Ideologi

Den konservativa arbetarklassen

Många undrar varför dagens arbetare drar åt höger, och överger socialismen och kommunismen. Istället vurmar de för nationalism, regionalism, protektionism och gräsrotskapitalism. Den röda ideologin verkar i allt större utsträckning tilltala storstädernas myndighetsanställda, kulturarbetare, lärare etc. Det är småborgarna som är röda, och inte arbetarna. Visst är det märkligt, men socialismen grävde sin egen grav   →

Viktor Orban – driftig demokrat, stark man eller envåldshärskare?

Min inställning till Ungerns premiärminister är förvisso delad, men jag gillar inte den gängse mediebilden av honom, där han mest beskrivs som en makthungrig diktator. Den bilden är en karikatyr och ordentligt överdriven. Beskrivningen av Viktor Orban följer trenden i den samtida mediedebatten, där allt ska vara svartvitt, ont eller gott, sött eller bittert. Så   →

Kommer samhället att gå tillbaka till det normala?

Ny teknik används av många länder för att hålla koll på folket under coronakarantänen.  Mobiltelefoner nyttjas för att registrera medborgarna och lokalisera dem. De otaliga övervakningskamerorna har fått nya uppgifter, att identifiera de som bryter mot karantänen. Och statschefer och politiker över hela världen har gett sig själva extraordinära rättigheter, där undantagstillstånden tillåter dem att   →

Så, vad gör vi nu? – Tankar från viruskarantänen.

Nu sitter de flesta Européer hemma och väntar. Restriktioner och karantän har införts i de flesta länder. Vår frihet har kringskurits rejält. Många EU-medborgare kan enbart lämna hemmet för att köpa mat, mediciner, eller om man har ett samhällskritiskt viktigt arbete. Vad sitter vi då och väntar på? Tanken är att isoleringen ska hindra smittspridningen,   →

Etnonationalismen – återvändsgränd beklädd med spegelglas

Det är dags att prata om etnonationalism. Om att sätta det egna folket först. I tider av oro, misär och kaos så föds ofta tanken om att det var bättre förr, när vi kunde lämna dörren olåst, när bilen stod parkerad på uppfarten med rutorna nerdragna, barnen sprang in och ut och lekte. Och jag   →

Bland bidragsentreprenörer och klienter

Andelen av befolkningen som arbetar inom den offentliga sektorn har ökat över tid. 1970 var det ca 20% och idag är det ca 28%. Under några år på 1980-talet så överskred vi 30%. Och det är ju givetvis en enorm mängd människor som försörjs av skattebetalarnas pengar. Många av dem arbetar emellertid med viktiga saker,   →

Plebejerna och populismen

Allt fler söker sig bort från samtidens förvrängda världsbild. Allt fler känner sig inte hemma. Det är framförallt folk utanför systemet, de som noblessen och klienterna parasiterar på, dvs plebejerna. Vanliga människor som arbetar och betalar skatt. De är inte nödvändigtvis intresserade av politik, men de vet när en gräns ska dras, och när de   →

De tre rädslornas omöjliga ekvation

Våra politiska strömningar består i princip av tre drivkrafter, och de är alla viktiga och värda att beakta. Jag vill på förhand utfärda en varning, det här kan vara en artikel som punkterar en och annan benhård politiskt ståndpunkt, eller åtminstone mjukar upp den. Vill ni behålla era käpphästar, sluta läsa här. Staten är fienden   →

Behövs staten i det 21:a århundradet?

Staten i sin ursprungsform tillhandahöll militär, domstolsväsende samt rikets styre. Aristokratin samlade in skatt från allmogen och lovade försvar i händelse av krig. Med tiden förvandlades staten allt mer till ett slags försäkringsbolag, där merparten av budgeten går till socialt skydd, som arbetslöshetsersättning, föräldrapeng, barnbidrag, socialhjälp etc. Vård, skola och omsorg står också på schemat   →

Progressivism eller framstegsoptimism? I väntan på ett Habsburgskt rymdimperium

När jag startade den här bloggen så omfamnade jag helhjärtat framtidens löften om ny och bättre värld. Och det är ju inte så konstigt, många delar den uppfattningen. Fast med tiden blev tanken om framstegsoptimism och progressivism alltmer befläckad och kritiserad. Vad gör man då, när man för evigt tror att framtiden har alla lösningar   →

Den klassiska liberalismen som en av få rimliga högerpositioner

De tidiga klassiska liberalerna (whigs) på 1600-1700-talet stred framförallt mot enväldet. Dåtidens allenarådande monarkier påminde starkt om socialistiska diktaturer. Näringslivet var starkt reglerat och statsmaktens byråkrati bredde ut sig. Maktens ärftlighet och oförtjänta privilegier bidrog till dekadens, verklighetsfrånvändhet och förfall. Istället förespråkade whigs en slags meritokratisk köpmanna-aristokrati, ofta kallat republik. Den erbjöd egalitarism och fri   →

Hur ska vi bota den sjuka vården?

Sjukvården i Sverige lider inte bara av överbelastning, utan även av strukturella problem, som har att göra med planekonomi, socialistiskt tänkande etc. De flesta är nog överens om att det vore bra med lite fler privata influenser inom vården, men man är rädd för kostnader och vad som ska hända ifall man blir allvarligt sjuk   →