Ideologi

En ny politisk elit

Invånarna i Beirut rasar, vi ser protester och upplopp, mot myndigheternas slapphänta hantering av ett stort lager explosivt aluminiumnitrat som i åratal förvarades i ett hamnmagasin. För några dagar sedan sprängdes förrådet i luften, och det orsakade stor skada, med hundratals döda, tusentals skadade och hemlösa. Libaneserna vill ha en ny politisk elit. Ordvalet fångade   →

Bitterhet som politisk drivkraft

Det finns alltid grupper i ett samhälle som vill bevara och utveckla, och grupper som vill omkullkasta och skapa något nytt. Vi ser det i USA med sommarens urartade kravaller. Idag kallar vi de här grupperna höger och vänster, men företeelsen har i skiftande grad förekommit tidigare i historien. Exempelvis bröderna Gracchus i Romarriket, som   →

Den liberala demokratins misslyckanden

Vår liberala demokrati är ofta ansedd som något gott och eftersträvansvärt. Och i den mån systemet kritiseras så avslutas debatten ofta med meningen: demokrati är trots sina brister är det bästa vi kan åstadkomma, inget system är helt perfekt osv. Det gick en demokrativåg för ca 100 år sedan, då många länder införde lika och   →

Den stora jakten på social rättvisa

Sverige har styrts av progressiva krafter i över 80 år. Socialliberaler och socialdemokrater har haft makten i generationer, och de försöker ofta detaljstyra samhället. Skattepengar omfördelas från den ena gruppen till den andra, målet är att utjämna och radera bort orättvisor. Detta enorma förbättringsprojekt har pågått i snart ett sekel. Hur ser resultatet ut då?   →

Ondskans hantlangare

Kultur- och utbildningsväsendet har länge befolkats av vänstermänniskor, som tagit på sig rollen att fostra alla avvikare. De har sedan 1968 tagit över konsten, arkitekturen, universiteten och skolorna. Idag träffar du knappast på en enda konservativ person i dessa korridorer. Den bortskämda babyboomer-generationen fann sin hobby i att bli världsförbättrare och revoltörer. Redan då var   →

Politikens gränser, och dårarna i båten

Hur kan ett litet enväldigt furstendöme som Liechtenstein vara friare och framgångsrikare än fina och demokratiska Sverige? Ja, det beror ju på fursten, svarar de flesta. Han är frihetligt sinnad och omfamnar idéer om frimarknad, begränsad statsmakt osv. Fast hur kan han göra det? Borde han inte vara en slags diktator? Vi ser att det   →

Två liberaler

Länge har frihetligt sinnade personer kämpat med begreppet liberalism. Ett ord vars betydelse ändrats genom åren, urvattnats eller misstolkats, beroende på hur vi väljer att betrakta saken. Att vara liberal var något fint, alla våra mänskliga rättigheter och friheter hade sin grund i denna överideologi, men så hände något. Många betraktar numera liberal som ett   →

Pöbelväldets tid

Inom frihetliga kretsar pratar man allt oftare om republik i jämförelse med demokrati. Där republik inte nödvändigtvis syftar på avskaffandet av kungahuset, utan beskriver ett statsskick med stark grundlag, konstitutionsdomstol och tjänstemannaansvar. Medan demokratin mer påminner om ett slags pöbelvälde, där “vinnaren” har oinskränkt makt i fyra år. En av de få sakerna som kan   →

Konservativ konstpaus

Strömningarna i Europa går åt det konservativa hållet. Vanligt folk är trötta på att alla ska värnas, utom de själva, med någon annans pengar. De vill stoppa miljardrullningen till paragraffabriken i Bryssel. De vill kliva ur det progressiva bollhavet. Dessutom har det nuvarande ledarskapet en svans av extremister efter sig. Med etablissemangets tysta medgivande startar   →

Den tysta revolutionen

Tänk om de västeuropeiska politikerna var mer som de i Polen eller Ungern? Om det satt monarkister som Janusz Korwin-Mikke i det tyska parlamentet eller i det franska? Är det helt otänkbart? Många skulle peka på fascismens återkomst och förfasas rejält. Det skulle börja koka i de sociala medierna och vi skulle få upplopp på   →

Den gröna tidsandan

Har ni tänkt på att under de senaste åren så har det blivit viktigare vilken ton man har, än vad som egentligen sägs? Känslor och tankar värderas allt oftare högre än fakta och statistik. Det är också viktigt vem som säger vad, en medelålders vit man är inte lika intressant som en ung svart kvinna,   →

Med progressivismen ända in i kaklet

Västvärlden nådde sin politiska och demokratiska höjdpunkt runt 1920. Då enades många länder om att införa fri och allmän rösträtt för både män och kvinnor. Tidigare hade enbart personer med en viss förmögenhet eller samhällsstånd haft möjlighet att delta i det politiska livet. 1921 kunde alla myndiga medborgare gå till valurnorna i Sverige. Det innebar   →