Postmodernismen – en långsam samhällelig förruttnelseprocess

Postmodernt tänkande ser kulturen som ett flertal evigt konkurrerande berättelser, vars genomslag inte beror så mycket på dess kvalitet mot en oberoende måttstock, som på hur de uppskattas i de gemenskaper där de förekommer.

Läs mer hos Fnordspotting, om hur postmodernismen söndrar vår civilisation; en av årets bästa artiklar och ämnesval: Helen Pluckrose: Hur franska ”intellektuella” förstörde västvärlden, en introduktion till postmodernismen och dess effekter.

En stor svensk ur tiden

Ingvar Kamprad, Ikeas grundare är förmodligen en av århundradets största svenskar. Med två tomma händer skapade han ett gigantisk företag som inte bara förser oss med prisvärda möbler och husgeråd, utan även ger arbete och försörjning åt hundratusentals personer runt om i världen. I skrivande stund finns det 411 varuhus och ca 194,000 anställda, plus ännu fler underleverantörer, producenter etc etc. Det han åstadkommit är storslaget och unikt. En klurig gubbe från det mörkaste Småland med en räv bakom örat. Det var så många såg honom. Emedan lovsångerna höjs, så är det många andra som vrider sig i någon slags krampaktig avund och frustration. Ty Ingvar Kamprad visade inte bara att man kunde lyckas i jantelagens Sverige, han visade också att man kunde gå vidare och strunta i alltihopa. Kamprad flyttade utomlands, internationaliserade företaget, vägrade börsintroducera det och lade upp ett smart upplägg med diverse stiftelser som ägare, till den girige skattmasens stora förtret. Den svenska avundsjukans korthus däremot – som byggts av höga skatter, vänsterpopulism och missunnsamhet – står knappast stadigt, det fladdrar just nu betänkligt för vinden, medan Kamprads livsverk lever vidare.

Skatt – gemensamma pengar, fast utan gemenskap?

I Sverige krävs medborgarna på +50% i total skatt. Och det är klart att många upplever skatt som stöld under sådana bistra omständigheter. Det handlar ju om en anonym myndighet som tar något ifrån dig, med våld om så behövs, och känner man ingen samhörighet med den beskattande staten så uppfattas tilltaget absolut som stöld. I den här artikeln tänker jag agera djävulens advokat, och så långt det går försvara samhällets rätt att beskatta.

Tänk dig själv att du bor i en liten by, som är utsatt för väder och vind, och för att skapa livsmedelsreserver och annat så måste du och alla andra invånarna lämna ifrån er en betydande del av skörden till en gemensam förvaringsplats. Ni sliter och arbetar tillsammans, ni är beroende av varandra, och när det blir hungersnöd så delas skörden ut till de behövande av ett antal betrodda personer. Grödorna används också som kompensation till den milis som vaktar byns gränser, ty man lever i oroliga tider. (mer…)

Vänsterfeminismen motarbetar kvinnor i yrkeslivet

Enligt psykologen Jordan B Peterson så handlar lönegapet mellan kvinnor och män om en rad skilda saker, där kön blott är en av faktorerna (Warren Ferrel mm har forskat kring detta). Om vi tar hänsyn till ålder, utbildning, livsval, personlighet etc så kommer vi fram till en ganska intressant slutsats. Av många olika faktorer så är personlighet en av de viktigaste. Löntagare som är mer ”medgörliga” hamnar ofta efter i löneligan. Detta gäller både män och kvinnor, men egenskapen är vanligare hos kvinnor, och påverkar deras lön i större omfattning. (mer…)

När stringens möter vänsterflum

Den kände psykologen, skribenten och mediepersonligheten Jordan B Peterson intervjuas av journalisten Cathy Newman på brittiska Channel 4. Hon är inte särskilt väl förberedd, trots att Petersons tankar återfinns överallt på nätet, inte minst på Youtube. Och hon nyttjar bara en specifik typ av frågor, som syftar till att sätta dit Peterson. Han förmodas sitta och försvara diverse korta påståenden, som han någon gång påstås ha sagt, eller inte sagt, lite efter behag. Det slutar givetvis med att Newman faller på eget grepp, gång på gång. Riktigt pinsamt blir det när Peterson tvingas förklara själva poängen med yttrandefrihet för journalisten Newman. Och jag är glad för detta, att duktiga välutbildade personer ryter ifrån mot kulturrelativism, postmodernism, identitetspolitik och den vänsterfeministiska världsbilden som i övrigt får florera relativt fritt i media och kulturvärlden.

 

Trumps importskatt – värna jobben eller sabotera marknaden?

USA:s president Donald Trump har infört importskatt på en del produkter som tillverkas i Sydostasien, exempelvis solpaneler och tvättmaskiner. Tanken är att skydda amerikanska företag mot lågpriskonkurrens, och i slutändan värna amerikanska jobb. Trump har under de senaste månaderna haft fullt upp med att infria sina vallöften gällande skattesänkningar, förenklingar i regelverken och nu importskatter.

Vad ska man då säga om detta? Är det särskilt frihetligt med tullar och handelshinder? (mer…)

Är skatt stöld?

I ett land där över häften av lönen går till det offentliga (i form av moms, punktskatter, kommunalskatt, sociala avgifter etc) så ställer sig många frågan huruvida detta är rättfärdigt?

Visst får vi tillbaka en del, exempelvis föräldrapeng, pensioner etc. Men det är ju egentligen våra egna pengar som flyttas fram och tillbaka. Vi har inte kontroll över pengarna och får ingen ränta. Och dör man i förtid får arvingarna inte del av den inbetalda pensionsavgiften.

Är skatt stöld? (mer…)

Konservatism, högre makt, naturlig ordning och gammal hävd

Katedralen i Milano

Det blir allt vanligare att folk uttrycker att de är värdekonservativa, eller att de har en konservativ hållning i vissa frågor. Och det är inget konstigt, konservatismen är en ideologi som handlar om att bevara en äldre ordning och sakta ner progressiva processer. Inget ont i detta, ty hjulen rullar allt snabbare, många av oss orkar inte se allt brus flimra förbi. Att stanna upp och tänka efter är en god egenskap. Vi ser också ett ökat intresse för katolicism och ortodoxi, religionens roll i samhället framhävs allt oftare som något positivt. Särskilt vad gäller aspekter av sammanhållning och att skapa en gruppkänsla.

Därutöver har konservatismen givetvis en ideologisk överbyggnad och en historia. De tidiga konservativa ville försvara kungens envälde under den franska revolutionen. Något vi idag står lite frågande inför, ty envälde är detsamma som diktatur. Emedan andra konservativa ville återinföra ett aristokratiskt system, där rika jordägare och krigsherrar styrde landet. I Storbritannien har vi kvar spår av detta då överhuset (aristokratin) och drottningen har visst politiskt inflytande. (mer…)

Guide till det frihetliga medielandskapet

Jag vill härmed uppmärksamma min sida med externa nyheter, som finns under rubriken läsvärt.

Det här är en nyhetsaggregator (flödesläsare) och den skiljer sig en hel del från gamla tiders s.k blogroll, som egentligen bara vara en lista med länkar. Här hittar du ca 50 flöden som uppdateras vart 15:e minut. Här finns bloggar, alternativa medier, videos etc. Både på svenska och engelska. Ingen nyhet är äldre än 7 dagar. Ett ständigt uppdaterat flöde med frihetlig eller konträr underton. Sidan har en egen rss-feed: avancemang.com/lasvart-feed

Tanken är att flödet ska fungera som komplement till det traditionella mediebruset, och ge nya infallsvinklar. Du hittar både politik, opinion, men även vetenskap, teknik, arkeologi etc. Det är egentligen inte de enskilda artiklarna som lyfts fram utan själva mediet. Artiklarna kan variera i kvalitet, så länge källan anses tillräckligt bra. Och jag fyller på listan när jag hittar något nytt, och rensar ibland om källan inte längre uppfyller mina krav.

Har jag missat något? V.g skicka ett mail så kikar jag på förslaget: info@avancemang.com

Krämarpolitik och köpmannavälde

Det finns en mängd olika teorier om hur Romarriket gick under. Även en ekonomisk förklaringsmodell, som är förvånansvärt lättbegriplig jämfört med andra teorier. Kejsarna respekterade inte marknadsekonomin. Från att ha haft en relativt fri ekonomi så slog man undan försörjningen för många bönder och småföretagare, gjorde dem till bidragsberoende drönare. Bröd och skådespel bjöds det på, men inga incitament till hederligt arbete. Och de få som fortfarande arbetade klämdes åt ytterligare, med ständigt höjda skatter, krånglig byråkrati, enorm inflation och ofrihet. När barbarerna till slut red in i Rom sågs de närmast som befriare.

Vi inser än idag att de som ska styra och förvalta landet bör ha väldigt goda kunskaper i ekonomi. Finns det ingen förståelse för hur samhället fungerar ur ett ekonomiskt perspektiv så kommer man att misslyckas för eller senare. Kunskaper om marknaden kombineras gärna med goda kunskaper om hur människor beter sig, vad de har för drivkrafter och mål i sina liv. (mer…)

Mellan hav och berg

Hamnstaden

Den klassiska liberalismen har sina rötter hos köpmännen (borgarna). En köpman träffar ofta främlingar när han gör affärer, och då gäller det att behandla främlingen med respekt om affären ska bli av. Det kan också vara lämpligt att lära sig något om främlingens seder och bruk. Till syvene och sist gäller det att skaffa mat på bordet.

Affärskulturen förvandlas till en världsbild, en ideologi. Folk gör bättre affärer om de är jämlikar och agerar i ett fritt sammanhang, som styrs av ömsesidiga frivilliga avtal. Köpmannens sammanhang kan symboliseras av hamnstaden. Här styr de rika köpmännen, befolkningen är brokig och blandad så länge man kan minnas. Folk är beresta och nyfikna på nya idéer, och låter de flesta komma till tals. De tjänar pengar tillsammans och berikar varandra. Nackdelarna kan vara brist på lugn och ro, samt böjlig moral. (mer…)

Den förhatliga progressivismen

Progressivism anses av många borgerligt sinnade personer vara något dåligt, vilket är en ren ryggmärgsreflex. Egentligen är ju inte förändring och utveckling något dåligt i sig självt, utan det handlar givetvis om förändringens innehåll. Hur förändringen genomförs, och med vilken hastighet är också betydelsefullt.

Att politikerna rev över 40 kvarter varav många kulturbyggnader i Stockholms innerstad under 1960-talet anses av många idag vara ett exempel på dålig modernistisk progressivism. Rivningen av de gamla Klarakvarten utgör fortfarande ett öppet sår i stockholmarnas själ.

Att samer var förbjudna att tala sitt språk, utöva sin religion och kultur anses däremot som orättfärdigt, här var en förändring av godo, så att alla grupper i samhället fick likartade rättigheter. Detta är ett exempel på god frihetlig förändring, eller progressivism. Behandlingen av minoriteter och det rasbiologiska institut i Uppsala är inte något vi är stolta över. (mer…)