Ekonomi

I väntan på Europas förenade stater

Det har läckt uppgifter från EU-kommissionen, om krav på att alla EU-länder ska införa euron fram till år 2025, samt att Bryssel ska ha mer inflytande över medlemsländernas statsbudget. Uppgifterna har delvis dementerats, men de följer den nya politik som bl.a Frankrikes nya president Macron framfört, om att stärka samarbetet och eurogruppen.

Brexits efterdyningar har uppenbarligen lett kommissionen till antagandet att EU måste stärkas för att inte falla sönder helt. Så istället för att lätta på regelverken och överstatligheten – så som britterna krävde – så väljer man istället att förstärka dem. (mer…)

Därför hatar somliga kapitalismen

Kapitalism är i grund och botten ett system där medborgaren tillåts äga och driva företag. Den fria marknaden är intimt förknippad med begreppet. Inget konstigt tycker det flesta, men likväl har systemet väldigt många motståndare, både från vänster och höger på den politiska spelplanen. Genom att reglera marknaden, skapa monopol, eller låta staten ta över vissa affärsområden så slår man effektivt hål på systemet. Vi har egentligen inga riktiga kapitalistiska system idag, utan en slags blandekonomi med kapitalistiska förtecken.

Hur kommer det sig att så många hatar kapitalismen? Fundera på följande:

Du köper en bilförsäkring, när du väl krockar och ersättning ska utbetalas så blir den inte lika hög som du förväntat dig. Det finns givetvis något liten paragraf som du glömt läsa.

Du köper en sjukvårdsförsäkring, när du blir sjuk och inlagd på sjukhus visar det sig att försäkringsbolaget inte tar hela kostnaden. Även här fanns en liten paragraf. (mer…)

Så mycket kostar det att ta fram en ny lag

Våra politiker är satta att styra landet, och de har ett stort ansvar som inbegriper mängder av förhandlingar, möten och resor. De deltar i debatter, utfrågningar och gör allehanda utspel i medierna. Det här är den förenklade bilden många av oss har av de folkvalda.

I grund och botten är det emellertid lagstiftningen som är själva kärnfunktionen i det demokratiska arbetet. Genom att att ändra i regelverket kan man påverka samhället i olika riktningar. Att införa skatt på bensin anses minska privatbilismen, och förbud av rökning på restauranger anses bidra till en bättre inomhusmiljö och minskad rökning. (mer…)

Gotland – till salu!

En utförsäljning av Gotland vore i och för sig bra för statskassan. Regeringen lär ju behöva pengarna. Inte ens en socialdemokratisk regering kan ju höja skatterna i evighet.

Utförsäljning av öar är ett välbeprövat grepp av länder med sviktande ekonomi.

Vem betalar bolagsskatten?

Vi hör ofta nyheter om att stora företag försöker undvika bolagsskatt på olika sätt, och att det är omoraliskt, och att den här typen av skatteflykt bör bekämpas.

Men vem betalar bolagsskatten egentligen?

På ett ytligt plan så känns bolagsskatten bra. Det är ju rika företag som betalar. Och det går helt i linje med vänsterns idé om att beskatta de rika.

Fast i verkligheten ser det ju annorlunda ut givetvis. Ett bolag är ju inte alltid rikt, utan lika ofta belånat. Och bolaget är ju inte en fysisk person, utan består ofta av hundratals eller tusentals personer. Bolagsskatten innebär att företagets varor och tjänster blir lite dyrare, de anställda får lite lägre löner och vinsten blir lite lägre (om man nu har någon vinst). Samt att företagets eventuella lån betalas tillbaka i långsammare takt. Som att hälla lite sand i maskineriet, det blir friktion.

Det är konsumenterna och de anställda som till stora delar betalar bolagsskatten. Samt att löntagarna ovanpå allt detta också betalar sedvanlig inkomstskatt, sociala avgifter, och moms på alla varor och tjänster, samt diverse punktskatter på exempelvis bensin, alkohol, tobak etc.

Skattesystemet är inte bara snårigt och orättfärdigt, det bidrar också till yrsel ju mer man tänker på det…

Den svenska bostadsbubblan som vägrar att spricka

Den så kallade bostadsbubblan i Stockholm är ett centralt tema i många bloggar, och vid många diskussioner mellan folk i största allmänhet. Vi frågar oss: -Hur kan priserna fortsätta uppåt i all evighet, hur kan det vara så dyrt, och när ska bubblan spricka? Jag har själv länge varit en anhängare av bubbelteorin, men börjar så småningom vika mig.

Det som fick mig att tänka om var en engelsman som jag träffade, och han gav mig en lite större inblick i Londons bostadsmarknad. Priserna är givetvis ännu högre än i Stockholm, och ter sig närmast som fantasifoster för de som befinner sig utanför. Bara för att ta ett exempel, ett litet klassisk radhus i Londonstadsdelen Camden kan idag uppbringa ca 40 miljoner svenska kr. (mer…)

5 punkter för att göra Sverige till världens mest framgångsrika land

hur-gora-sverige-rikt-igen-stadshusetÄnda sedan början av 1970-talet har Sverige gått sin egen väg, med höga skatter och radikal vänsterpolitik.

Ni som tycker att jag överdriver bör fundera på begrepp som löntagarfonder, skatter på över 50%, och att alla sjukhus, vårdhem, apotek, skolor, förskolor, TV- och radiostationer för inte så länge sedan var i offentlig regi.

Sverige har länge bedrivit en extrem politik, men så har det inte alltid varit. Några decennier innan (på 1940-1960-talet) var Sverige ett av världens rikaste länder. Och det var ett lågskatteland med restriktiv bidragspolitik, trots att socialdemokraterna satt vid makten.

Sedan dess har vi hamnat efter både vad gäller företagande, ekonomi, innovationskraft, vård, skola och annan samhällelig service. Men visst finns det möjligheter att ändra inriktning, även om det tar ett tag att vända en stor rostig båt. (mer…)

Det verkliga priset på pengar

Hela vårt bankväsende vilar på en väldigt lös grund. Bankerna lånar ut mer pengar är vad de kan täcka upp för, det brukar kallas för fractional-reserve banking. Och det finns många konspirationsteorier om fenomenet, men det existerar på riktigt, och bankerna lånar ut pengar som egentligen inte finns.

Bankerna ägnar sig åt märkliga ting, däremot sätter de inte priset på pengar, dvs hur mycket ett lån är värt, det vi vanligtvis kallar för ränta. (mer…)

Italienska bankerna, nästa kris i EU

En italiensk bankkris tornar upp sig. Knappt har dammet efter Brexit lagt sig, nu väntar nästa utmaning för den sömnlösa Europeiska unionen. Bankerna måste räddas på något sätt, och de behöver mycket kapital, snabbt.

Det italienska ekonomin har knappt vuxit sedan inträdet i eurozonen 2002. Och bankerna har väldigt många s.k dåliga lån.

EU-byråkraterna kommer inte att ha tid med britterna och Brexit – det pratas redan nu om att ge dem en deal som Norge – istället kommer de att behöva fokusera på Italien.

Och som om det inte räckte. Det blåser fler kalla vindar över Europa. Redan nu kan vi konstatera att Deutsche Bank har problem, och detta i kombination med övriga kriser kan om vi har otur resultera i en perfekt storm.

Vad är egentligen EU?

european_union_flagDet är många som är arga och upprörda nu när britterna röstat för att lämna EU. Etablissemanget och medierna är enögda. De vill inte se några ändringar i det europeiska samarbetet, trots att det inte alls är en självklarhet hur de Europeiska länderna ska förhålla sig till varandra, våra relationer har vuxit fram under 60 års tid.

Det är egentligen få som ser hela bilden bakom EU, och sätter sig in i de olika fördragen, som sedan 1950-talet utgör det Europeiska samarbetet.

När vi pratar om den politiska unionen så kom den till 2009 genom Lissabonfördraget, men många avtal fanns långt innan; den fria marknaden och rörligheten fanns redan på plats under 1990-talet.

Vi behövde alltså ingen politisk union – för att samarbeta och idka frihandel samt flytta mellan medlemsländerna. (mer…)

Cypern ute ur bailout-programmet

2013 hamnade den lilla önationen på obestånd, efter att ha förköpt sig på grekiska statsobligationer. När sedan EU överraskande tillät skuldnedskrivning för Grekland – då blev Cyperns innehav värdelöst – och man förlorade åtskilliga miljarder euro. Tillräckligt mycket för att bankerna skulle få problem.

Genom en okonventionell metod kallad hårklippning – dvs man konfiskerade delar av bankkundernas tillgångar på EU:s order – kunde delvis hålen täppas igen, samt med lån från EU och IMF.

Men nu är alltså cyprioterna avskrivna från räddningsprogrammet. Och det gick relativt snabbt, med tanke på hur lång tid det tar för t ex greker och portugiser. Nu är läget på Cypern iof helt annorlunda. Man brukar vanligtvis ha en arbetslöshet på 4-5%, och finanserna i hyffsad ordning, till skillnad från andra länder runt Medelhavet. Samtidigt som man är på god väg att förhandla sig fram en lösning i syfte att återförena ön.

Samhällsbärarna och de tärande

Debatten om medborgarlön har pågått under en tid i olika länder, det har debatterats i Schweiz, men infördes aldrig, miljöpartiet har haft det i sitt partiprogram, och nu ska det alltså införas i Finland.

Finland har varit hårt pressat av företagsnedläggningar och dålig ekonomi, tanken är att medborgarlönen om ca 7500 kr/mån ska ersätta alla bidrag, sjukersättningar, a-kassa etc – och förenkla hanteringen av välfärdsstaten.

Ersättningen ska inte vara så pass hög att den underminerar människors arbetsvilja, sägs det. Frågan är bara vad som anses högt och lågt? Om två människor bor tillsammans med låga omkostnader, så klarar de sig förmodligen på 15,000 kr i månaden. Det beror ju på vad man prioriterar.

(mer…)