Kultur

Ankan i akvariet

Anarkokapitalismen är en ideologi som vill avveckla statsmakten. Istället förespråkar man en slags privatisering av samhället, och frivilliga avtal mellan individer, genom livets alla områden. Äganderätten är emellertid helig, samt ägande av jord och mark, vilket skiljer ankorna från mer traditionella vänsteranarkister.

Idéerna har knappt testats i ett labb, än mindre ute i verkligheten och i större samhällen. Anarkokapitalismen befinner sig i ett akvarium. Vi vet egentligen inte om teorierna fungerar, även om det låter förträffligt med frivilliga avtal mellan fria människor. Det vore ju höjden av civilisation, att få ett samhälle att fungera helt och hållet utan statligt tvång. En vacker och tilltalande tanke, men kanske lite fragil, som en blomma? (mer…)

Mansplaining – kort analys

Din övertydliga guide till de mest dunkla samhällsfenomen. Fler serier hittar du här: grafeus.com

Skillnaden mellan att äga en sång – eller en bit mark

För några sekler sedan satte våra förfäder upp staket i vildmarken och började odla marken. Åren gick, och marken kom att tillhöra vår familj, den gick i arv. Och genom att sälja mark, eller köpa annans mark så kunde ägorna blir större eller mindre, beroende på hur familjeföretaget utvecklades.

Den som erövrade en bit mark, och lade ner arbete genom att odla och utveckla den, kunde hävda att marken var hennes. Allt markägande går tillbaka till traditioner, hävd och arbete. Det handlar om staketets magi, den som satte upp det första staketet och kunde skydda sin mark, hon blev den förste ägaren, utan att behöva betala för marken. Rätt eller fel? Förfarandet går långt tillbaka i tiden, och har inpräntats i vårt rättsmedvetande. Men vi kan inte komma ifrån att all mark från början är ”tagen”. (mer…)

Om sockerskatt, hemskolning och återvandring

Om socialister införde sockerskatt skulle de hänvisa till klassutjämning, att man ska sträva efter lika villkor, och ge bättre incitament till underpriviligierade familjer och påverka deras kost i rätt riktning. Om konservativa införde sockerskatt vore det för att skydda och förbättra folkstammen, vilket ligger i folket och nationens intresse.

Oavsett skäl så handlar det om två olika utslag av kollektivism och paternalism. De bättre vetande ska styra över de som inte är lika informerade. Eller att samhället ska styras i en mer fördelaktig progressiv riktning. (mer…)

Han, hon, hen och hjoon! Ännu ett nytt pronomen lanseras idag!

Lanseringen av det nya pronomenet hjoon fullbordar den språkliga nydaningen, och den fonetisk-tekniska elaboreringen av de moderna kommunikativa strategierna.

 

Samma land, skilda världar

De flesta länder har inga generella lagar om rökförbud. Det är tillåtet att röka. Däremot kan enskilda krögare, fastighetsägare etc införa förbud på sina ägor. Det förmedlas ofta med en skylt, och den som inte lyder ombeds att lämna etablissemanget. Börjar vederbörande bråka så hjälper rättsväsendet till med att avvisa personen. Äganderätten medger egna seder och bruk.

Det är inget konstigt, och det är ingen som ifrågasätter ordningen. De som äger fastigheter eller land har rätt att diskriminera inom sina ägor. Du bestämmer vad som får göras i ditt hem, och jag i mitt. Det kan handla om att inte röka, inte bete sig illa, inte ta med sig husdjur, bruka droger, ta med sig handeldvapen etc. Vi har olika preferenser om vad vi gillar och ogillar, och vi försöker att leva våra liv utifrån skilda vanor och ovanor. (mer…)

Det nya klassamhället

När det blev möjligt för vanligt folk att utbilda sig och välja ett annat yrke än sin far, då började i egentlig mening upplösningen av klassamhället. Tidigare hade aristokratin hållit folket nere med artificiella medel. Skråväsendet, där yrkesvalet i princip var ett arv, i kombination med rudimentär skolgång bidrog till statiska och ofria samhällen.

Den här resan påbörjades under första halvan av 1800-talet då folkskolan infördes i Sverige. Liknande utbildningssatsningar gjordes i andra jämförbara länder. Jordbrukare blev hantverkare och fabriksarbetare, och därefter kontorsarbetare och tjänstemän. Underklassen dränerades på duktiga människor, de driftiga och kapabla klättrade vidare och blev medelklass. Vi gick från klassamhälle till meritokratiskt samhälle. Utvecklingen har pågått i över 180 år. (mer…)

Efterkrigstidens fredsideologi under avveckling

Efter de bägge världskrigen så beslutade man sig för att detta aldrig skulle få hända igen. Miljoner människor döda, både soldater och civila. Städer och hela länder låg i ruiner. De tyska nationalsocialisternas brott mot mänskligheten lyftes fram som det värsta exemplet, där människor avrättats med närmast industriell metodik. Människans grymhet visste inga gränser. Senare började man även att prata om fånglägren i Gulag i Sovjetunionen, folkmorden i Kina, de allierades bombningar av Dresden och andra tyska städer, turkarnas brott mot armenier och andra minoriteter etc etc etc.

Men det skulle aldrig hända igen. Aldrig. (mer…)

Vitt privilegium

Katedralen i Milano

Det pratas ibland om vitt privilegium, att vita går före i den samhälleliga kön, att vi ibland har någon form av frikort. Och jag kan tycka att den här diskussionen är en smula förrädisk, då man ställer olika grupper mot varandra, vilket är vanligt i den postmoderna diskursen. Olika grupper består till syvene och sist av en mängd skilda individer med unika egenskaper. Men om vi nu ska prata om grupper, så bör vi notera följande:

För det första, det var det vita s.k patriarkatet som byggde den västerländska civilisationen. Det var vi som instiftade det fria samhället, de liberala demokratierna, avskaffade slaveriet, medan det fortsatte i närmare hundra år till i Mellanöstern, Afrika, Asien etc. På vissa håll finns den kvar än idag. Det var västerlandet som drev industrialism, forskning och vetenskap framåt till ständigt nya höjder. Vi botade sjukdomar, skapade bättre levnadsvillkor och ett drägligare liv för det stora flertalet. (mer…)

Granne med en kommunist

En av 1900-talets totalitära ideologier har överlevt, och frodas fortfarande. Kommunism i olika former har tillfogat extremt mycket skada i världen. Från Stalins Sovjetunionen, Maos Kina till Pol Pots Kambodja. Och än idag ser vi experimentet upprepas i Nordkorea och Venezuela med liknande resultat. Överallt där socialistiska idéer nyttjas så resulterar det i fattigdom, förtryck och mord.

Vi trodde att vänsterideologierna skulle försvinna i samband med murens fall under 1990-talet. Men så blev det inte. Idag har socialismen istället förvandlats till en slags kulturkamp, och den använder sig av miljörörelsen, kvinnorörelsen, intresseföreningar, media, skolan etc för att närma sig sina mål, vilket är kontroll över ekonomin och medborgarna. Det offras numera ymnigt på det identitetspolitiska altaret, oavsett partifärg. (mer…)

Kommentarer till debatten mellan Rubin, Shapiro och Peterson

Om ni inte har sett debatten mellan Rubin, Shapiro och Peterson, så bör ni göra det nu. Den är i allra högsta grad sevärd, ett intressant samtal mellan tre kloka personer. Pga av tidsbrist så kommer jag att hoppa rätt in på frågeställningens kärnpunkt, dvs tankarna om transcendens, religion eller Gud. (mer…)

När det inte finns några sanningar, rätt eller fel – hur kan jag då påstå detta?

Dårarnas skepp, av Hieronymus Bosch, ca 1495

Postmodernismen har gjort sig känd för att relativisera omvärlden. Den ingår som en viktig ingrediens i olika vänsterrörelser, vänsterfeminism, identitetspolitik, kulturmarxism etc. Förespråkarna anser inte att det finns några fasta sanningar eller värden; det mesta är kulturellt eller strukturellt betingat, och detta budskap har vänt upp och ner på framförallt de humanistiska vetenskaperna. Rörelsen är emellertid ganska hårt styrd av diverse auktoriteter.

Om en student exempelvis ska forska om 1600-talets skeppsbyggarkonst och utelämnar aspekter av genus (könsroll, socialt kön) i sin forskning, då kan hon få bannor av sin postmoderna handledare. Ty det kan tolkas som exkluderande mot kvinnor och andra minoriteter, oavsett om det fanns några kvinnor eller minoriteter inblandade i den tidens skeppsbyggen eller ej.

Egentligen borde man kunna utelämna allt som har med kön, genus, minoriteter, ras att göra – eftersom allt egentligen ändå är ”konstruerat” – och då borde det inte spela någon roll om vi tar upp frågan i tid och otid. Men nej, det går inte; det ska vara genusvinkel, trots att även genustanken skulle kunna vara konstruerad och tillika ifrågasättas som allting annat. (mer…)