Datalagringsdirektivet är ett jävla skit

Minns ni den den gamle socialdemokratiska finansministern Kjell-Olof Feldts dikt om löntagarfonderna:

Löntagarfonder är ett jävla skit
Men nu har vi baxat dem ända hit
Sen ska de fyllas med varenda pamp
som stött oss så starkt i våran kamp
Nu behöver vi inte gå flera ronder
förrän hela Sverige är fullt av fonder.

Han var i alla fall ärlig. Något man inte kan säga om dagens moderater som till en början var motståndare till det kritiserade datalagringsdirektivet, men som numera verkar tycka att det är en riktigt bra idé att spara allas vår data/telekommunikation i sex månader för allmän myndighetsbeskådan.

Somliga skulle kunna påstå att det är ett brott mot artikel 12 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (min fetstil):

Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

Det moderata ungdomsförbundet verkar lite vaknare och inser att direktivet borde köras genom dokumentförstöraren. Ordföranden Erik Bengtzboe menar att den storebrorsstat som George Orwell beskrev i sin bok 1984 var menad som ett avskräckande exempel, och inte som en handbok. Hårda ord, men passande i en tid som alltmer karaktäriseras av integritetskränkande lagar stiftade av partier som säger sig värna vår frihet.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, datalagringsdirektivet, integritet