Conan the businessman

Det finns ett litet svenskt bolag som heter Paradox, de äger och förvaltar rättigheterna till ”Conan Barbaren”. Robert E Howards kioskpocket, därefter serietidning och senare film med Arnold Scharzenegger. Fortfarande spottas det ut produkter under varumärket ”Conan”, leksakssvärd, böcker, serier och snart en ny film. Rättigheterna till denna ännu ej färdigplanerade historia lär ha gått lös på mångmiljonbelopp. Och då har man inte ens bestämt vem som ska regissera, än mindre funderat på skådisar. Och mitt i denna sköna dollarström befinner sig det svenska bolaget Paradox. De tjänar pengar på allt som har med Conan att göra, ty de sitter på rättigheterna.

Vilken strålande affär, tänker man. De lyfter sina legala procent av kakan, hela tiden, dag efter dag.

Ett annat fenomen är svenska bolaget Dice, som skapat datorspelet Battlefield, ett krigsspel baserat på andra världskriget. I dagarna lanserades en uppföljare, logiskt döpt till Battlefield 2. Här är det Irakier & Kineser som ska spöas med högteknologiska vapen. Spelet ligger topp-tre på de flesta listor över hela världen!

Jag blir lite uppspelt när jag märker att två så okonventionella företag blivit så framgångsrika. Förmodligen representerar de ”Den nya ekonomin”. Begreppet som var så populärt under it-hysterin, och som sedan försvann, i samma takt som riskkapitalisternas tålamod.

Hursomhelst, nu är den här, den nya ekonomin! Vi tillverkar inte längre brödrostar och TV-apparater – för det gör man i Kina – vi tillverkar och förvaltar idéer! Härligt!

Men, problemet är att det är lättare att tillverka en brödrost, än att skapa och sälja idébaserade produkter. Här krävs djupa kunskaper och insikter i både naturvetenskap och humaniora, plus stark affärsmässighet. Har vi vad som krävs? Kan alla svenskar bli kreatörer, musiker och internationella affärsmän?

Om du fick chansen att köpa rättigheterna till Marvels ”Silversurfaren” för 5 miljoner kr, skulle du göra det?