Skillnaden mellan aristokrati och demokrati

Share

Aristokrati är ett slags fåmannavälde, där en samhällelig elit styr landet. Medlemmarna får tillträde antingen genom sin sociala klass eller utifrån sin förmögenhet. I vissa regioner utgörs aristokratin av samhällets militärbefälhavare eller adeln, i andra områden kan aristokratin utgöras av rika köpmannafamiljer. Förmögenhet, släkttavla och jordägande är ofta biljetten in i det ledande skiktet.

Själva beslutsfattandet påminner mångt och mycket om våra demokratiska system, där man samlas i rådssalar och röstar om viktiga frågor. Det kan tillika finnas olika grupperingar som har lagstiftande, verkställande makt, och andra politiska funktioner.

Aristokratiska samhällen har funnits i antikens Grekland, Rom, medeltidens Venedig och många andra regioner. I själva verket har flertalet monarkier var aristokratier, då en stor del av makten utgått från diverse aristokratiska råd, och kungen mest fungerat som deltagare eller galjonsfigur.

Skillnaden mellan aristokrati och demokrati handlar mest om vilka som får rösta – och inte det politiska systemet som sådant. I våra västerländska demokratier får alla myndiga medborgare delta i allmänna val, både män och kvinnor, fattiga och rika. Vi har alla en liten symbolisk del av makten.

Däremot är det väldigt svårt att bli valbar. Vi kan engagera oss i politiska partier och långsamt klättra i graderna. Somliga har en förmögenhet eller ett känt namn, vilket kan ge en skjuts till den politiska karriären. Därutöver bör man driva en politisk kampanj, hålla tal och synliggöra sig i medierna. Det är inte lätt att få tillgång till maktens korridorer, det är egentligen få förunnat. Och det förefaller som att avståndet till makten har ökat ytterligare under senare år. Många medborgare betraktar idag våra folkvalda som en politisk elit, en aristokrati, som befinner sig lång borta från vanliga människors vardag.

Därutöver finns det en rad grupper inom det privata näringslivet, organisationer och sällskap som utövar påtryckning mot de folkvalda parlamenten. Vi kallar ofta fenomenet för lobbyverksamhet eller svågerpolitik. Här handlar det också om pengar och andra resurser som medger dylik aktivitet. Det kan handla om vapenindustrin eller byggsektorn som är beroende av att staten köper deras produkter, läkemedels- och filmindustrin som driver regleringar och upphovsrättsfrågor, intresseorganisationer som driver sakfrågor, eller rika privatpersoner som vill påverka samhällets utveckling.

Måhända lämnade vi aldrig det aristokratiska systemet bakom oss?

Våra västerländska demokratier är kanske mest en fasad utåt, som tillåter den verkliga makteliten att arbeta bakom kulisserna. Demokratins slöja skapar lugn och harmoni, och medborgarna håller sig lugna och förblir fogliga. Medan de verkliga beslutsfattarna träffas i Bryssel, Washington och Moskva. Och kanske vet vi inte ens vilka de är, och vart vi är på väg? Är det ens möjligt att skapa en sann demokrati?

Liknande artiklar

  • Slav på deltidSlav på deltid Enligt Wikipedia innebär slaveri att en människa (slav) kan ägas och behandlas som egendom. Det ger slavägaren rätt att använda slaven till tvångsarbete och att sälja slaven vidare. Just själva begreppet tvångsarbete är intressant. […]
  • Upplös EU-parlamentetUpplös EU-parlamentet EU-parlamentet är egentligen en ganska rättsvidrig anordning, som tar ifrån makten från våra lokala parlament. Stora delar av alla lagar och förordningar kommer numera från Bryssel, och vår egen demokrati får stryka på foten, i förmån för […]
  • Politikens starka och svaga mänPolitikens starka och svaga män Det är många som debatterar dagens auktoritära strömningar i politiken, man lyfter fram Putin, Orban, Le Pen, Szydlo, samt den amerikanska presidentkandidaten Donald Trump. De beskrivs som ett slags rövarband i demokratins utmarker. […]
Share
  1. Precis så är det. Genom massmedia har man dessutom kunnat manipulera folket så att demokratin i ännu större utsträckning bara varit ett opium för folket.

    Du frågar; ”Är det ens möjligt att skapa en sann demokrati?”. Ja, det är det. Men bara i mindre grupper. Fast om man bygger demokratin underifrån så att de små demokratiska grupperna får skicka sin representant borde det främja. Om man dessutom har mycket transparens och maktdelning så ökar möjligheten till demokrati ytterligare.

    Men en verkligt sann demokrati enligt de flesta definitioner är nog en fantasi. Däremot kan vi komma betydligt närmare idealet än vi är idag om vi vill.

  2. Ja, vi kan absolut göra samhället mer demokratiskt. Regionalism är en väg, sen tror jag att fenomenet internet bara har börjat att visa sin styrka. Genom sociala medier, bloggar, alternativa medier så kan även gräsrötterna göra sin stämma hörd, till förtret för de som redan befinner sig i eliten.