Skatter & bidrag

Den girige skatteindrivaren

Under den senaste veckan har ett antal personer avslöjats i medierna, och hängts ut för att de betalar för lite skatt. Jag tänker inte gå in på namn och detaljer, det har andra redan gjort. Påfallande ofta har emellertid dessa personer inte brutit mot några lagar eller regler. De har antingen bott utomlands eller använt sig av legala upplägg för att minska sin skatt. Och betalar dessutom ofta redan hög skatt i landet där de verkar. De driver företag/verksamheter och skapar jobb och försörjning, till gagn för samhället.

Ändå väljer man att hänga ut dem. Det finns tydligen någon moralisk skyldighet att alltid betala mer i skatt – åtminstone enligt vissa individer – oavsett vart man befinner sig på jorden, oavsett lagstiftning. Skatt är heligt, skatt ska man inte komma undan, inte ens på laglig väg. (mer…)

Arbetarna – de som förlorar mest på vänsterpolitik

Volvo Olofströmsverken i slutet på 1960-talet.
Karossen till en Volvo Amazon. Olofströmsverken i slutet på 1960-talet. Från Olofströms kommuns bildarkiv.

Det är en väl dold hemlighet i det socialdemokratiska Sverige, att det är arbetarklassen som förlorar mest på vänsterpolitik.

De rika kan sätta sin barn i privatskolor, de kan ordna med kreativa skatteupplägg, de kan köpa sjukvårdsförsäkringar till de bästa sjukhusen, och de kan köpa hus i fredade områden. Och känner de sig alltför trängda kan de flytta till ett annat land med bättre ekonomiska förutsättningar. Emedan vanliga arbetare inte kan påverka sina liv i samma utsträckning.

De rika berörs inte lika mycket av högskattesamhället som vanligt folk.

Om vi tar ett exempel. Ett arbetande par där bägge tjänar 27,000 kr/mån i ett samhälle med 17% i kommunalskatt istället för 30%, får 84,240 kr extra per år. Under 12 år kan de alltså spara ihop till en miljon kr. Och fortsätter det arbetande paret att spara så är det snart välbärgade. Det är lite av den amerikanska drömmen, eller rättare sagt den västerländska drömmen; att hårt arbete ska löna sig.

Och då pratar jag inte om ett extremt lågskattesamhälle, det finns fortfarande allmän vård, fria skolor, socialförsäkringar etc, men välfärdsstaten är något mindre – vi hade ca 17% i kommunalskatt i Sverige ca 1967.

Den stora omfördelningen

Naturfolk i Amazonas, Brasilien

För inte så länge sedan bestod vår försörjning av jakt, fiske, samlande, jordbruk, djurhållning och småskalig tillverkning. Givetvis var vi människor olika lämpade för dessa sysslor, alla var inte lika bra på jakt eller jordbruk. Och med olika insats så fick man olika resultat, några levde gott, andra hade det lite sämre ställt, trots att utgångsläget kunde vara likartat.

Somliga insåg att fördelningen av bytet eller skörden kunde vara lika viktigt som själva jakten eller åkerbruket. Det fanns alltid folk som inte kunde bidra med lika mycket, gamla, sjuka, barn och folk som hade andra sysslor.

Därför fanns det förmodligen i alla samhällen en slags naturlig frivillig omfördelning. Hos många av de naturfolk som överlevt tills idag så åt de jagande männen först, ty de behövde mest näring, sedan fick alla andra dela på det som blev kvar. Och det var naturligt, ty om jägarna inte blev mätta så fångade de färre byten, och då blev det ännu mindre att dela på för alla andra. (mer…)

Välfärdsstaten – ett minne blott?

Den svenska välfärdsmodellen bygger på att alla bidrar med skatter, och får något tillbaka i händelse av sjukdom, arbetslöshet, föräldraledighet etc.

Det finns få privata alternativ, då staten har lagt beslag på flertalet välfärdstjänster. Även åtkomsten av hyreslägenheter bygger till stor del på kommunala kösystem. Det finns ofta ingen annanstans att vända sig om staten inte sköter sina åtaganden.

Och köerna ringlar sig långa både för vård, operationer, bostäder mm. Polisen, rättsväsendet och skolorna är överbelastade, och i princip all offentlig verksamhet dras med kvalitetsproblem.

Under senare år så är det allt fler som ska dela på välfärdsstatens gåvor, emedan proportionellt färre bidrar till densamma.

Fungerar välfärdsstaten bara i ett litet rikt, isolerat land? Och är möjligen denna tid förbi?

(mer…)

Myten om vinst som något dåligt

Vi vill inte ha vinstdrivande företag inom vård, omsorg och skola. Det är oetiskt att gå med vinst.

Ja, så här kan det ibland låta bland vänstern och socialdemokrater. Vinst beskrivs som något dåligt, och även det privata näringslivet får sig en släng av sleven.

Vad är då vinst? Är det något som vi inte ska sträva efter?

Vinst uppstår när två parter frivilligt kommer överens om en affärstransaktion, den ena säljer något som den andra vill ha. Köpet sker egentligen först när bägge är nöjda, om varan är för dyr så sker inget köp. Om varan i efterhand visar sig vara dålig så utsätts säljaren för klagomål och påtryckningar, oftast löses tvisten med kompensation, om inte så finns risken att köparen inte kommer tillbaka. För säljaren gäller det att upprätthålla sitt goda rykte, därför bör antalet missnöjda kunder hållas på ett absolut minimum. (mer…)

Försvaret som socialhjälp

Det är ingen hemlighet att den amerikanska armén lockar till sig många rotlösa människor, med en stor andel minoriteter, folk som annars hade levt i fattigdom eller i missbruk. Militärlivet ger struktur, ordning och en säker inkomstkälla. Och för många blir det den enda vägen ut ur gångkriminalitet och dåliga miljöer.

Den svenska riksdagen beslutade förra året om mönstringsplikt, och allmän militärtjänstgöring kommer att återinföras 2018.

Frågan är om det enbart handlar om det nya hotet från öster, eller om det tillika finns sociala överväganden även här?

Värnplikt kan vara första steget mot ett mer ordnat liv, och en militär karriär kan ge struktur och avlöning åt många vilsna unga män, vilket Sverige numera har gott om.

Efter den senaste flyktingkrisen har demografin ändrats rejält i vissa åldersgrupper. Arbetslösheten är stor i denna kategori. Och utan rätt eftergymnasial utbildning, goda språkkunskaper och kulturella erfarenheter är det tämligen svårt att få ett anständigt jobb i Sverige.

Då blir kanske en militär fostran och karriär räddningen?

Så mycket kostar det att ta fram en ny lag

Våra politiker är satta att styra landet, och de har ett stort ansvar som inbegriper mängder av förhandlingar, möten och resor. De deltar i debatter, utfrågningar och gör allehanda utspel i medierna. Det här är den förenklade bilden många av oss har av de folkvalda.

I grund och botten är det emellertid lagstiftningen som är själva kärnfunktionen i det demokratiska arbetet. Genom att att ändra i regelverket kan man påverka samhället i olika riktningar. Att införa skatt på bensin anses minska privatbilismen, och förbud av rökning på restauranger anses bidra till en bättre inomhusmiljö och minskad rökning. (mer…)

Slav på deltid

Enligt Wikipedia innebär slaveri att en människa (slav) kan ägas och behandlas som egendom. Det ger slavägaren rätt att använda slaven till tvångsarbete och att sälja slaven vidare.

Just själva begreppet tvångsarbete är intressant. Slaven tvingas att arbeta åt sin härskare, ersättningen är blott mat, husrum, kläder och andra basala förnödenheter. Större delen av slavens produktivitet tillfaller slavägaren.

Hur stor del av vårt arbete kan tillfalla någon annan, innan det kallas slaveri? Handlar det om 80%, 70% eller 60%? (mer…)

Den svenska modellens nedgång och fall

Det är inte en självklarhet att ha 50% totalt skattetryck och en allomfattande generell välfärdspolitik. Det många svenskar tycker är normalt visar sig vara en extrem företeelse i ett globalt perspektiv.

Det är inte en självklarhet att lägga beslag på hälften av medborgarnas pengar, och omfördela dem enligt politikernas godtycke; många skulle kalla det ofrihet, kanske till och med fascism eller socialism.

Idag betalar alla arbetande personer hälften av sin lön i skatt (inräknat moms och andra dolda avgifter) och nästan alla är i behov av statens hjälp. (mer…)

Det är inte migranterna som är problemet

Jag satt och fikade med en vän från Grekland, en ingenjör som tröttnat på arbetslöshet och svågerpolitik och flyttat utomlands. Vi började prata om den svenska flyktingkrisen, som han var väl förtrogen med. Många greker har länge betraktat Sverige som något slags mönsterland, även om vurmen har börjat att falna på senare tid.

Problemet är väl egentligen inte migranterna, slog han fast, det är bara symptomet. Det är ert generösa bidragssystem som är själva orsaken. Dels lockar den offentliga välfärden till sig migranter, och dels kostar den mycket pengar, och givetvis blir ekvationen ohållbar förr eller senare. (mer…)

Om att slösa med skattebetalarnas pengar

Det finns en del som påpekar att flyktingkrisen kan bidra med förbättrad ekonomi, det blir mer pengar i rullning och fler betalar moms etc. I ett lite längre perspektiv är det tyvärr en förlustaffär. Enligt SCBs egen statistik så kommer 65% av flyktingarna i arbete inom 15 år. Och staten har enorma merkostnader pga de stora volymerna, dyra tältläger på ca en halv miljard,  samt allmänt ökade merkostnader, och mycket hårt pressad personal både hos migrationsverket och polisen.

Hur vi än vänder och vrider på det så kommer staten att bränna skattebetalarnas pengar i rask takt. Med all säkerhet blir det skattehöjningar och/eller ökad statsskuld för att komma till rätta med problemen. (mer…)

Flyktingar eller välfärdsstat?

Det är svårt att kombinera massinvandring med den generella välfärdsstaten. Statens omfattande skyddsnät garanterar alla som bor i landet diverse bidrag och ersättningar. Genom att ta in många flyktingar så utarmar man systemen, och pengarna tar slut. Det finns en inbyggd spärr.

Därför tar i regel länder med generell offentligfinansierad välfärd ofta emot få flyktingar. Se på Finland, Norge etc. Johan Norberg funderar över detta i dagens Metro.

Skulle svensken offra den generella välfärden för att hjälpa folk på flykt från krig och elände? (mer…)