Ekonomi

Hur påverka samhället i mer frihetlig riktning?

Det är få partier idag som vill sänka skatterna och minska statens befogenheter. Tvärtom så ökar antalet lagar och regleringar numera, framförallt via EU, och skatterna höjs av den röd-gröna regeringen. Vi går alltså mot ett samhälle som är alltmer ofritt. Och den stora frågan som är på allas läppar handlar om invandring, jag kommer att återkomma till detta i andra artiklar.

Alliansen verkar för stunden ha övergivit sin allmänna attityd gentemot skattesänkningar och privatiseringar. Ibland förefaller de blott vara en del av socialdemokratiska rörelsen. Och det är en stor skillnad mot början av 1990-talet då man i större utsträckning arbetade för frihetliga mål, och påverkade Sverige i mer frihetlig inriktning. Det var då friskolorna uppstod, samt avregleringar av radio, TV, energi och telekom. Även socialdemokraterna hade del i denna utveckling.

Den nya nationella rörelsen, med SD i spetsen har i grund och botten samma syn på ekonomi som socialdemokrater och alliansen. De är beredda att höja skatterna om de anser sig behöva. Det finns ingen grundläggande respekt för frihet och ägande. (mer…)

De rika flyr höga skatter och migranter

Enligt uppgift står den lyxiga hamnen i Saint Tropez tom i år. Fordom var detta miljardärernas lekstuga med lyxyachter i långa rader, men icke i år. Och detta dråpslag påverkar tydligen turistnäringen i hela Sydfrankrike. Det är de höga skatterna som skrämmer, samt migrantkrisen. Portugal lär vara den nya destinationen. Genuint, orört, låga skatter och få migranter. Då vet ni var ni ska beställa er nästa Aperol Spritz, och var ni först läste det 😉

Myten om vinst som något dåligt

Vi vill inte ha vinstdrivande företag inom vård, omsorg och skola. Det är oetiskt att gå med vinst.

Ja, så här kan det ibland låta bland vänstern och socialdemokrater. Vinst beskrivs som något dåligt, och även det privata näringslivet får sig en släng av sleven.

Vad är då vinst? Är det något som vi inte ska sträva efter?

Vinst uppstår när två parter frivilligt kommer överens om en affärstransaktion, den ena säljer något som den andra vill ha. Köpet sker egentligen först när bägge är nöjda, om varan är för dyr så sker inget köp. Om varan i efterhand visar sig vara dålig så utsätts säljaren för klagomål och påtryckningar, oftast löses tvisten med kompensation, om inte så finns risken att köparen inte kommer tillbaka. För säljaren gäller det att upprätthålla sitt goda rykte, därför bör antalet missnöjda kunder hållas på ett absolut minimum. (mer…)

Cypriotiska provborrningar efter naturgas – och turkiska militärövningar

Inatt anlände riggen West Capella till block 11 i den cypriotiska ekonomiska zonen, söder om ön, vid gränsen till Egypten. Provborrningar ska ske ända fram till oktober. Det franska petroleumföretaget Total är anlitat för uppdraget.

Tidigare har Egyptierna påträffat stora mängder naturgas i området, nu hoppas man på att det finns liknande fyndigheter även på den cypriotiska sidan. Cyprioterna har sedan tidigare en fyndighet i block 12 (Afrodite-gasfältet), som ännu ej börjat exploateras.

Turkiet har förlagt militärövningar i området, då de motsätter sig cyprioternas planer på provborrningar.

Förskjutning av Europas kulturella centrum

Donald Trump höll ett av sina mest intressanta och viktiga tal i Polen, under inledningen av sitt besök i Europa. Han prisade polackerna för deras uppoffringar under andra världskriget och kalla kriget. Lyfte fram deras stolthet och beslutsamhet, hur de återuppbyggde sitt sönderbombade skövlade land, och slutligen frigjorde sig från kommunismen. Han beskrev också Polen som Europas geografiska, men även kulturella mittpunkt. (mer…)

Det svenska spelmonopolet – ett minne blott?

År 2015 beställde regeringen en utredning om att hitta en bra lösning för att omreglera den svenska spelmarknaden i form av en ny spellagstiftning. Det handlade om att undersöka möjligheterna till att skapa en spellicens i Sverige som skulle motsvara spellagstiftningar i övriga Europa på ett bra sätt, och därmed också göra Sverige till ett attraktivt land att ansöka om licens i. I slutänden handlar det givetvis om pengar, staten kan genom en modernare lagstiftning framtidssäkra skatteintäkterna från denna lukrativa bransch. (mer…)

Två italienska banker insolventa

Medan medierna rapporterar om Trumps alla inbillade och verkliga klavertramp, så fortsätter eurokrisen i det tysta. Två italienska banker är insolventa rapporterar ECB. Dessa banker är Veneto Banca SpA och Banca Popolare di Vicenza SpA. Italienarna ska tydligen lösa krisen själva med statliga ingripanden. Det hela verkar i skrivande stund något försenat.

Bankkrisen kommer givetvis olägligt, mitt under Brexit-förhandlingarna, och kan ge EU-kritikerna momentum.

Det är tydligt att EU-politikerna lever i en bubbla. Den tyska konservativa partiledaren Manfred Weber, beskriver Storbritannien som ”en ö i kaos” och att ”det fortfarande verkar som om den brittiska regeringen inte vet vad den vill åstadkomma”.

Kanske är det i själva verket en s.k freudiansk felsägning, och en beskrivning av EU? Självinsikt är inte något vi kan förvänta oss av Brysselpolitikerna.

Och så har vi de tyska bankerna, med Deutsche Bank i spetsen, som också har problem, samt den grekiska krisen, som förblir olöst.

Då alla dessa problem bubblar upp till ytan, så går Brexit från en dålig idé – till en i allra högsta grad lysande idé.

I väntan på Europas förenade stater

Det har läckt uppgifter från EU-kommissionen, om krav på att alla EU-länder ska införa euron fram till år 2025, samt att Bryssel ska ha mer inflytande över medlemsländernas statsbudget. Uppgifterna har delvis dementerats, men de följer den nya politik som bl.a Frankrikes nya president Macron framfört, om att stärka samarbetet och eurogruppen.

Brexits efterdyningar har uppenbarligen lett kommissionen till antagandet att EU måste stärkas för att inte falla sönder helt. Så istället för att lätta på regelverken och överstatligheten – så som britterna krävde – så väljer man istället att förstärka dem. (mer…)

Därför hatar somliga kapitalismen

Kapitalism är i grund och botten ett system där medborgaren tillåts äga och driva företag. Den fria marknaden är intimt förknippad med begreppet. Inget konstigt tycker det flesta, men likväl har systemet väldigt många motståndare, både från vänster och höger på den politiska spelplanen. Genom att reglera marknaden, skapa monopol, eller låta staten ta över vissa affärsområden så slår man effektivt hål på systemet. Vi har egentligen inga riktiga kapitalistiska system idag, utan en slags blandekonomi med kapitalistiska förtecken.

Hur kommer det sig att så många hatar kapitalismen? Fundera på följande:

Du köper en bilförsäkring, när du väl krockar och ersättning ska utbetalas så blir den inte lika hög som du förväntat dig. Det finns givetvis något liten paragraf som du glömt läsa.

Du köper en sjukvårdsförsäkring, när du blir sjuk och inlagd på sjukhus visar det sig att försäkringsbolaget inte tar hela kostnaden. Även här fanns en liten paragraf. (mer…)

Så mycket kostar det att ta fram en ny lag

Våra politiker är satta att styra landet, och de har ett stort ansvar som inbegriper mängder av förhandlingar, möten och resor. De deltar i debatter, utfrågningar och gör allehanda utspel i medierna. Det här är den förenklade bilden många av oss har av de folkvalda.

I grund och botten är det emellertid lagstiftningen som är själva kärnfunktionen i det demokratiska arbetet. Genom att att ändra i regelverket kan man påverka samhället i olika riktningar. Att införa skatt på bensin anses minska privatbilismen, och förbud av rökning på restauranger anses bidra till en bättre inomhusmiljö och minskad rökning. (mer…)

Gotland – till salu!

En utförsäljning av Gotland vore i och för sig bra för statskassan. Regeringen lär ju behöva pengarna. Inte ens en socialdemokratisk regering kan ju höja skatterna i evighet.

Utförsäljning av öar är ett välbeprövat grepp av länder med sviktande ekonomi.

Vem betalar bolagsskatten?

Vi hör ofta nyheter om att stora företag försöker undvika bolagsskatt på olika sätt, och att det är omoraliskt, och att den här typen av skatteflykt bör bekämpas.

Men vem betalar bolagsskatten egentligen?

På ett ytligt plan så känns bolagsskatten bra. Det är ju rika företag som betalar. Och det går helt i linje med vänsterns idé om att beskatta de rika.

Fast i verkligheten ser det ju annorlunda ut givetvis. Ett bolag är ju inte alltid rikt, utan lika ofta belånat. Och bolaget är ju inte en fysisk person, utan består ofta av hundratals eller tusentals personer. Bolagsskatten innebär att företagets varor och tjänster blir lite dyrare, de anställda får lite lägre löner och vinsten blir lite lägre (om man nu har någon vinst). Samt att företagets eventuella lån betalas tillbaka i långsammare takt. Som att hälla lite sand i maskineriet, det blir friktion.

Det är konsumenterna och de anställda som till stora delar betalar bolagsskatten. Samt att löntagarna ovanpå allt detta också betalar sedvanlig inkomstskatt, sociala avgifter, och moms på alla varor och tjänster, samt diverse punktskatter på exempelvis bensin, alkohol, tobak etc.

Skattesystemet är inte bara snårigt och orättfärdigt, det bidrar också till yrsel ju mer man tänker på det…