Vilka länder befinner sig inte i kris?

Ofta pratar vi om de s.k piigs länderna, och vilka enorma problem de har, och huruvida de ska ta sig ur krisen eller ej. Vi nämner sällan de länder som lyckats bra, exempelvis Nederländerna, Österrike, Tyskland, Norge, Schweiz, Cypern etc.

Här är arbetslösheten fortfarande förhållandevis låg, man har goda finanser, kombinerat med en mycket hög levnadsstandard. Ingen av de här länderna förutom Norge besitter enorma naturresurser eller annat som skulle kunna boosta ekonomin, tvärt om handlar det ofta om små tätbefolkade länder utan några självklara ekonomiska fördelar, Tyskland borträknat.

Istället för att peka finger åt piigs-länderna kanske vi borde lära oss något från de framgångsrika staterna? Jag tänker framförallt titta på Nederländerna och Österrike, eftersom de utmärker sig särskilt mycket. De har en arbetslöshet på under 5% när EU-snittet ligger på ca 10%, och länder som exempelvis Spanien ligger på 20%, och Irland på ca 13%.

Hög arbetslöshet undergräver samhället. Dels tappar statskassan många skattebetalare, och dels kostar de arbetslösa enorma belopp i skattepengar. En arbetslös är med andra ord en dubbel kostnad, hon slutar bidra, och börjar istället att kosta. Därför är arbetslösheten ett mycket intressant mått på ett lands välfärd och företagssamhet.

Gemensamt för Nederländerna och Österrike är att de har ett vitalt näringsliv, lägre skatter än Sverige, i övrigt håller man god västeuropeisk standard inom det mesta.

Österrike är ett världens rikaste länder sett till BNP. Högteknologiska företag och turism är utmärkande för landets näringsliv. Värt att notera är att många statliga företag har privatiserats sedan 1980-talet, och landet utmärks av en rörlig arbetsmarknad. Det finns starka fackföreningar som ofta verkar i samförstånd med näringslivet. Det totala skattetrycket ligger på ca 42%. Arbetslösheten är 4,3%.

Nederländerna karaktäriserats av frihandel och är tillika en av världens starkaste ekonomier. Tonvikten ligger på livsmedelsproduktion, kemikalier, petroleum och elektronik. Även här pågår statliga utförsäljningar. Regeringen deltar i ett socialt råd tillsammans med fackföreningar och löntagarorganisationer. Det totala skattetrycket ligger på ca 39%. Arbetslösheten är 4,3%.

Som en jämförelse har Sverige ett skattetryck på ca 47%, och en arbetslöshet på ca 8%. Inte en så god övergripande ekonomi som regeringen vill påskina alltså. I övrigt ligger vi kulturellt ganska nära dessa bägge länder. Det finns många likheter, och också en rad olikheter.

Nederländerna är en utpräglad handelsnation, sjöfarten och hamnstäderna har givit upphov till långväga kontakter, idéer och marknader. Medan Österrike är en typisk centraleuropeisk inlandsstat, med stora arealer dominerade av berg, som sedermera givit upphov till storskalig skidturism, och numera även sommarturism.

Sverige är varken en stor handel- eller turistnation. Istället har stål och skog stått som garant för den svenska ekonomin, sedermera verkstadsindustri. Ända fram till 70-talet var vi en av världens största varvsnationer, och det byggdes allehanda fartyg i landet.

Några ekonomiska felsteg under oljekriserna utraderade stora delar av det svenska näringslivet. Under den socialdemokratiske statsministern Olof Palme höjdes arbetsgivaravgifterna med osannolika 16% mellan 1970-76, vilket fick den redan sargade industrin att fullständigt krackelera. Denna fullskaliga industridöd skapade högskattesamhället, till en början avsett att försörja, omskola, pensionera de arbetslösa.

Detta var ett specifikt politiskt misstag. Jämför med grannlandet Finland som har en stor varvsindustri än idag. Fortfarande lever vi av sviterna av 1970-talets misstag, och politikerna är låsta i ett högskattesystem som tyvärr permanentats, då antalet arbetstillfällen inte ökat nämnvärt sedan 1950-talet. De höga skatterna behövs för att försörja arbetslösa, utförsäkrade, förtidspensionärer etc, samt den extensiva svenska välfärdspolitiken med hög föräldrapeng, barnbidrag etc.

Det är de höga skatterna som bidrar till att företagen inte vågar satsa i Sverige, utan hellre väljer ett annat land. Vi har hamnat i ett moment 22. Samtidigt finns det enorm potential i landet, både för handel, turism, tillverkning, tjänster etc. Och avståndet till Österrike och Nederländernas skattetryck är inte oöverstigligt. Sveriges problem är av politisk natur.

Arbetslöshetssiffror från Eurostat och skattesiffror från ekonomifakta.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

9 thoughts on “Vilka länder befinner sig inte i kris?

  1. Hur ser föräldrar försäkringen ut i dessa länderkontra sveriges? Procentsatsen ,hemma varande människor som inte söker jobb?Skatte kvoten du skriver om innehåller den sjukförsäkring skolavgifter pensioner och dyligt, eller jämnför du äpplen med päron?

  2. Ante,
    Hur kommer det sig att ” jämviktsarbetslösheten” inte var 6,5% dessförinnan? Det handlade inte bara om att vi hade bättre fungerande lönebildning.

    Tänk dig själv, hur högst skattetryck klarar näringslivet? 50%, 60%, 70%, 80% eller kanske 90% Det är klart att det finns en gräns när allt rasar samman. Givetvis påverkar skattetrycket.

  3. Vi har en jämviktsarbetslöshet i Sverige på 6,5 procent. Där har den legat i snart 20 år. Det betyder att vi har en lönebildning som inte klarar en arbetslöshet under 6,5 procent utan att löeökningarna sticker iväg. Det är inte skattetrycket utan en dåligt fungerande lönebildning som bestämmer nivån på arbetslösheten.

    Ante

  4. Du diskuterar ur ett slags makroperspektiv utan bottenkänning.

    Om andra länder klarar av att ha en arbetslöshet under 6,5%, samt låga skatter och en god lönebildning så kan säkert vi också det – om den politiska viljan finns vill säga.

    Höga skatter driver absolut kapital och företag ur landet, och med dem följer givetvis x antal arbetstillfällen. För att inte tala om alla företag som stannar kvar i byrålådan pga den höga skattetröskeln.

    Jag är företagare och anser att höga skatter hämmar mitt företags tillväxt och framtid, och jag planerar allvarligt på en lösning som inte innefattar Sverige. Och du säger att detta inte stämmer? Dags att rengöra cyklopet?

  5. På 80-talet hade vi lägre arbetslöshet pga av en annan penningpolitik. Det berodde inte på att skatterna var lägre på 80-talet. På 80-talet höll vi nere reallöneökningarna med hjälp av hög inflation. Dom nominella löneökningarna som förhandlades fram spelade ingen roll för arbetslöshetsnivån.

    I början av 90-talet ändrade vi penningpolitik. Låg inflation blev prioriterat före låg arbetslöshet . Denna inflationsbekämpning kräver ca 7 procents arbetslöshet enligt vice riksbankschefen Svante Öberg ( se artikel i Affärsvärldens nät upplaga). Lönebildningen klarar helt enkelt inte av att ge låga löneökningar vid låg arbetslöshet.

    Vid 100 procents skattetryck har vi inget privat näringsliv men det är inget som hindrar att vi har full sysselsättning. Alla skulle jobba i offentlig sektor. Vid noll procents skattetryck har vi ingen offentlig sektor utan enbart en privat sektor men det är inget som hindrar att vi har full sysselsättning. Båda dessa ytterligheter är inte särskilt effektivt och riskerar att ge låg levnadsstandard men det hindrar inte full sysselsättning.

    Ante

  6. Anders Borg angriper det som spelar roll för att vi ska kunna kombinera låg arbetslöshet med höga vinster och låg inflation. Jobbskatteavdrag, lägre sjuklön, lägre A-kassa samt förändrad LAS kommer att göra att vi med tiden lyckas. Dessa åtgärder gör att det blir större skillnad mellan att jobba och inte jobba. Det kommer att hålla nere löneökningar och därmed ge högre vinster och lägre arbetslöshet.

    Lägre arbetsgivaravgifter håller inte nere framtida löneökningar.

    Stanna i Sverige! Vi kommer att gå ikapp Holland och Österrike.

    Ante

Lämna en kommentar