Det vackra, det fula och det vidriga

  Liljevalchs konsthall beslutade för några år sedan om en tillbyggnad längs det vackra stråket på Djurgården i Stockholm, där naturen och den pittoreska klassiska arkitekturen under många år bidragit till en smått unik miljö, både för svenska förhållanden men även internationellt. Vänner av arkitektur och konst höll förstås ögonen öppna, och förväntade sig något   →

Engelska yrkestitlar översatta till svenska – hjälp i titeldjungeln

Ibland när man hör vissa engelska yrkestitlar så undrar man vad vederbörande egentligen sysslar med. Begrepp som CEO, CMO, AD, KAM kan vara förvirrande. Och ofta finns det svenska namn, som man egentligen skulle kunna använda, även om engelskan är mer internationellt gångbar. Här nedan kommer sammanställning över de vanligaste titlarna. Kom gärna med fler   →

Om att hamna i underläge

Folkvandringar och folkutbyten är inget nytt. Under historiens gång har vi sett dominanta folkgrupper ta över områden från svagare och mindre organiserade folk. För några hundra år sedan var det härskande språket i Anatolien grekiska, men idag pratar nästan alla turkiska. Den dominerande folkgruppen i Sydafrika idag är bantufolkens ättlingar, medan det ursprungliga khoisan-folket blott   →

En cyklisk historiesyn

Den cykliska historiesynen var utbredd framförallt hos det förra sekelskiftets tänkare, och längre bak i tiden. Modellen går ut på att händelser upprepar sig periodvis, och genom dessa upprepningar kan man förklara och tolka historien. Givetvis kan man trolla med statistik, flytta och leka med olika variabler. Men genom att använda perioder om ca 315   →

Det postdigitala samhället

I söndags köpte jag en papperstidning i en kiosk. Jag får väl erkänna att det var längesedan jag bläddrade i en tidning, förmodligen flera år sedan. Det mesta finns ju på nätet, både nyheter och analyser från världens alla hörn. Att läsa tidningar framstår alltmer som något från det förgångna. Hursomhelst, så var det en   →

Fyrtiotalismen – hyperindividualism, ungdomskult och accelererad rättvisa

Fyrtiotalismen är en rättviseideologi som uppfanns av efterkrigsgenerationen, folk födda omkring 1940-60. Det var en stor och rik årskull (även kallade boomers), kanske den första generationen som hade verklig fritid och större möjlighet att umgås med jämnåriga. Tidigare generationer började arbeta i unga år, gifte sig och skaffade barn. Fyrtiotalisterna lyssnade på musik, gick på   →

Klimathysterin tar fokus från verkliga samhällsproblem; folk bryr sig mer om sugrör och plastpåsar från kinesiska floder, än vad som händer i grannskapet

Sverige tillhör de länder som har lägst utsläpp av miljöföroreningar. Dessutom återvinner vi 99,2 % av allt avfall.  Vi är inte ens med i matchen vid en jämförelse med Kina, Indien, USA osv. Det spelar ingen som helst roll att du tar cykeln till jobbet. Eller att du skippar plastpåsen i livsmedelsaffären. Eller att du   →

Har staten en verksamhetsplan?

En kaffekoppsfabrik tillverkar kaffekoppar och försöker sälja dem med största möjliga vinst. Därutöver finns det tankar om design, material, hållbarhet, samt hur man ska paketera dem utan att de går sönder osv. Vi har en styrelse och en ordförande som styr verksamheten, och de har ägarnas förtroende så länge verksamheten går med vinst och tillverkar   →

Den enväldige entreprenören

Den libertarianska filosofen Hans-Hermann Hoppe förespråkar ett statsskick där en enväldig nedärvd entreprenör styr landet. Vissa kanske ser ledaren som en monark, medan andra betraktar honom som en företagsledare, som eventuellt kan avsättas av aktieägarna/folket om han inte tar rätt beslut för företaget/landet. Här speglas även tänkare som Curtis Yarvin (Mencius Moldbug). Hoppe dansar väldigt   →

100-årsjubileum för allmän och kvinnlig rösträtt

I år är det ett sekel sedan kvinnor och arbetarklassens män fick delta i valet till riksdagen, vanligen benämnt allmän rösträtt. Vissa kvinnor har sporadiskt fått rösta tidigare, men 1921 var året då rösträtten etablerades fullkomligt. Man kan tycka att det är märkligt att ett dylikt jubileum inte uppmärksammas mer. Vi kan i och för   →