Ekonomi

Det svenska spelmonopolet – ett minne blott?

År 2015 beställde regeringen en utredning om att hitta en bra lösning för att omreglera den svenska spelmarknaden i form av en ny spellagstiftning. Det handlade om att undersöka möjligheterna till att skapa en spellicens i Sverige som skulle motsvara spellagstiftningar i övriga Europa på ett bra sätt, och därmed också göra Sverige till ett attraktivt land att ansöka om licens i. I slutänden handlar det givetvis om pengar, staten kan genom en modernare lagstiftning framtidssäkra skatteintäkterna från denna lukrativa bransch. (mer…)

Två italienska banker insolventa

Medan medierna rapporterar om Trumps alla inbillade och verkliga klavertramp, så fortsätter eurokrisen i det tysta. Två italienska banker är insolventa rapporterar ECB. Dessa banker är Veneto Banca SpA och Banca Popolare di Vicenza SpA. Italienarna ska tydligen lösa krisen själva med statliga ingripanden. Det hela verkar i skrivande stund något försenat.

Bankkrisen kommer givetvis olägligt, mitt under Brexit-förhandlingarna, och kan ge EU-kritikerna momentum.

Det är tydligt att EU-politikerna lever i en bubbla. Den tyska konservativa partiledaren Manfred Weber, beskriver Storbritannien som ”en ö i kaos” och att ”det fortfarande verkar som om den brittiska regeringen inte vet vad den vill åstadkomma”.

Kanske är det i själva verket en s.k freudiansk felsägning, och en beskrivning av EU? Självinsikt är inte något vi kan förvänta oss av Brysselpolitikerna.

Och så har vi de tyska bankerna, med Deutsche Bank i spetsen, som också har problem, samt den grekiska krisen, som förblir olöst.

Då alla dessa problem bubblar upp till ytan, så går Brexit från en dålig idé – till en i allra högsta grad lysande idé.

I väntan på Europas förenade stater

Det har läckt uppgifter från EU-kommissionen, om krav på att alla EU-länder ska införa euron fram till år 2025, samt att Bryssel ska ha mer inflytande över medlemsländernas statsbudget. Uppgifterna har delvis dementerats, men de följer den nya politik som bl.a Frankrikes nya president Macron framfört, om att stärka samarbetet och eurogruppen.

Brexits efterdyningar har uppenbarligen lett kommissionen till antagandet att EU måste stärkas för att inte falla sönder helt. Så istället för att lätta på regelverken och överstatligheten – så som britterna krävde – så väljer man istället att förstärka dem. (mer…)

Därför hatar somliga kapitalismen

Kapitalism är i grund och botten ett system där medborgaren tillåts äga och driva företag. Den fria marknaden är intimt förknippad med begreppet. Inget konstigt tycker det flesta, men likväl har systemet väldigt många motståndare, både från vänster och höger på den politiska spelplanen. Genom att reglera marknaden, skapa monopol, eller låta staten ta över vissa affärsområden så slår man effektivt hål på systemet. Vi har egentligen inga riktiga kapitalistiska system idag, utan en slags blandekonomi med kapitalistiska förtecken.

Hur kommer det sig att så många hatar kapitalismen? Fundera på följande:

Du köper en bilförsäkring, när du väl krockar och ersättning ska utbetalas så blir den inte lika hög som du förväntat dig. Det finns givetvis något liten paragraf som du glömt läsa.

Du köper en sjukvårdsförsäkring, när du blir sjuk och inlagd på sjukhus visar det sig att försäkringsbolaget inte tar hela kostnaden. Även här fanns en liten paragraf. (mer…)

Så mycket kostar det att ta fram en ny lag

Våra politiker är satta att styra landet, och de har ett stort ansvar som inbegriper mängder av förhandlingar, möten och resor. De deltar i debatter, utfrågningar och gör allehanda utspel i medierna. Det här är den förenklade bilden många av oss har av de folkvalda.

I grund och botten är det emellertid lagstiftningen som är själva kärnfunktionen i det demokratiska arbetet. Genom att att ändra i regelverket kan man påverka samhället i olika riktningar. Att införa skatt på bensin anses minska privatbilismen, och förbud av rökning på restauranger anses bidra till en bättre inomhusmiljö och minskad rökning. (mer…)

Gotland – till salu!

En utförsäljning av Gotland vore i och för sig bra för statskassan. Regeringen lär ju behöva pengarna. Inte ens en socialdemokratisk regering kan ju höja skatterna i evighet.

Utförsäljning av öar är ett välbeprövat grepp av länder med sviktande ekonomi.

Vem betalar bolagsskatten?

Vi hör ofta nyheter om att stora företag försöker undvika bolagsskatt på olika sätt, och att det är omoraliskt, och att den här typen av skatteflykt bör bekämpas.

Men vem betalar bolagsskatten egentligen?

På ett ytligt plan så känns bolagsskatten bra. Det är ju rika företag som betalar. Och det går helt i linje med vänsterns idé om att beskatta de rika.

Fast i verkligheten ser det ju annorlunda ut givetvis. Ett bolag är ju inte alltid rikt, utan lika ofta belånat. Och bolaget är ju inte en fysisk person, utan består ofta av hundratals eller tusentals personer. Bolagsskatten innebär att företagets varor och tjänster blir lite dyrare, de anställda får lite lägre löner och vinsten blir lite lägre (om man nu har någon vinst). Samt att företagets eventuella lån betalas tillbaka i långsammare takt. Som att hälla lite sand i maskineriet, det blir friktion.

Det är konsumenterna och de anställda som till stora delar betalar bolagsskatten. Samt att löntagarna ovanpå allt detta också betalar sedvanlig inkomstskatt, sociala avgifter, och moms på alla varor och tjänster, samt diverse punktskatter på exempelvis bensin, alkohol, tobak etc.

Skattesystemet är inte bara snårigt och orättfärdigt, det bidrar också till yrsel ju mer man tänker på det…

Den svenska bostadsbubblan som vägrar att spricka

Den så kallade bostadsbubblan i Stockholm är ett centralt tema i många bloggar, och vid många diskussioner mellan folk i största allmänhet. Vi frågar oss: -Hur kan priserna fortsätta uppåt i all evighet, hur kan det vara så dyrt, och när ska bubblan spricka? Jag har själv länge varit en anhängare av bubbelteorin, men börjar så småningom vika mig.

Det som fick mig att tänka om var en engelsman som jag träffade, och han gav mig en lite större inblick i Londons bostadsmarknad. Priserna är givetvis ännu högre än i Stockholm, och ter sig närmast som fantasifoster för de som befinner sig utanför. Bara för att ta ett exempel, ett litet klassisk radhus i Londonstadsdelen Camden kan idag uppbringa ca 40 miljoner svenska kr. (mer…)

5 punkter för att göra Sverige till världens mest framgångsrika land

hur-gora-sverige-rikt-igen-stadshusetÄnda sedan början av 1970-talet har Sverige gått sin egen väg, med höga skatter och radikal vänsterpolitik.

Ni som tycker att jag överdriver bör fundera på begrepp som löntagarfonder, skatter på över 50%, och att alla sjukhus, vårdhem, apotek, skolor, förskolor, TV- och radiostationer för inte så länge sedan var i offentlig regi.

Sverige har länge bedrivit en extrem politik, men så har det inte alltid varit. Några decennier innan (på 1940-1960-talet) var Sverige ett av världens rikaste länder. Och det var ett lågskatteland med restriktiv bidragspolitik, trots att socialdemokraterna satt vid makten.

Sedan dess har vi hamnat efter både vad gäller företagande, ekonomi, innovationskraft, vård, skola och annan samhällelig service. Men visst finns det möjligheter att ändra inriktning, även om det tar ett tag att vända en stor rostig båt. (mer…)

Det verkliga priset på pengar

Hela vårt bankväsende vilar på en väldigt lös grund. Bankerna lånar ut mer pengar är vad de kan täcka upp för, det brukar kallas för fractional-reserve banking. Och det finns många konspirationsteorier om fenomenet, men det existerar på riktigt, och bankerna lånar ut pengar som egentligen inte finns.

Bankerna ägnar sig åt märkliga ting, däremot sätter de inte priset på pengar, dvs hur mycket ett lån är värt, det vi vanligtvis kallar för ränta. (mer…)

Italienska bankerna, nästa kris i EU

En italiensk bankkris tornar upp sig. Knappt har dammet efter Brexit lagt sig, nu väntar nästa utmaning för den sömnlösa Europeiska unionen. Bankerna måste räddas på något sätt, och de behöver mycket kapital, snabbt.

Det italienska ekonomin har knappt vuxit sedan inträdet i eurozonen 2002. Och bankerna har väldigt många s.k dåliga lån.

EU-byråkraterna kommer inte att ha tid med britterna och Brexit – det pratas redan nu om att ge dem en deal som Norge – istället kommer de att behöva fokusera på Italien.

Och som om det inte räckte. Det blåser fler kalla vindar över Europa. Redan nu kan vi konstatera att Deutsche Bank har problem, och detta i kombination med övriga kriser kan om vi har otur resultera i en perfekt storm.

Vad är egentligen EU?

european_union_flagDet är många som är arga och upprörda nu när britterna röstat för att lämna EU. Etablissemanget och medierna är enögda. De vill inte se några ändringar i det europeiska samarbetet, trots att det inte alls är en självklarhet hur de Europeiska länderna ska förhålla sig till varandra, våra relationer har vuxit fram under 60 års tid.

Det är egentligen få som ser hela bilden bakom EU, och sätter sig in i de olika fördragen, som sedan 1950-talet utgör det Europeiska samarbetet.

När vi pratar om den politiska unionen så kom den till 2009 genom Lissabonfördraget, men många avtal fanns långt innan; den fria marknaden och rörligheten fanns redan på plats under 1990-talet.

Vi behövde alltså ingen politisk union – för att samarbeta och idka frihandel samt flytta mellan medlemsländerna. (mer…)