Skatter & bidrag

Öppna era plånböcker

Öppna era hjärtan-politiken kräver finansiering. Kanske blev det extra tydligt när strömmen av flyktingar ökade till extrema nivåer.

Nu famlar regeringen och tar medel från biståndsbudgeten. Men förr eller senare tar pengarna slut, vilket kommer att resultera i skattehöjningar.

Hur mycket kan högskattelandet Sverige tåla? Redan idag är  det totala skattetrycket uppe på extrema 45-50%. Kommer vi att närma oss 60%?

Kan vi förvänta oss någon slags utökad värnskatt? Eller höjd moms? En justering av inkomstskatten lär vi inte se, ty den är för tydlig. Nej, skattehöjningen kommer att smygas in, någonstans där så få som möjligt märker den.

Men marknaden kommer att märka skattehöjningarna. Skatt är som grus i maskineriet. Ju fler skatter och pålagor, desto svårare blir det att driva företag och spara pengar. Och givetvis kommer de som tjänar minst att märka mest.

Klarar välfärdsstaten 2000-talet?

Världen har blivit mindre; det går snabbare att resa, flyglinjerna blir allt fler, och det kostar mindre. Folk flyttar oftare mellan olika länder, både som professionell arbetskraft eller flyktingar. Internet binder oss samman, vi kan läsa nyheter i realtid om små och stora händelser. Även ekonomin är sammanlänkad, vi köper varor från andra sidan jordklotet, vi påverkas också i allt större grad av andra länders ekonomi.

Fenomenet brukar kallas för globalisering, och är ett resultat av den tekniska utvecklingen, ekonomisk liberalisering och välstånd. Paradoxalt nog så är det ökad rikedom som bidragit till de enorma flyktingströmmarna i Europa. För några år sedan hade de inte haft råd, eller inte haft tillräckligt med fakta och info om EU. Vi ser olika resultat av globaliseringen, det finns både goda och lite mer problematiska sidor.

Eftersom vi har generell välfärd i Sverige så bekostas flyktingarna med skattemedel initialt, och det kan ta många år innan de kommer i arbete. När tusentals flyktingar anländer varje dag blir det ett enorm tryck på statskassan. Men att höja skatten i landet med världens högsta skatt är ju lite problematiskt.

Nåväl, kan den svenska välfärden, i någon form, överleva globaliseringen? (mer…)

Höjd skatt i högskattelandet

Det ryktas om högre skatt i Sverige till följd av ökad invandring under sommaren och hösten. Och det är ju givetvis logiskt, eftersom de nyanlända tas emot som flyktingar så ska de försörjas under den första tiden i landet, tak över huvudet, mat och kläder. De behöver kanske även vård, psykiater och annan hjälp. Deras status ska också utredas, det kan ta många månader, kanske år.

Det problematiska är att Sverige är ett av de länder som har absolut högst skatt i världen. Vi pratar om en total skatt (med ihopräkning av inkomstskatt sociala avgifter, moms etc) på omkring 50%. Och nu ska den alltså höjas ytterligare. (mer…)

Varför vill Piketty höja skatterna?

Den franske ekonomen Tomas Piketty har varit i ropet att tag, och för några veckor sedan fick han besöka Skavlan, där han uttalade sig om beskattning av framförallt rika människor.

De rika ska primärt beskattas utifrån sin förmögenhet, enligt Piketty, och inte utifrån hur mycket de tjänar. Detta kan väcka viss förvirring då förmögenhet och inkomst inte är samma sak, även om det ena bidrar till det andra.

Förmögna personer kan ha sina rikedomar placerade på olika sätt, många äger helt eller delvis sina företag, och har plöjt ner sina pengar där. Andra investerar i andras företag, fastigheter etc. Det är få som har sina pengar i ett jättevalv, likt Joakim von Anka. (mer…)

Samma skatter inom hela EU?

Från och med 1 januari 2015 harmoniseras momshanteringen för digitala produkter inom EU. Det innebär att du som säljer digitala tjänster på nätet, telecom, mediasändningar, e-tjänster etc ska fakturera moms till landet där kunden bor, och inte där ditt företag är lokaliserat.

Man kommer inte längre att tjäna på att flytta sin affärsverksamhet till ett EU-land med längre momssats, och sälja till länder med högre momssatser. Den högre momssatsen kommer alltså att gälla. (mer…)

Ger högre skatter mer välfärd?

Det finns en rad olika skolor inom skattepolitiken. Ofta är det vänstern som vill höja skatten. Genom att omfördela pengarna (till människor med sämre ekonomi) vill de skapa ett bättre och mer rättvist samhälle. Medan högern vill sänka skatten, så att folk kan spara, investera eller konsumera mer, och på detta vis få fart på ekonomi och välstånd.

(mer…)

Piketty på ideologiernas loppmarknad

Franske ekonomen Thomas Piketty tycker att det är en galen idé att ha noll skatt på förmögenhet och arv.

Den nysocialistiske ekonomen är i ropet med sina förlegade idéer, varav de flesta är prövade och förkastade flera gånger om. Men det är alltid kul att gå på ideologiskt loppis och titta på alla dammiga konstiga prylar. Tyvärr lär de finnas folk som tar Piketty på allvar, och då blir det ju inte längre så roligt.

(mer…)

Vart tog skattepengarna vägen?

I forna tiders feodalsamhällen krävde fogden bönderna på ett tioende, dvs bönderna fick lämna in en tiondel av sin skörd till godset. Fogden å andra sidan lovade beskydd, lag och ordning – i bästa fall. Ofta såg den här typen utav skatteindrivning ut som dagens maffiaverksamhet, om bönderna inte betalade åkte de på stryk. Pengarna användes av fogden efter eget tycke, till krig, byggnationer, lyxkonsumtion etc.

Skatt var lika med stöld.

Sedan medeltiden har våra samhällen utvecklats, under 1800-talet lades grunden för de demokratiska reformer som lett fram till dagens välfärdssamhälle. Fogden har ersatts av folkvalda, och skatten används för att finansiera gemensamma åtaganden som försvar, rättsväsende, utbildning, vård och socialförsäkringar, bidrag etc.

Kan man idag prata om skatt som stöld?

Det är givetvis en stigande skala. Ju fler meningslösa utgifter som de folkvalda ägnar sig åt, desto större blir missnöjet hos skattebetalarna, och desto sämre blir betalningsviljan.

När politiker slösar pengar på representation, ogenomtänkta infrastrukturprojekt, onödiga reklamkamjer etc, då ringer varningsklockorna. Det finns en sajt som på heltid ägnar sig åt att uppdaga slöseri med offentliga medel, så jag tänker inte gå in på det i detalj.

Ja, vi kan konstatera att skatt kan vara stöld – även i dagens moderna samhälle.

Om en ensamstående sjuksköterskas skattepengar går till bjudresor, nattklubbsbesök och cigarrer – ja, då kan vi absolut prata om stöld. Till detta kommer även korruption i vissa länder, där skattepengar helt enkelt bara försvinner. Oklart vart, men förmodligen i någons ficka.

Den ensamstående sjuksköterskan skulle själv aldrig ha råd med motsvarande utsvävningar istället tar politikerna hennes pengar och nyttjar dem för eget syfte.

Sjuksköterskan kan inte ensam ställa sig upp mot politiker och myndigheter, hon kan inte processa mot statsmakten och dess representanter. Vart fjärde år kan hon lämna en missnöjesröst, och försöka få bort de sittande politikerna och prova ett nytt gäng. Med risk för att slöseriet upprepas.

Det är mot bakgrund av det här resonemanget som vi bör begrunda slöseriet inom EU. Det saknas 57 miljarder kr i EU:s bokföring. Det är mer än hela den svenska försvarsbudgeten under ett år, mer än vård och skola. Blir ni upprörda?

Vi kan skratta åt unga nyliberala slynglar som springer omkring med T-shirts med texten skatt är stöld. Verkligheten är ju mer nyanserad, mer balanserad och sofistikerad

Skatt är delvis stöld.

*

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

De rikedomsalstrande krafterna

När politiker vill öka ett lands välfärd finns det i princip två olika sätt att tillgå. Antingen genom att förenkla för de rikedomsalstrande krafterna. Här kan låg bolagsskatt, låg inkomstskatt, låg moms, minskad byråkrati etc vara starka hjälpmedel.

Det blir enklare för entreprenörer att starta sina företag, produkterna blir billigare att tillverka och mer attraktiva på marknaden. Och risken att verksamheten flyttar utomlands minskar. Ett starkt näringsliv ger många jobb, ökad välfärd, och i slutänden även mer skatteintäkter till stat, landsting och kommun.

Sen finns det de som menar att det tar för lång tid innan rikedomen sipprar ner till det vanliga folket, att man måste hjälpa till på traven, genom omfördelning av resurserna. Detta sker genom ett ökat skatteutag och utbyggt bidragssystem. Skatterna är hämmande för företagare och entreprenörer, och utgör egentligen raka motsatsen till det förra exemplet, där man istället förenklade för näringslivet.

I många länder har man idag glömt de rikedomsalstrande krafterna. Även de nya moderaterna i Sverige tillhör den skaran, som numera tror att man kan lösa det mesta med olika skattesatser och omfördelning.

Vad har Reinfeldt gjort för att locka nya företag till landet? Vad har han gjort för att de befintliga företagen ska växa och må bra? Vad har han gjort för att det överhuvudtaget ska bli meningsfullt att starta ett företag?

Inte mycket. I landet lagom är det mest praktiskt att vara anställd. Företagare får en långt mer komplicerad tillvaro kantad av byråkrati och kreativa skattepåslag.

Om man inte de främjar de rikedomsalstrande krafterna så vissnar tillslut äppelträden, och det kommer inte att finnas några äpplen att plocka, vare sig för eget bruk, eller till att omfördela. Träden måste vårdas, och det måste hela tiden planteras nya träd.

IMF vill införa punktskatt på alla bankkonton

Internationella valutafonden, med Christine Lagard i spetsen, föreslår en punktskatt på alla bankkonton, för att komma till bukt med skuldkrisen i Europa. Om man tog 10% från alla medborgare så skulle skuldkvoten vara tillbaka på 2007-års nivåer. Förslaget är inte skarpt, men att man ens diskuterar dylikt vittnar om desperation.

Det påminner starkt om Cyperns bailout i våras. Bankkonfiskationen var måhända ingen engångsföreteelse? Det är med andra ord dags att flytta sina besparingar – om man har några – ut ur eurozonen. Frågan är vad som händer om alltför många drar samma slutsats?

Först låter vi politikerna fördärva vår ekonomi, med en omöjlig gemensam valuta, och extremt låga räntor som bidragit till överhettning – sedan ska vi medborgare betala för kalaset?

Meborgarlön i Schweiz?

Det finns politiska krafter som vill införa medborgarlön i Schweiz. Enligt förespråkarna skulle medborgarlönen ersätta det nuvarande bidragssystemet och skapa ett mer rättvist samhälle. Alla medborgare skulle erhålla ca 18.000 kr per månad.

Tanken om medborgarlön dyker upp med jämna mellanrum. Och det finns förespråkare på bägge sidor av blockgränserna. Vissa borgare tycker att det vore praktiskt att förenkla dagens snåriga bidragssystem med ett enda bidrag som utgår till alla,  medan vänstern tycker att det är en rättvisefråga. Jag har tidigare skrivit om medborgarlöns-frågan och dess problem.

Historiskt sett, att skänka pengar till medborgarna brukar vara ett sätt för härskare att visa sin makt och sin goda vilja. Man köper helt enkelt röster, skaffar sig anhängare eller ökar sin populäritet. I forna tider kunde härskaren ha en stor privat förmögenhet, ofta anskaffat genom krig eller feodalsystemet.

Själv kommer jag att tänka på hur Göran Persson vann sin sista mandatperiod. Det var jämt skägg ända tills han lovande att öka subventionerna till förskolorna. Det nappade barnfamiljerna på, och den listige realpolitikern Göran Persson vann valet.

Problemet är att det egentligen inte existerar någon medborgarlön. Det är egentligen din egen lön – eller någon annans lön – som omfördelas. Hela skatte- och bidragssystemet bygger på omfördelning av skattepengar.

Medborgalönsystemet fungerar så länge det finns produktiva människor som arbetar så pass mycket att det skapas ett överflöd. Av detta överflöd, kan man ta, och omfördela efter det politiska godtycket.

Om överflödet minskar, eller försvinner helt så dör även systemet med medborgarlön. Och då kan staten blott finansiera sina utgifter med sedelpressen, vilket i slutänden urholkar valutans värde.

Det finns också en fråga om motivation. Frågan är hur motiverande medborgarlönen är för redan bortskämda ungdomar? Hur intressant blir det att plugga i 4 år på universitet när man ändå har en grundläggande försörjning, och inte behöver anstränga sig mer än nödvändigt.

Om vi vill skapa ett samhälle där ALLA ska ha det bra, och skapa en grundtrygghet för ALLA. Vore det inte mer intressant att prova det diametralt motsatta?

Sänk skatterna rejält, vilket innebär att överflödet ökar, och många lågavlönade klarar sig själva. Behovspröva ALLA bidrag och ersättningar. Då kan vi vara säkra på att pengar enbart går till behövande och humanitära insatser. Att vi ska hjälpa de utsatta är ju de flesta eniga om.

På detta sätt hjälper vi de som behöver hjälp. Och vi har ett starkt socialt skyddsnät. Och de som inte behöver hjälp – ja, de behöver ju inte hjälp…

Sänkta skatter för pensionärer?

Danne Nordling skriver intressant om kristdemokraternas förslag om sänkt skatt för pensionärer.

När löntagarna fått flera s.k jobbskatteavdrag, då ska väl även pensionärerna belönas? Förslaget landar emellertid i en diskussion om småpengar, enligt Nordling.

Är det ingen som undrar varför pensionärer betalar skatt överhuvudtaget…?