De röstar med resväskan

Pernilla Wiberg bor i Monaco, Christina Stenbeck och Pehr G Gyllenhammar bor i London, Ingvar Kamprad bor i Schweiz. Nästan alla framgångsrika svenskar bor utomlands. Beteendet smittar av sig på gemene man. Redan under tonåren börjar resklådan; många svenska ungdomar åker iväg på språkresor, utlandsstudier, bag packing etc, och blir borta under flera månader, ibland flera år. Somliga kommer hem igen, somliga stannar utomlands resten av livet.

De framgångsrika och förmögna anser sig inte ha något val, ty skatten i Sverige är alldeles för hög. Inom idrottsvärlden är det fullt accepterat att unga stjärnor flyttar pga skatteskäl. De miljoner som skrapats ihop under ungdomsåren måste räcka fram till dess att en ny karriär tar fart; för somliga måste pengarna räcka livet ut. Folk har större förståelse för toppidrottarnas skatteflykt än om någon från näringslivet gör detsamma. Björn Borg och Ingemar Stenmark satte ribban redan på 70-80-talet, de MÅSTE helt enkelt flytta.

Är det så att vi hyllar medelmåttan i detta land? Skolans vassaste elever får traggla vidare med samma mattebok som alla andra, blott ett fåtal får plats i specialklasser, idrottsgymnasium, musikklasser o dyl. Universitetslönerna ligger på bottennivå; en god vän till mig (nykläckt doktor) söker jobb i Storbritannien där han får ca 40,000 kr i månaden som ingångslön, ersättningen för motsvarande tjänst i Sverige ligger på ca 24,000 kr/mån. Han kommer förmodligen också att flytta. Det är inte lönt att satsa på en akademisk karriär på hemmaplan.

Inte nog med att Sveriges läge och klimat har sina avigsidor, ska vi dessutom drabbas av ”braindrain” pga vårt skattesystem? Hur påverkar flykten vårt land? Ska vi nöja oss med att utlandssvenskarna hedrar oss med sin närvaro under sommarmånaderna, då skärgården och naturen lockar? Sen åker de hem igen. Ett hem som inte längre är Sverige. Förmögenhetsskatten anses ha drivit ca 1000 miljarder kr från landet, pengar som säkert skulle kunna ha gjort större nytta här. Pengarnas ägare följer dessutom med, och tar med sig sina kunskaper, erfarenheter och drivkrafter.

Är dessa flyktingar svikare? Är det rätt att lämna den sociala välfärdens Sverige? Är de bara giriga, ständigt på jakt efter mer pengar?

Vi gör olika bedömningar av deras moral beroende på vilka politiska sympatier vi har. Vi är till syvende och sist fria individer, vi kan resa nästan vart vi vill, flytta vart vi vill. Det finns inga lagar och förordningar som håller oss kvar. Några av oss röstar ideologiskt, andra med plånboken och somliga röstar med resväskan.

Intressant.se. Andra bloggar om: samhälle, politik, utlandssvenskar, skatteflykt, skatteflyktingar, skatt, ekonomi, humor, satir, serier