Statlig medieskatt och andra tvångsavgifter

Det har beslutats att SVT, SR och UR ska bekostas av skattemedel istället för en avgift som tidigare. En extra skatt på några procent ska bakas in i den redan överfulla skatteportfölj som Svensson betalar varje månad till det offentliga.

Det hade istället varit logiskt att skapa ett system ungefär som Netflix har, där tittarna frivilligt betalar en avgift, och de som inte betalar har inte tillgång till utbudet. Idag kan vi med teknikens hjälp lätt skapa ett praktiskt betalsystem. (mer…)

Den brutala skillnaden mellan offentlig och privat vård

Det som utmärker offentlig vård är att den styrs av politiker och finansieras av skattebetalarna. Genom att baka in kostnaderna i skatten så upplever medborgarna att vården är fri, gratis, och alla har tillgång till den, både fattig och rik.

Den offentliga vården styrs av en budget som i sin tur bygger på prognoser. Därtill blir det köer om planen eller budgeten inte håller. Och eftersom politiker sällan kan spå framtiden så föreligger det alltid en risk för väntelistor och turordningsregler. Det finns heller inga incitament att spara pengar, utan verksamheten har istället en tendens att svälla, utan att produkten (vården) nödvändigtvis blir bättre.

De långa väntetiderna kan likväl bidra till att patienternas sjukdomar förvärras, eller att de till och med avlider. Köerna är egentligen inte något slags systemfel, utan en del av det offentliga sjukvårdssystemet, vilket vi ser allt tydligare i Sverige idag. (mer…)

Ingen vill ha makten

Den tveksamma och sävliga regeringsbildningen beror delvis på att få partier vill regera med stöd av Sverigedemokraterna, men också på att ingen egentligen vill ha makten under den här mandatperioden.

Vi ser en nedgång i ekonomin och lägre bostadspriser. Under de kommande åren kan vi få en fullskalig finanskris. Partier som sitter vid makten under dylika perioder blir ofta straffade av väljarna. Kriser är svåra att hantera, och sannolikheten att politikerna rör till det och förvärrar situationen är stor. (mer…)

Anpassning till verkligheten

Kungsbacka kommun inför tillståndskrav för att tigga. Med tanke på att det ofta är utländska medborgare som ses tigga utanför affärer och andra offentliga platser, så är det förvånade att ingen reglering satts i funktion tidigare. För andra EU-medborgare krävs anställning inom 3 månader och anmälan hos skatteverket etc. Ska invandraren starta eget företag blir det givetvis ännu mer pappersarbete. Just tiggeriet har behäftats med ett slags inofficiellt undantag. Undrar just om andra än tiggare skulle kunna kräva dylika undantag? Förmodligen inte. (mer…)

Arvet, miljön och tidsandan

Under senare år har vi lärt oss att en stor del av vårt beteende är ärftligt. Om det finns missbruksproblem i släkten är chansen större att man själv drabbas, samma sak gäller för vissa karaktärsdag, temperament och sjukdomar. Visserligen spelar din omgivning en stor roll för ditt beteende, men de ärftliga faktorerna är icke försumbara, även om det kan vara svårt att sätta exakta procentsatser över hur mycket som är ärftlig, inlärt etc. Vi måste helt enkelt ta stor hänsyn till vårt arv. Den som har t.ex alkoholism i släkten kan få rådet av läkare/experter att inte dricka sprit överhuvudtaget, ett råd som samma expert inte skulle ge till någon utan alkoholism i släkten. (mer…)

Arbetskraftsbrist trots rekordmigration

Flyktingar betraktas ofta som arbetskraftsinvandrare i debatten. Vi pratar om hur snabbt de kommer ut på arbetsmarknaden och hur snabbt de integrerar sig osv.

Sanningen är den att flyktingar inte alltid har möjlighet att komma ut snabbt på arbetsmarknaden, de kanske är skadade och traumatiserade, och behöver vård, rehabilitering etc. När de är försörja av offentliga medel så ges dessutom färre incitament till att söka arbete. (mer…)

Blir det färre mord med striktare vapenlagar?

När man diskuterar vapen och regleringar så utmynnar ofta diskussionen i huruvida striktare vapenlagar medför färre mord i ett givet samhälle. Och det är egentligen ganska enkelt att ta reda på hur det ligger till, genom en jämförelse med antalet mord och hur strikta vapenlagarna är i landet. (mer…)

Öppna gränser, halvöppna eller stängda – ur ett frihetligt perspektiv

Tanken om öppna gränser är en viktig fråga för många, jag ser den ofta dyka upp i forumdiskussioner, debatter etc. Och frihetliga personer har en del olika sätt att tackla detta på. Tanken med den här artikeln är att göra en kortfattad realpolitisk uppräkning av de vanligaste tankesätten. (mer…)

Meningslösa lagar och regleringar i politikernas lekstuga

Låt oss säga, om vi har en lag som uttryckligen förbjuder vårdslöshet i trafiken, varför införa ännu en lag som förbjuder oss från tala i mobiltelefon när vi kör bil? Nåja, vissa tycker att det kan vara bra med specificeringar, så att lagen blir tydlig och lättare att tolka. Men problemet är att en sån här lag egentligen inte ska vara så värst tydlig, det är hela poängen. Annars måste vi ha en specifik lag för folk som äter smörgås i bilen, ostpaj eller varmkorv, dricker kaffe, inte håller händerna på ratten, bråkar med sin medpassagerare etc etc etc. Det finns en rad olika sätt som man kan agera vårdslöst i trafiken. (mer…)

Snart dags för meme-förbud?

Den populära NPC-memen anses vara avhumaniserande av vänstern i USA. NPC är en s.k non-playable character i dataspel, dvs en icke spelbar person. Karaktärer som ofta säger eller gör en förutbestämd begränsad handling i spelet. Här avses vänsterdebattörers bristande förmåga att debattera, de rapar upp samma sak hela tiden, utan att lyssna på sina meningsmotståndare. (mer…)

Det stora regeringspusslet – vilka ska styra landet?

Det finns två egentliga regeringsalternativ inom svensk politik, och det är de Rödgröna och Alliansen. Vänsterpartiet släpps inte in i en regering, och inte heller Sverigedemokraterna. Deras utanförskap har med partiernas historia att göra, spåren efter kommunister och skinnskallar tvättas inte bort i första taget.

Vänsterpartiet accepteras som ett stödparti av de Rödgröna, medan Sverigedemokraterna inte ens accepteras som ett passivt stöd av delar inom Alliansen, Liberalerna och Centern.

Vad kan man då göra utav detta?

(mer…)

Utan tillit kan vi inte skapa ett fritt, tryggt och öppet samhälle

Jag lyssnade på ett program där den politiske debattören Ben Shapiro blev intervjuad (tror det var The Rubin Report). Shapiro berättar att han är delaktig i en judisk församling. Och att församlingen tar hand om de sina. De har till och med hem för handikappade, åldringar etc. Medlemmarna delar på kostnaderna för dylika gemensamma projekt. Shapiro förklarar i andra program att många av judarna i USA inte är särskilt troende, men de är kulturellt judar och delvis håller ihop. (mer…)

Lägg ner de statliga medierna

Statliga TV- och radiokanaler har funnits sedan tekniken uppfanns. De betraktades länge som ett verktyg för staten att influera sin undersåtar. Särskilt under tider av oroligheter och krig var det ett effektivt sätt att sända politiska tal, nyheter och information. Efter de bägge världskrigen och det kalla kriget antog de statliga mediehusen en annan form. Nu skulle de värna kultur, folkbildning och bidra med neutral samhällsinformation, samt lägga sig på en lite högre nivå än sina privata kollegor. (mer…)

Libertarianismen må vara död, men det frihetliga äventyret fortsätter

Begreppet libertarianism är inte särskilt gammalt, det dök upp under 1950-talet som en slags motreaktion mot dåtidens socialliberalism, som var en mutation av den klassiska liberalismen, old whig etc.

Liberalism i kombination med ett stort socialt ansvar närmade sig socialdemokratin med stormsteg, och de blev närmast oskiljbara, därför behövdes en ny frihetlig kraft. (mer…)

Fred och frivillighet

När vi betraktar omvärlden så inser vi snart att den som mest kränker dina rättigheter inte är grannar, multinationella företag eller organisationer – utan det är statsmakten och alla dess myndigheter och verk. (mer…)

Talar kvinnor alltid sanning?

Medan USA:s nya ledamot i högsta domstolen Brett Kavanaugh röstades in, så demonstrerade en folkhop utanför. Anledningen till protesterna var en anklagelse om försök till våldtäkt 36 år tidigare under en ungdomsfest. Christine Blasey Ford som anklagade Kavanaugh hade hållit tyst om saken i 36 år, men när det blev aktuellt att Kavanaugh skulle röstas in i högsta domstolen då klev hon fram med sina anklagelser. (mer…)

Utvalda nyhetslänkar