heller vara autonoma. Man skulle ej veta vart den ena jurisdiktionen börjar och var den andra slutar. Landet skulle upphöra att vara ett land. Tänk två burkar med inlagda gurkor, låtsas att de bägge glasburkarna plötsligt försvinner, och blott innehållet blir kvar. Vi får en röra av sammanblandad inlagd gurka.

Och det är kanske just detta som många vill uppnå – inga länder och nationer, öppna gränser, frihet över stäpper, fjordar och berg. (mer…)

En bidragande orsak till flyktingkrisen var att statsmakten inte respekterade det kommunala självstyret

Principerna om kommunalt självstyre är gamla, förmodligen äldre än själva staten. Då vårt land under förhistorisk tid var uppdelad i mindre enheter, och de små regionerna hade självstyre. Även under medeltiden skötte landsändar och socknar sig själva, centralmakten kunde inte lägga sig i allt, och hade inte heller intresse av att att göra det. Så länge bönderna betalade sitt tionde och staten fick sin beskärda del av kakan fick regionerna i stort sett klara sig själva.

Det var senare, framförallt på 1600-talat under rikskanslern Axel Oxenstierna som landet började organiseras på allvar, och staten började syna småfolket och dess förehavanden. Med det fanns alltid en oskriven lag om att det som rörde kommunerna sköttes på kommunal nivå, medan större frågor som berörde alla sköttes av staten. Förehavandet kallas också för subsidiaritetsprincipen, och är en grundläggande syn inom EU, även om våra politiker allt oftare bryter mot den. På senare år kan vi notera en ökad klåfingrighet, där centralmakten på många områden vill lägga sig i ärenden som bäst sköts på lokal nivå. (mer…)

Absolut frihet

Jean-Claude Juncker, EU-presidenten som tillsattes utan demokratiska val, lyssnar på folket

Allt fler kommer till slutsatsen att mer frihet kan vara en lösning på många av våra politiska problem. Om vi har en mindre statsmakt, färre regler, om vi människor tillåts organisera våra liv själva – då skulle världen bli en bättre plats, framförallt enklare och mer överskådlig. Och jag är benägen att hålla med, vi skulle absolut må bättre av en mindre klåfingrig statsmakt, decentralisering skulle öka intresset för hur vi organiserar våra närområden. Och det finns tusentals lagar som ingen bryr sig om, eller ens vet att de existerar. Byråkratin och statsmakten har vuxit bortom begripliga proportioner; vi vill fjärma oss från den, och bli egna självrådande individer.

Men kan vi få för mycket frihet? Kan det bli för mycket av det goda? Kan fårskocken släppas helt lös, eller behöver vi en skyddande herde för alla som känner sig otillräckliga, rädda eller omyndiga? Det här inlägget är framförallt riktat till de som är intresserade av libertarianism eller klassisk liberalism. (mer…)

Det vackra hatet

Om man inte är vänster när man är ung har man inget hjärta, brukar man säga. Och om man är vänster när man är gammal har man ingen hjärna, brukar också tilläggas ibland.

Ibland förefaller det som om vissa extremister tolereras mer än andra? För vad skulle vi gjort om nationalister demonstrerat med liknande fanor?

Det finns en snara för varje…[ersätt ordet chef med valfri folkgrupp]. Då blir det plötsligt väldigt obehagligt.

Klasshat eller rashat – allt är sprunget ur samma unkna ideologiska avskrädeshög.

Att vi har överseende med vissa av galningarna är en skymf mot alla de som fängslats, torterats och mördats under deras blodiga fanor.

Vem som än vinner det franska presidentvalet – så kommer relationen till EU att ändras

Både Le Pen och Mélenchon förespråkar omröstning om Frankrikes EU medlemskap. Här lutar vi alltså åt Frexit. Fillon däremot vill ha ett Europa av nationer, dvs minskad centralmakt. Macron är pro-EU och vill skapa ett slags Eurozon med regering, parlament och budget. Detta kommer i och för sig att kräva ändringar i diverse fördrag, vilket kräver omförhandlingar mellan medlemsländerna. Läs mer hos Open Europe.

Globalismen – dess för och nackdelar

Globalism och globalisering kom på modet efter Sovjetunionens fall på 1990-talet. Det fanns en tanke om att världens nationer skulle närma sig varandra både genom handel, arbete, gemenskap etc –  och att gränserna sakta skulle suddas ut.

Det finns en romantisk strävan efter en förenad värld, bland annat som det uttrycks i John Lennons sång Imagine. Vi blir alla ett, inga gränser, ingen religion, inga konflikter etc. Givetvis är detta den naiva versionen av det hela, men det tilltalar mångas hjärtan. Och likväl är musiker som exempelvis Lennon en slags passiva marknadsförare av idéerna om globalisering.

Men det finns också en mer pragmatisk hårdför strävan efter ökad globalisering, vilket innebär att politikerna skulle få ännu mer makt. Och en samordnad global juridik skulle omöjliggöra för medborgarna att undvika statsmaktens översyn. Ditt liv, dina åsikter, din lön, din skatt – allt skulle givetvis finnas i den globala auktoritetens register. EU, FN, Nato m.fl kan alla utgöra kanaler för ökad globalisering.

Vi kommer att uppleva EN forskning, en politik, en mediesanning, en väg att vandra. Pluralism, diskussioner och vändande och vridande är på väg att dö ut. (mer…)

Det nygamla Ottomanska väldet

Jag citerar artikel 89 från Turkiets nya konstitution, fritt översatt:

För att övervinna presidentens veto måste parlamentet rösta ner samma proposition med absolut majoritet.

Det ger presidenten mycket makt. En hel del faktiskt. Nåja, vi kan åtminstone glädja oss åt att Erdogan inte upplöst parlamentet.

Så mycket kostar det att ta fram en ny lag

Våra politiker är satta att styra landet, och de har ett stort ansvar som inbegriper mängder av förhandlingar, möten och resor. De deltar i debatter, utfrågningar och gör allehanda utspel i medierna. Det här är den förenklade bilden många av oss har av de folkvalda.

I grund och botten är det emellertid lagstiftningen som är själva kärnfunktionen i det demokratiska arbetet. Genom att att ändra i regelverket kan man påverka samhället i olika riktningar. Att införa skatt på bensin anses minska privatbilismen, och förbud av rökning på restauranger anses bidra till en bättre inomhusmiljö och minskad rökning. (mer…)

Är grundlagen viktigare än självaste demokratin?

De flesta samhällen har någon slags grundlag eller konstitution. Det handlar om ett övergripande ramverk av lagar som är grundläggande för samhällets funktioner. Här brukar man placera saker som rör yttrandefrihet, äganderätt, likhet inför lagen etc.

I en lössläppt demokrati utan grundlag skulle man i extremfallet kunna lagstifta om att svarthåriga inte får jobba inom myndigheter och förvaltningar. Eller att folk som har mycket pengar tvingas betala extra mycket skatt, eller att äganderätten bara gäller om staten inte intresserar sig för marken eller fastigheten, eller att yttrandefriheten bara gäller ibland, och inte alltid. (mer…)

Är mittenpolitiken död?

I tider av djupt politikerförakt och misstro mot medier och etablissemang finns det människor som söker sig till andra idéer och lösningar om hur samhället ska organiseras.

Vi ser delvis ett uppsving för vänsterfalangen med sina social justice warriors och trumphatare. Kärnan är ganska liten, men de har en väldigt lång svans av halvpassiva sympatisörer. De plockar snabbt upp allehanda trender från de amerikanska universiteten, det handlar bl.a om tankar kring genus/gender, rasifiering, safe spaces, koldioxidaktivism, veganism, politisk korrekthet etc etc. Här hittar vi urbana kulturpersoner, lärare, akademiker, studenter etc. En stor del av det svenska politiska etablissemangen tillhör delvis denna falang, även de s.k borgerliga. (mer…)

Sverige uppdelat i smånationer

Vi ser idag olika frihetsrörelser runt om i världen, där den i Skottland kanske är den mest kända, följt av Baskien, Katalonien, Norditalien och många fler. Detta är förmodligen en motreaktion mot århundraden av unionstänkande och en ständigt närvarande övermakt, som dessutom vanligen befinner sig långt borta, och ofta har en dålig känsla för vad den specifika regionen egentligen behöver. (mer…)

Staten – finns den?

Statsmakten är något självklart för de flesta. Det är till den man betalar skatt, och därifrån kommer skola, vård, polis, försvar etc. Det är också till staten man vänder sig när man ska ha olika tillstånd, prövningar och all annan byråkrati. Och det är våra folkvalda politiker som styr staten och stiftar lagar. Så ser det ut, grovt förenklat.

Men om folket plötsligt bestämde sig för att inte längre vilja ha en stat – då skulle staten inte längre finnas kvar. Även om staten skulle spjärna emot, så är folket fler än statens funktionärer och tjänstemän. Och staten är egentligen ingenting utan sina medborgare. Blott ett tomt skal. (mer…)