Om att ta andras pengar

EU-politiker tror visst att de hittat ett nytt vapen för att ta itu med krisen, att konfiskera välbärgade människors pengar är den nya modellen.

De glömmer alla etiska värden som sammanfattar MITT och DITT – och att det som inte är DITT helt enkelt inte är DITT.

De glömmer också vad som kan hända när man bryter mot dessa regler.

Under krisen på Cypern försvann det tydligen massor av pengar genom filialer i London, medan ansvariga på banken meddelade att det bara rörde sig om mindre summor. Detta trots att bankerna var stängda för att förhindra större penningtransaktioner.

Nu anklagar man som vanligt de moraliskt sviktande cyprioterna för att inte agerat i tid, på rätt sätt, och för att de myglat.

Vem som helst kan räkna ut att personalen blev hotad.

Vad gör man i ett dylikt läge? Ringer du polisen, eller släpper du igenom transaktionerna?

Folk från alla möjliga nationer har pengar på Cypern, och det finns olika synpunkter på hur man behandlar frågeställningen MITT och DITT – och hur man utmäter straff när någon inte följer dessa regler.

Europeiska politiker har inte bara försatt det cypriotiska folket i konkurs, utan sätter även deras liv på spel.

Kommentera gärna

  1. Bengt skriver:

    Det är väl inge så värst kvallifiserad gissning att de med över 100.000 euro på kontot är allt ”otrevligare” med stigande belopp.
    För den / de med tiotals miljoner euro nekar man inte att skicka pengar vidare. Har man fixat sådana belopp är inte öppettider på banken värt så mycket.

  2. Christofer Sjöholm skriver:

    Vad skall man kalla det när bankmän lockar med inlåningsräntor på 7%. Mer än någon annan bank erbjuder, I en stor, säker välkänd världsvaluta: Samtidigt skyddade av världens mest generösa bankgaranti, 90% av beloppen upp till €50000.
    När sedan bankerna kraschar och vi tillsammans får arbeta hårt för att lösa situationen och de allmänna Europeiska skattemedlen för täcka kostnaderna, visst är det lätt att se dessa Cypriotiska bankirer med sin luftränta som bedragare. Jag har mycket svårt att inse hur frustrationen över situationen drabbar den union som står som garant för vanliga småsparande Cyprioters pengar, och som för fulla muggar söker rädda deras bankers existens. Hur är det med bankstyrelser och direktörer på Cypern som utgett sig för att kunna ge högre ränta än någon annan, får de sitta kvar? Har de inget ansvar?

  3. Robert skriver:

    Christofer, nu är det andra gången jag skriver att på Bank of Cyprus är HÖGSTA räntan 3,5%. Det är Cyperns största bank, och den bank jag har själv. Kolla dina källor innan du skriver felaktiga uppgifter.

    Förövrigt, och jag skriver detta också för andra eller femhundrade gången, att större delan av skulden i Cypriotiska banker härrör från den grekiska skuldavskrivningen, då förlorade Cypriotiska banker 6 miljarder euro. Mycket för ett litet land.

    Kanske var det dåligt att investera i grekiska statsobligationer, visst, MEN enl EU skulle man inte låta stater gå i konkurs, som man lät Grekland göra, och statspapper var fullkomligt säkra, och utan risk enl Basel 1 banköverenskommelsen.

    De cypriotiska politikerna (hårdföra socialster vid den tidpunkten) struntade i varningsignalerna, och mer pengar pumpades in hela tiden in banksystemet. Och Bryssel verkade måttligt intresserade – ända tills förra helgen då någon väckte jourhavande pappersvändare på ECB.

    Och när den nya cypriotiska regeringen tillsattes fick de allt i knät.

    Man ska inte skylla ifrån sig, NEJ, men det är färvånansvärt många faktorer utifrån som skapade den här krisen, om man tänker efter, och då har jag inte ens kommit in på obalanserna i eurozonen som helt och hållet skapas av den gemensamma valutan euron.

    Och personligen tycker jag att Cypern ska lämna eurozonen, utan att ta emot bailout från EU, och sakta rekonstruera sin ekonomi på ett sätt som passar invånarna och det geopolitiska läget.

  4. kgb35 skriver:

    Staten det är jag! sade Ludvig XIV apropå politikers förmåga att skilja på mitt och ditt.