Ekonomi

Den svenska bostadsbubblan som vägrar att spricka

Den så kallade bostadsbubblan i Stockholm är ett centralt tema i många bloggar, och vid många diskussioner mellan folk i största allmänhet. Vi frågar oss: -Hur kan priserna fortsätta uppåt i all evighet, hur kan det vara så dyrt, och när ska bubblan spricka? Jag har själv länge varit en anhängare av bubbelteorin, men börjar så småningom vika mig.

Det som fick mig att tänka om var en engelsman som jag träffade, och han gav mig en lite större inblick i Londons bostadsmarknad. Priserna är givetvis ännu högre än i Stockholm, och ter sig närmast som fantasifoster för de som befinner sig utanför. Bara för att ta ett exempel, ett litet klassisk radhus i Londonstadsdelen Camden kan idag uppbringa ca 40 miljoner svenska kr. (mer…)

5 punkter för att göra Sverige till världens mest framgångsrika land

hur-gora-sverige-rikt-igen-stadshusetÄnda sedan början av 1970-talet har Sverige gått sin egen väg, med höga skatter och radikal vänsterpolitik.

Ni som tycker att jag överdriver bör fundera på begrepp som löntagarfonder, skatter på över 50%, och att alla sjukhus, vårdhem, apotek, skolor, förskolor, TV- och radiostationer för inte så länge sedan var i offentlig regi.

Sverige har länge bedrivit en extrem politik, men så har det inte alltid varit. Några decennier innan (på 1940-1960-talet) var Sverige ett av världens rikaste länder. Och det var ett lågskatteland med restriktiv bidragspolitik, trots att socialdemokraterna satt vid makten.

Sedan dess har vi hamnat efter både vad gäller företagande, ekonomi, innovationskraft, vård, skola och annan samhällelig service. Men visst finns det möjligheter att ändra inriktning, även om det tar ett tag att vända en stor rostig båt. (mer…)

Det verkliga priset på pengar

Hela vårt bankväsende vilar på en väldigt lös grund. Bankerna lånar ut mer pengar är vad de kan täcka upp för, det brukar kallas för fractional-reserve banking. Och det finns många konspirationsteorier om fenomenet, men det existerar på riktigt, och bankerna lånar ut pengar som egentligen inte finns.

Bankerna ägnar sig åt märkliga ting, däremot sätter de inte priset på pengar, dvs hur mycket ett lån är värt, det vi vanligtvis kallar för ränta. (mer…)

Italienska bankerna, nästa kris i EU

En italiensk bankkris tornar upp sig. Knappt har dammet efter Brexit lagt sig, nu väntar nästa utmaning för den sömnlösa Europeiska unionen. Bankerna måste räddas på något sätt, och de behöver mycket kapital, snabbt.

Det italienska ekonomin har knappt vuxit sedan inträdet i eurozonen 2002. Och bankerna har väldigt många s.k dåliga lån.

EU-byråkraterna kommer inte att ha tid med britterna och Brexit – det pratas redan nu om att ge dem en deal som Norge – istället kommer de att behöva fokusera på Italien.

Och som om det inte räckte. Det blåser fler kalla vindar över Europa. Redan nu kan vi konstatera att Deutsche Bank har problem, och detta i kombination med övriga kriser kan om vi har otur resultera i en perfekt storm.

Vad är egentligen EU?

european_union_flagDet är många som är arga och upprörda nu när britterna röstat för att lämna EU. Etablissemanget och medierna är enögda. De vill inte se några ändringar i det europeiska samarbetet, trots att det inte alls är en självklarhet hur de Europeiska länderna ska förhålla sig till varandra, våra relationer har vuxit fram under 60 års tid.

Det är egentligen få som ser hela bilden bakom EU, och sätter sig in i de olika fördragen, som sedan 1950-talet utgör det Europeiska samarbetet.

När vi pratar om den politiska unionen så kom den till 2009 genom Lissabonfördraget, men många avtal fanns långt innan; den fria marknaden och rörligheten fanns redan på plats under 1990-talet.

Vi behövde alltså ingen politisk union – för att samarbeta och idka frihandel samt flytta mellan medlemsländerna. (mer…)

Cypern ute ur bailout-programmet

2013 hamnade den lilla önationen på obestånd, efter att ha förköpt sig på grekiska statsobligationer. När sedan EU överraskande tillät skuldnedskrivning för Grekland – då blev Cyperns innehav värdelöst – och man förlorade åtskilliga miljarder euro. Tillräckligt mycket för att bankerna skulle få problem.

Genom en okonventionell metod kallad hårklippning – dvs man konfiskerade delar av bankkundernas tillgångar på EU:s order – kunde delvis hålen täppas igen, samt med lån från EU och IMF.

Men nu är alltså cyprioterna avskrivna från räddningsprogrammet. Och det gick relativt snabbt, med tanke på hur lång tid det tar för t ex greker och portugiser. Nu är läget på Cypern iof helt annorlunda. Man brukar vanligtvis ha en arbetslöshet på 4-5%, och finanserna i hyffsad ordning, till skillnad från andra länder runt Medelhavet. Samtidigt som man är på god väg att förhandla sig fram en lösning i syfte att återförena ön.

Samhällsbärarna och de tärande

Debatten om medborgarlön har pågått under en tid i olika länder, det har debatterats i Schweiz, men infördes aldrig, miljöpartiet har haft det i sitt partiprogram, och nu ska det alltså införas i Finland.

Finland har varit hårt pressat av företagsnedläggningar och dålig ekonomi, tanken är att medborgarlönen om ca 7500 kr/mån ska ersätta alla bidrag, sjukersättningar, a-kassa etc – och förenkla hanteringen av välfärdsstaten.

Ersättningen ska inte vara så pass hög att den underminerar människors arbetsvilja, sägs det. Frågan är bara vad som anses högt och lågt? Om två människor bor tillsammans med låga omkostnader, så klarar de sig förmodligen på 15,000 kr i månaden. Det beror ju på vad man prioriterar.

(mer…)

Beskatta de rika?

euroNu när landet befinner sig i kris, och skattkistan snart är tom är det frestande att ta till symbolpolitik som att höja skatten för de rika. Det kan röra sig om ökad kapitalbeskattning, arvsskatt etc.

Av evidens vet vi att dylika åtgärder inte fungerar. Nej, de är snarare ett recept på det motsatta, ett sätt att förvärra krisen. Beskatta de rika och de kommer att lämna landet, och ofta tar de med sig sitt kapital, sina kunskaper och verksamheter.

Se på Frankrike under Hollande, Storbritannien och Sverige på 1970-talet. Och även om många rika väljer att stanna kvar, så kommer deras pengar inte att göra det. (mer…)

Sverige fortfarande utan regering – börjar hamna efter

Ett antal svenska företagsledare går nu ut i DI och beklagar sig över att Sverige håller på att hamna efter vad gäller konkurrenskraft och företagande.

De uppmanar Löfven att initiera en rad satsningar för att attrahera nyinvesteringar och kapital, samt säkra framtidens energiförsörjning.

Det stämmer. Mycket bra påpekande. Nu var det ju iof ett tag sedan någon politiker oavsett färg gjorde något för att stärka Sveriges konkurrenskraft inom dessa områden. Men i sakfrågan har debattörerna helt rätt.

Företagsledarna glömmer också att vi i princip inte har någon regering sedan valet 2014. En duglig regering bör ju (redan från dag ett) skapa politiska allianser som kan backa upp dess politik. Där är vi inte än.

Decemberöverenskommelsen i all ära, men i sakfrågorna står s, mp & v ganska långt ifrån borgarna, och ännu längre från sd. Och i dagsläget är det svårt att skapa allianser i den här brokiga skaran.

Så, man undrar, vad är det Löfven egentligen ska göra?

Euron för evigt

Carl Bild uttalar sig om Grekland och den gemensamma valutan:

För några år sedan gick det möjligen att tala om en eurokris, men det vi ser nu är en grekisk kris och knappast någonting annat. Jag vet ingen som på allvar tror att den på något sätt hotar den gemensamma valutan.

Han är väldigt tvärsäker den gode Bildt. Kanske är det mer ett uttryck för hans yviga sätt att formulera sig än om verkliga fakta? (mer…)

Grekiska staten belånar sig ytterligare

Idag är det klart att den grekiska statskassan får ett tillskott på ca 86 miljarder euro (ca 817 miljarder kr) i form utav lån från ECB. Det mesta av pengarna kommer förmodligen, som förut, att gå till att betala av amorteringarna på äldre lån.

Elaka tungor skulle kanske säga att lånen till grekiska staten i själva verket är ett stödpaket till de banker och finansinstitut som var dumma nog att låna ut pengar till grekerna 2009.

Redan då visste man att grekerna inte kunde betala tillbaka, redan då visste man att det var en otroligt dumdristig investering, redan då antog man att EU skulle ställa upp för Grekland – vilket gjorde investeringen mindre riskabel – men tillika marknadsvidrig.

Den självklara frågan och den enorma elefanten i rummet är självfallet: Hur länge kan det här fortsätta, att lösa lån med ännu mer lån?

Misslyckandets magiska nummer GR0133004177

GR0133004177 är numret på en grekisk statsobligation (förmodligen en av de många orsakerna till EU:s misslyckande) som auktionerades ut till låg ränta i november 2009. Bankerna och institutionerna som investerade visste att Grekland inte hade finanserna i ordning, men de spekulerade på att Tyskland skulle rädda pengarna åt dem. Det är ett rätt tvivelaktigt sätt att göra affärer, och nu menar många med mig, att långivarna också bör lida för sin dåliga investering. I ett kapitalistisk samhälle med fri marknad skulle Grekland aldrig kunnat bjuda ut en dylik obligation, ingen hade köpt den; men nu hade de EU och Tyskland i ryggen, och då gick det tydligen vägen…