Apropå pengar i sjön


Mattias Svensson aktualiserar den gamla tvistefrågan om kostnaden för trängselskatten i Stockholm. Biltullarna går nämligen inte med vinst,  det har kostat 2,5 miljarder att dra in 724 miljoner. Pengar som skulle ha kunnat användas till mer effektiva miljö- och trivselåtgärder.

Våra politiker tittade på större städer, t.ex London, som redan infört trängselavgifter. Där var det iof bara centrumdistrikten som omfattades, medan hela Stockholms innerstad är avstängt. Stockholm, som är en förhållandevis liten huvudstad, har alla möjligheter i världen att bygga bort problemen med bättre vägar. Satsningar på ny infrastruktur kommer att behövas, eftersom staden förhoppningsvis fortsätter att växa. Idag uppstår trängsel när folk ska till och från jobbet, däremellan är det ganska dött, med storstadsmått mätt.

Om några år, när vi har miljövänligare bilar, kommer frågan att ställas på sin spets. Även om det heter TRÄNGSEL-skatt, så genomfördes hela försöket med ett miljöalibi; miljöpartiet var drivande i frågan, och det hela utvecklade sig förmodligen till ett prestigeprojekt. Trängselfrågan kommer att ses ur en annan vinkel när de flesta kör el- och hybridbilar, då måste vi ändå bygga fler och bättre kringfarter. Om vi nu inte bestämmer oss för att staden har nått sitt maximum, och all expansion stoppas?

Det brukar talas om kvartalskapitalism och att marknaden jämt och ständigt söker snabba vinster. Frågan är om någon kapitalist skulle räkna lika illa som folket bakom trängselskatten? Kanske är Stockholms trängselskatt ett exempel på kvartalspolitik? Vi pratar om ett ofantligt dyrt system som kostar skattebetalarna massor av pengar, som inte levererar något till statens kassakistor. Jag vet inte vad ni tycker, men när inte ens skattmasen går med vinst, då har vi passerat det absurdas gränser.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, trafik, trängselskatt, Stockholm, miljö


Följ oss!