Att köpa sig ett pass


Det finns en helt annan dimension på flyktingfrågan som inte alls diskuteras i Sverige. Och det är att ge folk från Mellanöstern uppehållstillstånd, pass eller fristad – mot diverse investeringar. Det finns olika upplägg där den enklaste varianten är att köpa ett nybyggt hus för en viss minimikostnad, upp till storskaliga investeringar i infrastrukturprojekt. Cypern nyttjar det här systemet och har fått in en hel del pengar till statskassan.

Mellanösterns invånare betraktar med rädsla det ökande kaoset runt omkring dem. Även folk från Dubai och Qatar etc ser sig om efter olika alternativ. De vill köpa sin en fristad så nära sina hemländer som möjligt, och då ligger Cypern bra till. Ofta bor de inte ens i sina nybyggda hus, utan det finns mest där utifall att. Men det ger jobb till cyprioterna; husen och investeringsobjekten ska ju projekteras, byggas och underhållas.

Nu tycker nog många i norr att det här är oetiskt, att man bara hjälper de välbärgade. Och visst finns det en sådan dimension. Men Cypern är ett litet land, med låga löner, man har inte råd att spela bort sin ekonomi. Arbetslösheten är hög, och man har egentligen inte så mycket att erbjuda flyktingar utan pengar och med låg utbildning.

De flesta vanliga flyktingar ratar dessutom Cypern, trots att det ligger så nära. Anledningen därtill är att Cypern inte är med i Schengen, de kan alltså inte resa vidare utan kontroll och korrekta resehandlingar. Och eftersom drömmen är Nordeuropa så tar man ingen omväg via Cypern. Hittills har det bara kommit några hundra som navigerat fel med sina båtar, egentligen på väg till Grekland eller Italien.

Det finns redan en kader av gästarbetare i Cypern från Östeuropa, Indien, Filippinerna och Vietnam. De kommer inte som flyktingar utan som arbetskraftsinvandrare. Här finns det också en massa olika typer av kontrakt, somliga stannar en kort tid, somliga stannar för alltid.

Kanske är den här modellen något för resten av Europa också? De som har råd får köpa sig trygghet, och de som inte har pengar bidrar med arbete. Och då gäller det att det finns enklare ingångsjobb och en avreglerad marknad. Tillsammans bygger man landet, både nya och gamla medborgare. Alla bidrar.

Vi lever i en värld där vi knappast kan rädda och hjälpa alla. De vi tar oss an ska ges chansen till ett bättre liv, men inte på bekostnad av någon annan.

Det finns ingen gratis lunch. Den enes bidrag är den andres skatteinbetalningar. Tar staten för mycket skatt utan att ge något tillbaka så blir det oordning i leden, som i Grekland, och det slutar med att folk inte betalar någon skatt alls. Anledningen till att folk söker sig till Nordeuropa är att dessa samhällen är välorganiserade och välskötta – låt oss fortsätta med det.


Följ oss
Och få ett meddelande varje gång vi publicerar ett nytt blogginlägg.