Dags att begrava Marx?

Kommunismen dog inte med murens fall i slutet av 80-talet. Nej, den är i allra hösta grad levande. Genom att hävda att kommunismen i Sovjetunionen och Kina var ett resultat av jordbruksrevolter, dvs inte äkta marxistiska revolutioner, kan dagens marxister förklara varför proletariatets diktatur och det efterföljande kommunistiska klasslösa samhället falerade. Vi har med andra ord inte upplevt äkta kommunism, för att nå dithän måste arbetarna i den rika västvärlden ta över produktionsmedlen, avsätta kapitalisterna, ta makten och reformera samhället.

Hur ser möjligheterna ut för ett marxistiskt samhälle idag? Finns förutsättningarna, eller har tiden runnit ifrån Marx?

Kapitalet
I dagsläget ägs närmare 16% av stockholmsbörsen av staten, pensionsfonder, social-försäkringsfonder samt kommuner. 17% ägs av hushållen, och hela 36% ägs av utländska aktörer, även där en blandad kompott av privata aktörer och pensionsfonder mm. Blandägandet gör att det är svårt att definiera en kapitalägande klass; folket äger en stor del av företagen dels genom pensionsfonder, fondsparande, aktiesparande o dyl. Småsparare kan genom att organisera sig i t.ex aktieägarnas förening göra sin röst hörd. Både svenska och utländska pensionsfonder är däremot kända för att vara passiva ägare. Om vi fokuserar på den förhållandevis lilla kapitalägande klass som finns, så är det värt att notera att de också är stora skattebetalare. Även om skatteplanering och utlandsparande är vanligt så bidrar kapitalisterna med enorma summor till statskassan genom sin lön, sina bolag, sina anställda samt moms på de varor och tjänster de producerar. Härigenom föreligger inget moraliskt problem med att vara kapitalist, man bidrar stort till den allmänna välfärden, medan kollektivavtal och minimlöner förhindrar utsugning av löntagarna.

Klasskampen
Västvärldens befolkning kan grovt delas upp i tre samhällskategorier, en stor medelklass samt små förmögna och små fattiga grupper. Medelklassen, som är den traditionella förvärvsarbetande klassen har vunnit enorma materiella framgångar under de senaste 100 åren. Vi som tillhör denna klass kan svårligen förställa oss något annat liv, eller de vedermödor som var våra förfäders vardag. De fattiga grupperna utgörs idag främst av outbildade, flyktingar, ungdomar, långtidssjukskrivna, missbrukare samt arbetslösa. Denna befolkningskategori är inte homogen; många ungdomar och invandrare ser inte sig själva som underklass, eftersom de är i full färd med att klättra på samhällsstegen. Fri utbildning, stipendier, studielån etc har medfört att fattiga kan bli rika.

De outbildade har av olika skäl inte valt den akademiska banan, antingen pga dålig motivation, brist på sk läshuvud eller så har de valt att arbeta sig upp. Missbrukarna, de långtidssjukskrivna och de arbetslösa är idag oftast försörjda av offentliga medel. Deras självbild skiftar givetvis, det finns få saker som förenar dem och som skulle få dem att känna sig som en homogen klass. Västvärldens allt mer omfattande sociala skyddsnät skänker grundtrygghet åt de fattiga, vilja till revolution saknas, det vore som att bita handen som föder en. Marx förutsåg förmodligen inte omfattningen av de sociala skyddsnät som västvärldens liberala och socialdemokratiska regeringar skulle skapa. Klassmotsättningar kan inte längre förklaras som en historisk nödvändighet.

Produktionsmedlen
Dagens företag lever lika mycket på sina tillgångar och fabriker som sin affärsidé. IKEA är ett lysande exempel på en fantastisk framgångssaga, där en liten entreprenör i möbelbranschen under några decennier växer till en global jätte. Framgången ligger inte i en unik tillverkningsmetod, unika råvaror, unik design eller de platta paket som gjort företaget känt (alla möbetillverkara har platta paket). Nej, framgången ligger i konceptet – fabrikerna är utspridda i hela världen, liksom råvaruleverantörer och designers – kvar finns en bärande idé, företagskultur, ett förhållningssätt.

Ett annat exempel är sökmotorföretaget Google, vars maskinpark består av ca 10,000 servrar samt mjukvara, vilka är tämligen värdelösa utan Googles hemliga algoritm, som rangordnar och klassificerar sökfraserna. Även algoritmen kan emellertid kopieras, konkurrenternas sökmotorerna bygger numera på liknande koncept, men de är långtifrån lika framgångsrika. Google är ett företag som bygger på en idé, inte fabriker, maskiner eller naturresurer.

Även en klassisk verkstadsindustri som t ex Volvo har muterat till ett komplext globalt nätverk. Underleverantörerna är utspridda över hela världen, bilarna monteras ihop på flera olika fabriker, huvudägaren är numera amerikanska Ford. En av Volvos produktionsanläggningar kan inte bygga bilen. Alla bitar i pusslet måste finnas på plats för att den färdiga produkten ska kunna rulla ut från bilhallen.

Revolutionen
Det är knappast troligt att medelklassen skulle offra sitt behagliga liv för att genomföra revolution och beslagta industrins produktionsmedel. Medelklassen har alltför mycket att förlora, framförallt sin framtida pension och sina besparingar, tillgångar som till stora delar är investerade i de företag vars fabriker skall beslagtas. De fattiga klasserna är splittrade och har också mycket att förlora på en revolution, eftersom de till stor del är försörjda av offentliga medel.

Dessutom är nästan alla västländers ekonomier sammanvuxna. I Sverige kan vi knappast upprätthålla produktionen utan de underleverantörer som befinner sig i t ex USA, Kina, Polen, Japan etc. En revolution skulle innebära att blott en bråkdel av produktionsmedlen förstatligades, därutöver saknas hundratals underleverantörer. Vi kan inte längre på nationell nivå producera de varor och tjänster som krävs för att landet ska fungera. Om marxistiska revolutionärer tog makten i Sverige skulle vi bojkottas av samtliga västländer, och vår produktion skulle kollapsa. Vi skulle ha problem med kläder och textilier, eftersom nästan all tillverkning är förlagd utomlands, vi skulle inte ha tillgång till hemelektronik, reservdelar, grönsaker, frukt, medicin, medicinska instrument etc etc. Och det skulle ta många år innan vi kunde anpassa våra produktionsanläggningar för dylik verksamhet, kanske aldrig, eftersom en stor del av intelligentian skulle fly landet. All idébaserad entreprenörs-verksamhet skulle också lamslås av liknande orsaker.

Vår levnadsstandard skulle sjunka drastiskt, och de rika skulle bli fattiga och de fattiga ännu fattigare. För att lyckosamt introducera proletariatets diktatur krävs att folk i flertalet västländer gör revolution samtidigt, eller åtminstone under loppet av några få år. Dylika klassmotsättningar kan blott skapas under extrema lågkonjunkturer, eller naturkatastrofer som får medborgarna att starkt misstro den rådande ordningen. Här föreligger en fara för marxisterna, eftersom andra politiska grupper också kommer att utnyttja situationen, t.ex nazister, religiösa fundamentalister, samt konkurrerande socialistiska grupperingar. Marxismen har alltid varit starkt sekteristisk, med en mängd olika konkurrerande fraktioner. Och givetvis kommer de folkvalda demokratiska regeringarna att göra allt för att inte tappa kontrollen. Risk för långvariga blodiga inbördeskrig föreligger, vilka skulle göra länderna ännu fattigare och avindustrialiserade, och därmed ytterligare minska chanserna för en lyckosam revolution.

Dagens socialister, marxister, men även socialdemokrater bör ta ställning till den nya världens villkor. Om man blott använder marxismen som ett diffust rättesnöre, utan att anpassa dess begreppsvärld till vår tid, då förvandlas marxismen till en dogm, en religion, vilket rimmar illa med Marx visioner om en vetenskaplig socialism.

Illustration: fotomontage av författaren.

Intressant.se. Andra bloggar om: , , , , , ,

Intressant? Dela artikeln!

Gillar du Avancemang så kanske du gillar den här boken?

För dig som uppskattar science fiction, rymdopera och en och annan filosofisk fundering.

79 kr för e-boken. Mer info, eller köp, klicka här.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Trots ett försök till ett förklarande resonemang så hamnar du fel. Fortfarande liksom många andra Marx-kritiker och liberaler missar du det viktigaste skillnaden mellan de som äger produktionsmedlen (dvs. fabrikerna, maskinerna osv.) och de som säljer sitt arbete för att leva och därmed inte producerar varor utan också med sitt arbete förädlar och tillför ett mervärde.

    Det är intressemotsättningen mellan dessa två grupper arbete och kapital som ÄR grunden för klasskampen. att sedan ägandet har olika former där fler äger aktier idag än under Marx tid förändrar i sak inget då just spridningen av aktier exempelvis stärker små mycket rika ägargrupper. det är ingen tillfällighet systemet med A och B-aktier.

    Du beskriver som om vad du kallar medelklassen (i din värld alla inklusive arbetarklassen) utifrån ett ekonomiskt mått; dvs. att de lever ett ekonomiskt bättre liv än sina förfäder; att välfärden omfattar fler osv. Sedan beskriver du de fattiga som ”outbildade, flyktingar, ungdomar, långtidssjukskrivna, missbrukare samt arbetslösa”. Du skriver vidare med visst förakt att ”De outbildade har av olika skäl inte valt den akademiska banan, antingen pga dålig motivation, brist på sk läshuvud eller så har de valt att arbeta sig upp. Missbrukarna, de långtidssjukskrivna och de arbetslösa är idag oftast försörjda av offentliga medel”.

    Vad du glömmer är att majoriteten av löntagarna och främst arbetarklassen inte har akademiskt utbildning. Exempelvis endast några procent av LO:s medlemmar har någon akademisk utbildning över huvudtaget men du räknar in dom i din medelklass.

    Ditt och andra liberalt sinnade skribenter missar själva essensen i Marx tankevärld. Marx värld som han beskriver den är utifrån 1800-talets mitt men han gav oss ett analysverktyg som fortfarande står sig. Revolutionen skedde men den verkliga revolutionen var när arbetarrörelsen som i Sverige Socialdemokratin och fackföreningsrörelsen använde Marx analysmetod för att inte bara förklara och förstå samhäller utan också förändra det.

    Marx behöver inte dödförklaras han behöver bara förstås och använda i form av hans grundläggande teorier och förklaringsmodeller av samhället, klasskampen och samhällsutvecklingen. Marx har inget med ryska revolutionen, Sovjetmakten eller Kina att göra utan Marx bidrag var en teori förstå att förstå och förändra världen. Dogmatism oavsett om den kläs i Marx eller Adam Smiths kläder är en styggelse och inget verksamt verktyg för att förstå och förändra.

    En sak du helt rätt i är när du skriver ” Om man blott använder marxismen som ett diffust rättesnöre, utan att anpassa dess begreppsvärld till vår tid, då förvandlas marxismen till en dogm, en religion, vilket rimmar illa med Marx visioner om en vetenskaplig socialism.” Jag skulle inte kunnat uttrycka det bättre. Problemet blir när socialdemokratin överger analysmetoden och anpassar sig till en borgerlig syn på samhället och hur det fungerar. När socialdemokrater som skett tidvis mer lutar sig mot nyliberala marknadslösningar istället för att ha en holistisk samhällssyn. Då får socialdemokratin problem inte bara med sin identitet utan också med sitt politiska handlande.

  2. Till Ingemar E L Göransson,
    Jag skriver inte ”med ett visst förarakt”, jag har själv en enkel bakgrund, mina föräldrar saknade akademisk utbildning. De tillhörde ändå medelklassen, eftersom de arbetade sig upp, och skaffade sig yrkesutbildningar. Det finns förövrigt förmögna människor som saknar akademisk utbildning. Jag försöker definiera de verkligt fattiga, de som är ”trasproletariatet” idag, och de hamnar i kategorin missbrukare, arbetslösa etc.

    Mitt inlägg handlar om att problematisera Marx. Och medge att det var enklare att definiera ”kapitalet” på 1800-talet, då en person eller en mindre grupp ägde ett företag, idag vet vi knappt vilka eller vad som äger våra företag.

    Klasskampen handlar om kampen mellan löntagare och arbetsgivare, vi ser mycket lite av denna kamp idag. Klart att det finns motsättningar, precis som det finns motsättningar mellan kvinnor och män, kristna, muslimer, konservativa, liberaler, hetero- och homosexuella, olika kulturer, nationer, raser etc.

    Notera att kamp är ett väldigt kraftfullt utryck, och jag ser inga som strider eller kämpar (enl Marx) i ordets rätta bemärkelse. Detta måste innebära ett problem för marxismen, eftersom socialismen förutsätter kamp, revolution, omvälvning.

    När både ägandet, klassmotsättningarna och den stundande kampen är diffus – då blir marxismens förklaringsmodell än mer diffus. Än en gång, notera att Marx var väldigt vetenskaplig i sin analys, det finns inte utrymme för alltför vidlyftiga tolkningar.

  3. Jo, det är dags att begrava Marx. Jag brukar fråga Marxister om dom kan tala om en enda sak som Marx kom på (inte nåt han stal från andra alltså) som faktiskt är korrekt. Jag brukar inte ens få ett förslag.

    Hans historiebeskrivning är tvärfel. Hans ekonomiska teorier grundligen motbevisade sedan mer än hundra år, framtiden utvecklades på precis motsatt sätt än han sa den skulle utvecklas.

    Dom klasser han beskrev existerade på 1800-talet, men hans analys av varför dom existerade var fel, och resultatet är att hans klasser inte längre existerar.

    Jag kan erkänna att Marx hade rätt i en sak: Den fattiga arbetarklassen bröt ner skillnaden mellan arbetare och kapitalägare. Men han hade helt fel både i helhetsdragen och i varenda enskild detalj i hur det skulle gå till. Att han had rätt i att arbetarklassen skulle bli den dominerande klassen kan enbart ses som en ren slump. Och istället för att klasslöst samhälle fick vi ett annat klassamhälle, skapat av den nya styrande klassen, socialdemokratin. Och dom nya klasserna är arbetare och arbetslösa.

  4. Till Lennart,
    Håller med dig. Ändå finns det marxister/kommunister som verkligen tror på revolutionen, klasskampen etc etc. Marx har blivit en profet, och hans ideologi en religion – ty hans lärljungar bryr sig inte längre om att de enskilda detaljerna inte stämmer. Inte ens den historiska fundamentet stämmer, varifrån tanken om tes, antites och syntes härleds. Men varför skulle dagens kommunister bry sig om dylika petitesser?

  5. Även renläriga socialister borde begrava Marx eftersom hans teori var en prediktion om det ”kapitalistiska systemets” oundvikliga undergång. Socialismens program har skapats av andra och någon enighet om en socialistisk teori för det kommande samhället finns inte.

    Vad det handlade om var att göra revolution och sedan improvisera (Sovjet och Kina). Idag är det inte revolution utan en konfiskering av företagen i dolda former som är möjligheten. Det försökte LO med på 1970-talet genom förslaget om löntagarfonder. Hade det lyckats hade en hel del av de negativa reaktionerna som en blodig revolution medfört uteblivit. Men fortfarande led löntagarfonderna av det marxistiska grundfelet: vad skulle det nya samhället gå ut på?

    Svaret från socialisterna är nästan alltid abstrakt och svepande: att ta makten, att beröva arbetsköparna bestämmanderätten, att införa socialism och planhushållning. Men några konkreta beskrivningar kommer de sällan med. Vad skall makten användas till? Hur förändras vardagslivet för vanliga människor? Om vi inte skall använda pengar och marknader hur skall vi få folk att arbeta och distribuera produktionen till ”rätt” ställen? Eller är det bara företagens styrelser som skall bytas ut? Vad blir då skillnaden i en globaliserad värld?

    Mer om löntagarfonderna finns på min blogg: http://danne-nordling.blogspot.com/2007/01/det-blev-inte-socialism-genom.html
    /DNg

  6. Som man sår får man skörda, de bittra frukterna av ungdomens politisering, efter att marxisterna tog över ungdomsupproret på 1960-talet. Och nu är folk fast i dessa förklaringsmodeller. 40 år efteråt är det tvärt emot vad som påstås marxismen och inte liberalismen som segrat. Det är enligt marxismens logik folk tänker, från hög till låg.

    Marxismen har inga bra förklaringar på varför folk krigar av religiösa skäl. Det som hände den 11 september 2001, berodde det på amerikanernas politik, och således som Hillersbergs bild uttrycker, deras eget fel? Det materiella egenintresset som historiens enda drivkraft. Tillåt mig le, det räcker inte för att förklara islamisternas enorma hat. USA hade faktiskt varit rätt bussiga mot muslimerna, hjälpt dem mot ryssarna i Afghanistan, och mot serberna i Bosnien och Kosovo.

    Det materiella egenintresset förklarar inte heller varför USA störtade Saddam Hussein i Irak. Det hade funnits andra sätt att komma åt oljan. Att Saddam fiktiva massförstörelsevapen var en ursäkt för kriget, det håller jag med vänstern om. Men kriget hade inte blivit av utan en stark drivkraft, den heliga ivern hos de nykonservativa i USA att införa demokrati i Irak.

    President Bush har som skäl för fortsatt krig i Irak att USA måste förhindra oljefälten från att falla i terroristernas händer. Men kampen står också om själarna, som inte heller får falla i islamfascisternas händer.

    Lite närmare sanningen om den religiösa fanatismen är den marxistiska tesen om religion som opium för folket. I islams fall ett sätt att manipulera unga män genom att utlova ett sexuellt paradis om de offrar sitt liv. Men det är ändå en bortförklaring. Ungefär som antisemitismens det är judarna som ligger bakom, vilket inte heller förklarar nånting, även om det hade varit sant, vilket det inte är.

    Europeiska judar vill förstås inte stå till svars för vad Israel har för politik, och har förstås förståelse för muslimerna i Europa som lever i ghetton. Det liknar 1930-talet, men ändå inte därför att det är tvärtom. Nu är det inte tyskar utan muslimer som är nazister. Ganska komplicerat alltihop. Fascislamarxister, bruna och röda fascister i allians med Muslimska Brödraskapet. Vilket elände. Vänstern som nyttiga idioter.

    De borde dra lärdom av historien och tänka på vad som hände med deras kamrater i Iran som hjälpte ayatollah Khomeini till makten.

  7. Herregud vad mycket dynga ni skriver. Men det mest problematiska är att ni hängt upp er på en leninistisk variant av marxismen som den enda sanna, och där är jag beredd att hålla med er.

    Men va fan, läs lite marx. Revolution är ingen jävla statskupp. Ävenom feodalismen konkureras ut under 1300-talet finns det rester kvar fortfarande idag.

    Knute du har fantastisk ytlig koll på historiematerialismen också. Läs på lite så kritiken kan bli bättre eller ens värd att kommentera vidare. Over an’ out liberala svin.

  8. Till Red Metal,
    Vanligtvis brukar jag radera kommentarer som är innehållslösa och innehåller svordomar. Men jag tycker att din kommentar sammanfattar den moderna marxismen i ett nötskal.

    En annan sak som du kan fundera på. Vad är feodalism? Vart fanns den geografiskt? Kan man använda begreppet för att sammanfatta en tidsålder globalt? Skulle man inte kunna kalla bronsålderns Mykene för feodalt? Eller det forntida Assyrien? Tror du Marx hade någon aning?

  9. tack i så fall, men det finns inte en modern marxism lika lite som det finns en liberalism, eller en konservatism. Det är ideoligiska strömningar som långt ifrån alltid håller med varandra även om de bygger på liknande tankar.

    Marx skrev inte så mycket om annat än Europa/USA (och kolonierna) när han tolkade kapitalismen som jag fattat det. Men tankesättet under feodalismen skiljde sig ganska mycket från det vi har idag. Det byggde på andra premissar än dagens västeuropeiska kapitalistiska samhällen gör (att egendom är givet av gud och att man inte kunde ”jobba sig upp” som mycket av den liberala ideologin handlar om). Perry Andersson har skrivit en bra bok om övergången till feodalsamhället från antiken. Kolla in den om du är intreeserad på allvar.

  10. Problemet med din ”begravning” av Karl Marx är som Red Metal tidigare nämnt, att du använder missförstånd av ”marxistiska” uppfattningar som Marx själv inte delade, och därmed skjuter du bredvid målet.

    Marx var inte determinist, en sådan ”kritik” bygger på att man själv inte kan skilja mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap. Marx menade aldrig att ekonomin determiniserade överhuvud människans idéer och kultur.

    Marx var heller inte någon dogmatisk kollektivist, som ville att medborgarna skulle ha En uppfattning och En kultur och En värdering. Marx som faktiskt var en vetenskapsman spenderade sin forskning 99% till det nuvarande samhället (kapitalismen) och då han ansåg sig ge karaktär över ett framtida samhälle så var det inte ett samhälle under En klass utan ett samhälle utan klasskillnader – ett s.k. klasslöstsamhälle. Ett samhälle där människan och individ äntligen nådde reell frihet. Detta tillskillnad från dagens klassamhälle som undertrycker människan och individen.

    Argumentet att det ”nuvarande” kapitalet skulle innebära ett hinder för en socialistisk utveckling är minst sagt lite förvirrande. Folket äger fortfarande långt ifrån produktionsmedlen gemensamt ”1 procent av Sveriges befolkning äger 76,4 procent av alla hushållens börsnoterade aktier. 1 procent äger 29,2 procent av alla hushållens aktiefonder.1 procent äger 25,6 procent av banktillgångarna. Totalt sett står den rikaste procenten av befolkningen för 29,8 procent av nettoförmögenheten i Sverige.” (Källa:SCB: ”Reavinster och reaförluster 1999”, Rapport 2001, s 36). Dessutom, om det skulle ske att aktiesparandet ökade så ändrar det inte produktionsförhållandena, vad gäller kapitalist vs. lönearbetare.

    Marx hade aldrig någon ”katastrofteori” som sa att Kapitalismen snart skulle förgöra sig själv (det är snarare senare personligheter som exempelvis Rosa Luxemburg). Så att anklaga honom för kapitalismen fortfarande lever är lite lustigt. Marx var dessutom inte emot reformer! Han såg socialismen som demokratins förverklande.
    Vad gäller klass, så styrs den inte av pengar (om man är rik eller fattig) utan av produktionsförhållandena – om man tvingas sälja sin arbetskraft eller inte. Att personer inte kan ”identifiera” sig som arbetarklass beror snarare på fördommar och missuppfattningar av den som marxistiskt vetenskapligt begrepp.
    Dessutom är det lite uppseendeväckande att se att du har en metafysisk syn på den ”mänskliga naturen”. Jag menar naturligtvis din indelning av vissa människor som de med ”läshuvud” och de med inte ”läshuvud”, samt med de med motivation och de med inte. Förklaringen ligger naturligtvis inte i vissa människors natur att inte läsa vidare utan snarare en produkt av att klassamhällets klasskulturer ärvs, exempelvis språket. Har jag missuppfattat dig på denna fråga är jag glad om jag har fel och tar gärna tillbaka det. Kritiker till Marx brukar dock ha en fallenhet för att försöka förklara en speciell natur för människan istället för att se till den vetenskapliga empirin som säger oss att människan faktiskt är föränderlig för dess sociala och ekonomiska miljö.

    En revolution är dessutom inte ett likhetstecken med ett våldsamt stormande och giljotiserande av giriga borgare, utan helt sonika en ”genomgripande förändring” som ett marxistiskt vetenskapligt begrepp. Det betyder att en revolution kan vara helt oblodig. Det beror helt på kontrarevolutionen, i det här fallet högern och dess representaters reaktion på en socialistisk samhällelig utveckling.
    Revolutionen är dock beroende av arbetarklassen som skall leda den, vill den inte genomföra den kommer den heller inte att ske, så det tar hand om din ”bekvämlighets-teori”. Globaliseringen är också den ett fjuttigt hinder, nationalisering av företag kan ses exempelvis i dagens Venezuela. Globalisering i sig är heller inget problem så tillvida arbetarna äger sitt eget företag, alltså att en demokratisering av ekonomin förekommer i den socialistiska utvecklingen.

  11. K Ejnemark,

    Marx är en intressant filosof, även om jag tycker att hans analyser inte stämmer med den värld jag ser.

    Det är politikernas TOLKNINGAR av Marx som nästan alltid resulterat i politiskt vansinne och massmord.

    Har du någonsin funderat på varför Marx tankar bidrog till massmord, tortyr och förtryck i t.ex Sovjetunionen, Kina, Kambodja etc?

    Varför skulle nya uttolkare göra ett bättre jobb? Varför pröva igen?

    Min kommentar ang. folk med ev. läshuvud eller ej – är ingen uppdelning, bara ett konstaterande att folk uppenbarligen är olika, olikheterna må utgöras av arv, miljö, drivkraft, sjukdom, handikapp etc etc. Min avsikt är inte att döma.

  12. Till Red Metal,
    Jag är hyffsad på feodalismen, eftersom jag är arkeolog/historiker. Vad jag försöker säga är att Marx inte riktigt greppade de historiska perspektiven, vilket inte är så konstigt; vi vet så mycket mer idag.

  13. Jag skulle nog snarare påstå att det är bödlarna (vissa personligheter, regimer etc.) som använt vantolkningar för rättfärdigande av förbrytelser. Sådana exempel kan vi se genom historien och kan även p.g.a. detta dra lärdom av det, det gäller inte endast socialismen. Men jag vill hävda att det är av största vikt att inte hänge sig till en icke-historisk genealogi som försöker spåra förbrytelserna till en ”ursprungsideologi” som den ”riktiga” orsaken till förbrytelserna. En sådan subjektiv förklaring blir anakronistisk.

    Jag vill hävda att vi idag i stort sett vet varför förbrytelserna begick av de stalinistiska regimerna. Och det börjar med saknaden av marxismens tolkning av socialismen som demokratins förverkligande. Stalinismens överlevnad låg i nödvändigheten att förvränga Marx och även Lenins arv.

  14. Till Ejnermark,
    Givetvis, men hur kan jag vara säker på att DIN tolkning är den rätta? Varför skulle jag lita på dig? Det kanske döljer sig en Stalin bakom de fina orden? Rent statistiskt sett så är det så, eftersom i stort sett alla marxistiska samhällsexperiment har slutat väldigt illa. Titta på det dagsaktuella exemplet Venezuela; nu kan presidenten regera genom dekret – vad kommer härnäst, fängslande av politiska motståndare? Vem vet?

  15. Det bästa sättet att vara någorlunda säker på en ”rätt” marxism är naturligtvis att återgå till marxismens klassiker. Men nu finns det ju ingen objektiv rätt marxism eftersom den är i ständig utveckling med verklighetens ständiga förändring (materialistisk dialektik). Marxister är inte ute efter att proklamera lagar i sten. Vad vi kan fastställa är att marxismen först och främst är en strikt vetenskaplig metod. Sedan gjorde Marx en kort redogörelse för ett möjligt framtida samhälle, och den byggde på demokratisk utveckling (tips att läsa vad han skriver ang. Paris-kommunen).

    Nå, stalinismen blomstrade och segrade i en speciell miljö som gjorde att byråkratismen fick en speciell plats i maktstrukturen och den demokratiska utvecklingen slogs tillbaka. Lärdomen ligger just i stalinismens förutsättningar. I ett demokratiskt förverkligat system så hindras enväldes despoter.

  16. Till Ejnemark,
    Ska jag vara helt ärlig så tycker jag inte att ditt svar mildrar mina farhågor, än mindre tycker jag att marxismen är vetenskaplig. Kan någon besitta ett ett vetenskapligt verktyg som kan förutsäga miljarder människors beteende under loppet av x antal år? Det blir väldigt många parametrar att ta hänsyn till.

  17. Ejnemark, att du orkar. Men jag håller med dig.

    Robert
    Makt korrumperar och alltså bör vi inte lita på någon som säger sig vilja vårt bästa genom att styra oss. Oavsett om det är vår chef på jobbet, rektor på skolan eller president. Har man en politikerkår kommer deras livsvillkor förändra deras syn på sig själv och deras syn på de som inte är som dem (oss alltså).

    Och om du läser var Ejnemark skriver ser du att det inte är färdiga svar som finns hos marx utan riktningar och analysverktyg.

  18. Till red metal,

    ”Makt korrumperar och alltså bör vi inte lita på någon som säger sig vilja vårt bästa genom att styra oss”.

    Kan inte mer än hålla med. Är du säker på att du inte är libertarian eller anarkist 😉

  19. Red Metal,
    ibland gör jag det endast för min egen skull 😉 Alltid trevligt med feedback 🙂

    Robert,
    Marx vetenskapliga forskning var till 99% av det nuvarande kapitalistiska samhället. Marxismen som vetenskaplig metod har inte till uppgift att förutsäga något som skrivet i sten. Än engång vill jag påpeka skillnaderna mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap.

  20. Till Ejnemark,
    Därvid håller jag med dig, skillnaden mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap är betydande.

    Nåväl, vad jag gör i mitt inlägg är att kritisera Marx analys eller förutsägningar. Eftersom det här är en blogg och inte en avhandling blir det tyvärr ganska kort.

    En av de mest signifikativa felaktigheterna är just klasskampen, dvs motsättningarna mellan de ägande och de förvärvsarbetande klasserna. Under 1900-talet ser vi väldigt lite av detta, vår tids konflikter handlade om liberalism kontra stalinism (kalla kriget), vilket inkluderar vietnamkriget och massor av småkonflikter. Etnicitet, ras och kultur har också gett upphov till bl a nazismen, konflikterna på Balkan etc etc. Och aktuellt idag, religiösa/kulturella konflikter mellan västvärlden och arabvärlden. Alla dessa konflikter kan både ses i makro- och mikro perspektiv. Dvs från storskaliga krig till folk som förolämpar invandrare på tunnelbanan.

    Medelklassens materiella framgångar ledde till att klasskampen avtog, vilket framför allt syns i stödet för renläriga kommunistiska/marxistiska partier, vilket är närmast obefintligt.

    Vi kan också ifrågasätta klassuppdelningen, själva essensen hos Marx, de som äger och de som förvärvsarbetar. Idag arbetar alla, vem sitter och lever på ränta? Om kapitalägarna inte är duktiga/drivna och investerar rätt så förlorar de sitt kapital ganska snabbt; konkurrensen i näringslivet är så pass hård. En kapitalists almanacka är fulltecknad, han arbetar hårdare än du och jag, han betalar också stora summor i skatt, både via sin lön, sitt företag, moms etc etc. Av denna skatt går stora delar till socialförsäkringar o dyl. Och vi har fackföreningar som stödjer de anställda. Det finns därför inget moraliskt dilemma med att vara kapitalist eller entreprenör.

    1800-talets kapitalister/entreprenörer kunde utnyttja arbetskraften, ge dem undermåliga löner, avskeda dem när de ville etc etc. Det var nog denna specifika klass, i denna specifika tid, som Marx avsåg. Jag är helt övertygad om att om Marx levat idag, så hade hans analys sett helt annorlunda ut.

    Även hans historiska analys är uppåt väggarna, vilket snarare har att göra med att vi idag vet så mycket mer.

  21. kommunistisk anarkist, det bästa av två världar.

    Historiematerialismen är väl idag den rådande på de flesta historiska institutioner (även om alla inte pratar högt om det).

    Hans analys av samtiden skulle se annorlunda ut, men den övergripande kapitalismen är det inte särskit stor skillnad på skulle jag gissa (även om såna resonemnag är meningslösa).

    Dagens arbetsgivare vill och kämpar för att kunna göra samma sak. Att sparka folk som inte passar eller bråkar.

    ”Medelklassens materiella framgångar ledde till att klasskampen avtog, vilket framför allt syns i stödet för renläriga kommunistiska/marxistiska partier, vilket är närmast obefintligt.”

    Ehh, jag vet inte vad du gör men på mitt jobb är det högst tydligt att det finns en intressekonflikt mellan oss som arbetar och de som är våra chefer. Det är en klassmotsättning.

  22. Till Red Metal,
    Jag vet inte om du är läskunnig eller ej, men mitt resonemang var lite mer utvecklat än så. Jag menar att det finns många konflikter i vårt samhälle, en av dem är mellan arbetsgivare och arbetstagare – men den konflikten är absolut inte den största i samhället. Och har inte bidragit till några stora ”kamper” på många decennier. Jag är ganska övertygad att Marx definition av ordet ”kamp” inte betydde ”småirriterad på chefen på måndagar”.
    Jag försöker sätta mig in i ditt sätt att tänka, men läser inte ens vad jag skriver.

    Så hur är det med konflikterna i samhället egentligen? Råder det en kamp mellan dig och dina chefer – hoppsan – de är ju förresten också oftast anställda förvärvsarbetare. Rättare sagt, råder det en kamp mellan dig och ditt företags ägare, och vet du exakt vem eller vilka som äger ditt företag? Och vad handlar egentligen er konflikt om? Kan det vara så enkelt som personkemi? Eller att du inte trivs på ditt jobb? I så fall, vad fan har det med klasskamp att göra? Och det är klart att man sparkar folk som bråkar, är inkompetenta eller inte passar in – så kommer det också att vara i ett eventuellt framtida socialistiskt samhälle. Annars kommer ju produktionsmedlen knappast att kunna producera något.

    Men du kanske drömmer om landet Narnia, vad vet jag?

  23. ja det finns fler konflikter i samhället. De två stora är klass och kön skulle jag säga.

    Nej det handlar inte om personkemi, det handlar om att jag är i beroendeställning till min chef i likhet med mina arbetskamrater.

    Kamperna syns inte hela tiden men finns där. A-kassan är ett exempel på hur de arbetandes trygghet minskar. Efetrsom jag ser mig som en av många andra som arbetar och har samma intresse som dem (mer möjligheter att göra vad jag vill av mitt liv). Jag ser det inte som ett alternativ att armbåga mig fram på andras bekostnad.

  24. Till Red Metal,
    Kön, ras, kultur, nationsgränser, religion, akademiska konflikter, homo-hetero, listan kan göras lång. Klasskamp, som Marx beskriver i ”Kommunistiska partiets manifest” finns inte idag. Får jag rekommendera en omläsning? Jag inser givetvis att den moderna marxismen vidareutvecklat begreppet.

    ”Är det något jag vet så är det att marxist är jag inte”, utbrast Karl Marx mot slutet av sitt liv ställd inför vantolkningar av hans skrifter.

  25. Red Metal har alldeles rätt i sin uppfattning. Lever du Robert i en glaskupa skild från andras verklighet. Klyftorna i Sverige har ökat enormt på trettio år, och samtidigt försöker du bluffa med att klasskampen inte existerar längre. Efter att ha följt dina inlägg får man intrycket att du menar att den avslutades när den medelklass som jag förmodar du själv tillhör lyckades göra era personliga klassresor.

    Typiskt liberalt alltså. Under franska revolutionen gällde kampen mot den konservativa högern. När den var vunnen för egna syften brydde de sig inte om de lägre klasserna. Nu var de själva förtryckare.

    Både personkemi (=flummigt begrepp) och vantrivsel har väl för helvete i allra högsta grad med klasskamp att göra. Kan inte den jävla chefen leverera anständiga arbetsvillkor eller vara socialt kompetent (kunna ta folk etc) ska han väck så det visslar om det.

  26. Till Freedomforall,
    Min glaskupa är förmodligen större än din. Jag är son till en arbetarfamilj som kom till detta land utan ett öre på fickan. Efter mycket slit så skapade vi oss en verklighet.

    Att skylla allt på klassmotsättningar är kontraproduktivt, det hjälper ingen. Vad jag behandlar i detta inlägg är framförallt Marx tolkning, som jag tycker är undermålig. Han menar ju att det är arbetarnas underläge gentemot de ägande klasserna som är den viktigaste omvälvande faktorn i historien. Denna analys stämmer ej. ALLA står i underläge till någon annan, både kapitalister, småborgare och arbetare. Marxismen har aldrig lyckats utrota fattigdomen, de har snarare gjort världen fattigare. Blott de liberala demokratierna har lyckats berika arbetarna. Visst finns det mycket kvar att göra, men marxismen är inte det rätta receptet. Läs (om) Kommunistiska Manifestet, särskilt de sista sidorna där marx beskriver vad proletärerna ska göra efter omvälvningen/revolutionen. En riktig skräckhistoria.

  27. Marxismen är inte ett politiskt program vars syfte är att utrota hungern, har du verkligen inte greppat det?

    Ehh, Marx skriver typ ingenting om det framtida samhället. Han beskriver däremot ett litet tiopunktsprogram som bland annat innefattar hemskheter som fri barnomsorg mm. Men det är inte marxismen som säger det, det är hans pamflett. Manifestet är rolig att läsa men absolut ingen teoretisk spetsskrift.

    Den analysen stämmer visst, bara för att det finns olika över och underlägen innebär det inte att jag inte är underordnad min chef och att eftersom jag är lönearbetare har jag vissa gemensamma intressen med andra lönearbetare.

  28. Red Metal: Du behöver inte oroa dig över mina sakkunskaper gällande Marx, jag har läst en hel del, och tillhört de röda i min ungdom – men det var snarare de anarkistiska varianterna som lockade. Inte ens då tyckte jag Marx var särskilt övertygande. Problemet är att det är subjektivt vilka strider, kamper, över & underlägen som du, jag och människan i allmänhet betraktar som ett hot.

    Personligen anser jag att den största spänningen finns mellan individ och stat – staten kan tvinga dig att döda, sätta dig i fängelse, expropriera dina pengar, ditt hus – i vissa länder kan staten t o m tortera och avrätta dig. Staten styrs av människor, och de byts ut, liksom lagar & paragrafer – din chans till påverkan är minimal. Det överläge som staten besitter överstiger vida det som kapitalisten har gentemot arbetaren. Är det något som format historien så är det konflikten mellan individ och stat. Därför ska staten vara så liten som möjligt, det tjänar vi alla på oavsett politisk färg.