Det pågår en offentlig utfrågning i Europaparlamentet om amerikanska säkerhetstjänsten NSA:s avlyssning av europeiska institutioner. Det här är egentligen större än Watergate-skandalen, men medierna verkar inte bry sig.
Ofta vaknar inte journalisterna förrän det finns ett konkret offer, när någon specifik person blivit drabbad, och kan fotograferas med trumpen min i soffan, gärna med hela familjen samlad kring sig. Politiska praktskandaler av ideologisk natur gör sig icke besvär.
Det hela är olustigt. Amerikanerna är ju våra vänner. Större delen av vår kultur, film, TV, musik, litteratur, matkultur etc kommer från andra sidan Atlanten. Dylan, Steinbeck, Gökboet, Seinfeldt, hamburgare etc etc. Även 60-talets ungdomsrörelse och vänsterrörelse kommer därifrån. Till och med USA-kritiken kommer från USA…
USA är som en nära vän som tappat kontrollen över sitt liv. Det är obehagligt, sorgligt och kanske svårt att ta till sig.
