Spriten – och nationalkaraktären


Debatten om den svenska alkoholpolitiken har åter blossat upp, nu handlar det om gårdsförsäljning, och huruvida man ska släppa det fritt. Det finns ett begränsat antal svenska vingårdar, som givetvis vill kunna sälja till besökande privatpersoner, precis som i andra länder.

Systembolaget och alkoholpolitiken har debatterats i oändlighet. Men kontentan är att t o m borgarna vill ha kvar rådande system, de vill på sin höjd justera lagstiftningen en smula. Alkoholpolitikens grundteser verkar vara skrivna i Bohusgranit.

Svensken klarar inte av att hantera alkohol, staten ska reglera inköpen, medelst tillgänglighet och beskattning. Systembolaget har detta uppdrag. Punkt slut.

Men vad är egentligen uppdraget om vi tittar lite mer noggrant? Saxat från systembolagets webbplats:

Systembolagets uppdrag består av fem grundstenar:

• Vi är noga med vår ålderskontroll, säljer inte till den som är påverkad och motverkar langning.
• Vi har ett brett sortiment av hög kvalitet som är tillgängligt i hela landet.
• Vi är märkesneutrala. Ingen leverantör eller något varumärke varken favoriseras eller diskrimineras.
• Alla besök i Systembolagets butiker bygger på ett bra kundmöte med värderingar kopplade till god dryckeskultur.
• Vi är inte vinstmaximerade och driver inte merförsäljning.

Möjligen kan det vara så att privata handlare kan slarva med ålderskontrollen, samt att de driver merförsäljning, och vill gå med vinst. Fast vinst levererar ju systembolaget också, dubbelt upp, och oss emellan så är det inte alltid de kollar legitimationen heller. Och jag har med egna ögon sett att Systembolaget säljer till trasiga alkisar som stinker sprit. Även systembolagets anställda är vanliga människor, inga statsprogrammerade robotar.

Vision
Vi skapar god dryckeskultur, där alla kan njuta av våra drycker utan att skada sig själva eller andra.

Affärsidé
Vi ska sälja alkoholdrycker med ansvar och överträffa kundens förväntningar genom att ständigt utveckla sortiment, kunnande och service.

Allt det andra med att utveckla sortimentet, kunnandet, servicen etc – det tror jag privata entusiaster är mycket bättre på. Och egentligen spelar ju urvalet av varor ingen större roll, eftersom Svensson mest köper starköl, nubbe och lådvin. Det stora sortimentet är blott ett vackert argument som tilltalar intelligentian i storstäderna, som gärna vill kunna köpa sin Chateau Musar till de ekologiska lammkotletterna.

Jag har många gånger besökt specialbutiker i utlandet, och de är oftast välsorterade, och personalen är mer kunnig än systembolagets. Givetvis har de inte allt, ofta är de specialiserade på specifika regioner, druvor etc. Och precis som systembolaget kan de skaffa fram de mesta om man är villig att beställa.

Bryter man ner argumenten så återstår blott en sak, det oskrivna antagandet om den specifika nordiska nationalkaraktären, att svenskar, finnar, norrmän och ryssar helt enkelt inte klarar av alkohol. Därför måste statsmakten kliva emellan för att rädda oss från oss själva.

Mot detta har jag inget argument. Kanske är det så att det finns en slags genetisk defekt som bidrar till okontrollerat drickande? Jag tror att många av oss i så fall skulle vilja ha ordentliga belägg för detta, och en större medicinsk/genetisk utredning. Och under tiden kanske vi med utomnordiskt ursprung kan få specialtillstånd att köpa alkoholhaltiga drycker och bedriva utskänkning fritt, oss emellan. Det vore väl rättvist, klart och koncist? Om det nu är så att nationalkaraktärs-argumentet bör övervägas.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, systembolaget, alkoholpolitik, gårsförsäljning


Följ oss!