Är socialdemokratin irrelevant?


Socialdemokratin genomlider en kris i hela Europa. Partierna tappar stöd och brottas med fundamentala existentiella frågor – vilken politik ska de föra, vilka ska de rikta sig till?

Är socialdemokratins uppdrag genomfört? När arbetarna förvandlats till tjänstemän kanske klasskampsretoriken inte längre är relevant? Måhända är det de marxistiska rötterna som skrämmer väljarna. Har socialismen svaret på dagens och morgondagens samhällsproblem? Eller är hela arbetarrörelsen en historisk parantes, en återvändsgränd?

Socialdemokratin bidrog till att bygga upp det fattiga bondelandet Sverige till en industrination. Ja, det är åtminstone den officiella versionen. Men det har alltid funnits en aktiv borgerlighet som deltagit i det politiska livet. Ett av många exempel är den allmänna rösträtten i Sverige, som infördes av en koalitionsregering bestående av socialdemokrater och liberaler. Den svenska arbetarrörelsen var en viktig kraft i samhället, men kanske en smula överskattad.

Vi ser andra länder som anlagts på socialliberal eller socialkonservativ grund, och de har lyckats bygga likvärdiga eller ibland t o m bättre samhällen. Den liberala marknadsekonomin har vunnit mark, överallt där den införts har välstånd och utveckling skjutit i höjden. Jämför detta med en mer reglerad och instängd ekonomisk politik av socialdemokratisk modell.

Liberalismen har dessutom fördelen att den inte anropar en specifik grupp i samhället, även om vänstern ofta påstår att det är en politik för rika. Och kanske är det just den socialdemokratiska formeln som inte längre fungerar. Varför ska man just tilltala arbetare? Är de bättre än andra?

Kanske fanns det en poäng när arbetarna var fattiga och saknade rättigheter, då som en intresseorganisation som vakar över de förfördelade och utstötta. Idag när allt färre identifierar sig som ”arbetare” blir det problematiskt. Politiken upplevs inte som meningsfull.

När sedan ledande socialdemokrater uttalar sig, och säger sig vilja reformera partiet till att främja alla löntagare, känns det egentligen inte bättre. Man exkluderar fortfarande kapitalägare, företagare, entreprenörer, jordbrukare – mycket viktiga grupper i samhället.

Frågan är hur de skapar en mer inkluderande politik utan att tappa sina rötter? Möjligen är det omöjligt. Åtminstone mycket svårt.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, socialdemokrati, socialdemokraterna, sossarna, Mona Sahlin


Följ oss
Sammanfattning av veckans artiklar till din inbox varje måndag