Partipolitik

Inför den stundande krisen

Vi märker att kronan blir svagare gentemot andra valutor, bostadspriserna sjunker. Riksbankens personal har svårt att komma överens om reporäntan, det magiska instrument som ska skapa ordning i ekonomin. Känner ni elektriciteten i luften, doften av ozon, regnmoln och storm? Något är på väg.

Vi skulle hjälpa fattiga i nöd, men kunde inte riktigt komma överens om hur många, eller ens på vilket sätt. Och plötsligt så kunde man inte längre prata om saken. Det blev så infekterat. Hellre då tystnad än att förlora ansiktet inför allt och alla. Kanske skulle problemet försvinna av sig själv? Och nu när de folkvalda tar bladet från mun, då är det alldeles för sent. (mer…)

Den populäre Trump

Donald Trumps skattesänkningar gav rejält med pudding på bordet för arbetar- och medelklassen i USA. Han fortsätter att avreglera marknaden på en rad områden, vilket också främjar näringslivet och jobben. Dessutom är han erkänt skicklig vad gäller utrikespolitiken, där han tvingat Nordkorea till förhandlingsbordet. Kanske är det mest pacifisterna som är oroliga, hans bombningar av Syrien syntes oroväckande för en president som lovat att inte starta fler krig. Men attackerna var tillika begränsade och kanske mest symboliska till sin natur. Även hans mur får allt fler anhängare, då idéerna om öppna gränser krockat ordentligt med verkligheten, både i Sverige och på andra håll i världen. (mer…)

Om sockerskatt, hemskolning och återvandring

Om socialister införde sockerskatt skulle de hänvisa till klassutjämning, att man ska sträva efter lika villkor, och ge bättre incitament till underpriviligierade familjer och påverka deras kost i rätt riktning. Om konservativa införde sockerskatt vore det för att skydda och förbättra folkstammen, vilket ligger i folket och nationens intresse.

Oavsett skäl så handlar det om två olika utslag av kollektivism och paternalism. De bättre vetande ska styra över de som inte är lika informerade. Eller att samhället ska styras i en mer fördelaktig progressiv riktning. (mer…)

Den nya högern och det förmodade paradigmskiftet

Allteftersom Sverigedemokraterna blev mer accepterade och normaliserade var det blott en tidsfråga innan ett nytt parti bildades, som intog en något radikalare position. Alternativ för Sverige (AfS) är mer högröstad vad gäller migrationsfrågan, och förespråkar repatriering av migranter. Partiet bildades av avhoppade Sverigedemokrater, som ville skapa en ännu tydligare röst i debatten. De tycker att SD blivit lama och etablissemangets dörrmatta. Och förmodligen kommer AfS att fungera som en påtryckare i politiken, ungefär som vänsterpartiet förhåller sig till socialdemokraterna. Vi ser bildandet av ett nytt högerblock i Sverige. (mer…)

Skedmatade syltryggar och annat

Hanif Bali (m) är något av ett fenomen inom svensk politik, en ung man med frihetliga åsikter och debattglöd, som skapat sig en egen plattform och stor skara följare på de sociala medierna. Förutom  nygammelborgerlig politik med sänkta skatter och motstånd mot socialism, så är han också motståndare till den slarviga och vådliga migrationspolitik som blivit Sveriges signum under åren. Han är rent utav den perfekta mannen för borgerligheten. (mer…)

Hela listan – samtliga partier som ställer upp i riksdagsvalet 2018

Det är fler än S, V, Mp, SD, M, KD, L & C som ställer upp i riksdagsvalet nästa år. 37 partier står vid startlinjen, och ännu fler deltar i landstings- och kommunalvalen. Och kanske kan det denna gång vara extra intressant att leta upp ett parti som passar, ty många anser att de etablerade partierna har bleknat rejält.

Och nu när det finns möjlighet att enkelt sprida sitt budskap över internet borde fler kloka och intressanta personer få möjlighet till en plats i riksdagen. Nedan följer en lista över alla partier som ska delta i valet.

(mer…)

Anna Kinberg Batra avgår som partiledare – moderaterna under transformation

Moderaterna har i Sverige länge varit en motkraft mot de galnaste socialistiska experimenten. Och när vi idag tittar i backspegeln tror jag även många på vänsterkanten i tysthet nickar instämmande. Socialdemokraternas löntagarfonder var ingen lyckad strategi, inte heller förbud mot privata skolor, förskolor, sjukhus, apotek, telebolag, tv, radio etc.

Vi lever i en öppnare och friare värld idag, och vi är ett stort tack skyldiga till moderaterna som ofta jobbat i motvind.

Men något hände med partiet under Fredrik Reinfeldt, istället för att bekämpa galenskaperna blev man en del av dem, allt för att få tillträde till maktens korridorer. Moderaterna blev de blå sossarna.

Nu står de inför ett vägskäl. Anna Kinberg Batra blev symbolen för Reinfeldts svekfulla politik, och nu är det förmodligen dags för något nytt. Det blåser högervindar, och identitetsvänstern är på väg att förgöra sig själv. Moderaterna har hittills stått oförberedda inför den nya utvecklingen. Det kan bli ändring på det, lite beroende på vem som blir partiledare. Om en annan grå skuggfigur tar över är partiet slut.

Trumphatarna och våldet

James Hodgkinson, 66-åringen från Illinois, som hatade republikanerna och Donald Trump, tog saken i egna händer och började skjuta med en pistol på en republikansk välgörenhetsgala. Kongressmannen Steve Scalise blev allvarligt skadad av ett skott i ljumsken, ett antal poliser blev också skadade, innan de hann oskadliggöra gärningsmannen, som senare avled.

Splittringen mellan demokrater och republikaner är just nu avgrundsdjup. Det finns massor av människor som HATAR Trump. Och det är svårt att begripa varifrån allt detta oförtäckta svarta hat kommer.

Den amerikanska presidentens politiska inriktning är inte särskilt kontroversiell, närmast ljummen, om man tar sig besväret att titta på de enskilda detaljerna. (mer…)

Träskdjuren slår tillbaka

Trumphatarna ger sig inte. Även när den förre FBI-chefen under förhör medgav att han inte känt till någon rysk inblandning i den republikanska valkampanjen, så kvarstår misstankar och beskyllningar. Och det känns som att ju tunnare bevisen blir, desto högljuddare blir debatten. Det har ju snart gått ett halvår, och ännu har ingen fakta lagts fram om rysk inblandning i valet. Att skrämmas med ryssen funkade under det kalla kriget, undrar hur många som går på det idag?

Inte ens Trumphatarna tror längre på alla historier som snurrar runt i medierna. Men skvallret är ett viktigt vapen i jakten på den förhatlige presidenten, och alla  medel är tydligen tillåtna. När Trump lovade att rensa upp träsket i Washington så kunde vi givetvis förvänta oss en reaktion, att träskdjuren skulle göra motstånd. (mer…)

Håller det svenska politiska etablissemanget på att klappa ihop?

Krav reses på en ersättare för den moderate partiledaren Anna Kinberg Batra, och även ledningen föreslås bytas ut. Batra saknar karisma och ledaregenskaper, medan partiet står inför stora utmaningar och behov av förnyelse. När väl proppen går ur kan det bli stridigheter och tumult inom partiet, något som inte är optimalt, då nedräkningen till nästa val har börjat. (mer…)

Jakten på orangea Hitler

Orangea Hitler är vad kravalldemonstranterna i Antifa kallar Donald Trump. De har inte så mycket till övers för den nyvalde presidenten, men deras syn speglar även många mediers och liberala amerikaners. Trump är dålig och förblir dålig. Och nu vill man dra honom inför riksrätt.

Men det kommer att krävas mer än några hastigt nerklottrade anteckningar från den förra FBI-chefen Comey, dessa dokument som få eller ingen för övrigt sett. Det kommer att krävas mer än anklagelser om samarbete med ryssarna under valkampanjen; här har man haft mer än fyra månader på sig att skaffa fram bevis, fortfarande ser det tunt ut. Och vad gäller Trumps påstådda läckor till den ryska utrikesministern, så är det givetvis så att presidenten själv väljer vad han säger under sina möten, och inte media. Däremot så kan läckan som återgav samtalet till medierna hamna i fängelse för landsförräderi. Det är inte heller säkert att samtalet mellan Trump och ryssarna innehåll något känsligt över huvud taget. Det är mycket fluff i debatten, det är riktigt rörigt just nu. (mer…)

Gökunge vinner franska presidentvalet

Emmanuel Macron vann presidentvalet i Frankrike. Alla drar en lättnaden suck. Han beskrivs som en mittenpolitiker och folkets röst. Macron dök upp från skuggorna, och utan ett ordentligt parti tog han täten i presidentvalet och vann över de etablerade partierna.

Ungefär som om Anders Borg skulle starta ett nytt parti och plötsligt sopa socialdemokraterna, moderaterna och SD under mattan. Men Macron är i allra högsta grad en del av etablissemanget, har gått i rätt skolor och rört sig i rätt kretsar, och älskas av journalister och media. Folkligheten och uppstickarrollen är hastigt påklistrad.

Och vad gäller tankegodset så befinner han sig inte i mitten av den politiska kartan. Macron har uttryckt idéer om att förstärka EU och skapa en inre cirkel av euro-länderna med egen regering och parlament. Detta skulle lämna länder som Sverige, Danmark, Ungern, Tjeckien och Polen utanför, på avbytarbänken.

I tider av EU-skepticism och misstro mot politikernas förmåga – så är dylika åsikter inte bara udda, utan tämligen extrema.