Myten om alla människors lika värde

Det pratas ofta om människors lika värde, trots att idén inte har någon betydelse i praktiken. Vi värderar inte en uteliggare lika högt som vår egen mor. Gjorde någon det skulle denne förmodligen diagnosticeras som psykopat eller sinnessvag.

Begrepp som kärlek, tillit, respekt skulle inte ha någon mening om vi tyckte att alla vara lika värda. Givetvis tycker vi att våra barn, vår partner våra föräldrar och vänner är mer värda än brottslingar, förbrytare, främlingar etc.

Förmodligen har formuleringen sitt ursprung i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter:

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Den engelska originaltexten:

All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood.

Det finns också inom kristendomen en tanke om att vi är lika inför Gud, eller Guds dom.

Och enligt de humanistiska principerna så är vi människor lika inför varandra.

Det finns också västerländska liberala principer om att alla människor är lika inför lagen och inför staten, samhället.

Men inget av allt detta indikerar egentligen alla människors lika värde. Att vi är lika inför Gud, lagen, staten eller har samma rättigheter etc innebär inte att vi på ett personligt plan värderar varandra lika.

Och här har det skett en sammanblandning, och det är hyckleri på en särdeles hög nivå, ty alla inser ju att formuleringar om allas lika värde inte stämmer överens om hur vi människor tänker eller beter oss. Den fina påhittade (eller felöversatta) frasen betyder inte något i praktiken.

Om vi ska ta det några steg längre. Hur kan en dylik konstruerad människosyn passa ihop med liberala rättigheter som associationsfrihet? Denna frihet i sin absoluta form ger oss rättigheten att neka folk av ett visst ursprung eller ideologi tillträde till privata områden, lokaler, som exempelvis en restaurang. Mark- eller fastighetsägare har rätt att neka utifrån tycke och smak. Associationsfrihet ger oss rätten att välja vilka vi vill umgås med.

Och givetvis kan övriga medborgare bojkotta mark- eller fastighetsägare vars attityd de ogillar. Specifika beteenden kan orsaka motbeteenden från omgivningen. Och på detta vis fostrar medborgarna i civilsamhället varandra tills en slags jämvikt uppstår. Men även när vi konfirmerat att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter, så kommer vi även fortsättningsvis att värdera varandra olika.

(Artikeln har uppdaterats med den engelska originaltexten, samt kommentaren om felöversättning)

Liknande artiklar

  • Allianser efter EU?Allianser efter EU? Vi ser redan idag olika formationer inom EU. Den grupp som definierats sig bäst hittills är nog Visegradgruppen (V4), bestående av Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien. I ett framtida scenario kan jag tänka mig att de även kan […]
  • Kultur – själens odlingKultur – själens odling Begreppet kultur kan ha många olika betydelser, men ursprungligen handlade det om själens odling, latinets:  kultura anemi. En kulturell person hade odlat sin själ, genom erfarenheter, samtal och litteratur. Begreppet stod i kontrast mot […]
  • Liberalernas identitetsproblemLiberalernas identitetsproblem Liberalernas nya märkliga logga har valsat runt ordentligt i sociala medier. Jag tänker inte publicera den här, andra har gjort det, och diskuterat den tillräckligt. Men förslagen som ratats är nästan lika märkliga. Den gula älgen […]
  1. Det står ingeting om alla människors lika värde. Det är en kulturmarxistisk medveten felöversättning och lögn.

    All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood.

  2. Det stämmer som Johan skriver. Det står inte ”lika i värde” i FN’s deklaration. Det står ”dignity” – ”lika i värdighet”. Det översattes fel till svenska för länge sedan och har envist hängt kvar.