Ideologi

Politikens gränser, och dårarna i båten

Hur kan ett litet enväldigt furstendöme som Liechtenstein vara friare och framgångsrikare än fina och demokratiska Sverige? Ja, det beror ju på fursten, svarar de flesta. Han är frihetligt sinnad och omfamnar idéer om frimarknad, begränsad statsmakt osv. Fast hur kan han göra det? Borde han inte vara en slags diktator? Vi ser att det   →

Två liberaler

Länge har frihetligt sinnade personer kämpat med begreppet liberalism. Ett ord vars betydelse ändrats genom åren, urvattnats eller misstolkats, beroende på hur vi väljer att betrakta saken. Att vara liberal var något fint, alla våra mänskliga rättigheter och friheter hade sin grund i denna överideologi, men så hände något. Många betraktar numera liberal som ett   →

Pöbelväldets tid

Inom frihetliga kretsar pratar man allt oftare om republik i jämförelse med demokrati. Där republik inte nödvändigtvis syftar på avskaffandet av kungahuset, utan beskriver ett statsskick med stark grundlag, konstitutionsdomstol och tjänstemannaansvar. Medan demokratin mer påminner om ett slags pöbelvälde, där “vinnaren” har oinskränkt makt i fyra år. En av de få sakerna som kan   →

Konservativ konstpaus

Strömningarna i Europa går åt det konservativa hållet. Vanligt folk är trötta på att alla ska värnas, utom de själva, med någon annans pengar. De vill stoppa miljardrullningen till paragraffabriken i Bryssel. De vill kliva ur det progressiva bollhavet. Dessutom har det nuvarande ledarskapet en svans av extremister efter sig. Med etablissemangets tysta medgivande startar   →

Den tysta revolutionen

Tänk om de västeuropeiska politikerna var mer som de i Polen eller Ungern? Om det satt monarkister som Janusz Korwin-Mikke i det tyska parlamentet eller i det franska? Är det helt otänkbart? Många skulle peka på fascismens återkomst och förfasas rejält. Det skulle börja koka i de sociala medierna och vi skulle få upplopp på   →

Den gröna tidsandan

Har ni tänkt på att under de senaste åren så har det blivit viktigare vilken ton man har, än vad som egentligen sägs? Känslor och tankar värderas allt oftare högre än fakta och statistik. Det är också viktigt vem som säger vad, en medelålders vit man är inte lika intressant som en ung svart kvinna,   →

Med progressivismen ända in i kaklet

Västvärlden nådde sin politiska och demokratiska höjdpunkt runt 1920. Då enades många länder om att införa fri och allmän rösträtt för både män och kvinnor. Tidigare hade enbart personer med en viss förmögenhet eller samhällsstånd haft möjlighet att delta i det politiska livet. 1921 kunde alla myndiga medborgare gå till valurnorna i Sverige. Det innebar   →

Den konservativa arbetarklassen

Många undrar varför dagens arbetare drar åt höger, och överger socialismen och kommunismen. Istället vurmar de för nationalism, regionalism, protektionism och gräsrotskapitalism. Den röda ideologin verkar i allt större utsträckning tilltala storstädernas myndighetsanställda, kulturarbetare, lärare etc. Det är småborgarna som är röda, och inte arbetarna. Visst är det märkligt, men socialismen grävde sin egen grav   →

Viktor Orban – driftig demokrat, stark man eller envåldshärskare?

Min inställning till Ungerns premiärminister är förvisso delad, men jag gillar inte den gängse mediebilden av honom, där han mest beskrivs som en makthungrig diktator. Den bilden är en karikatyr och ordentligt överdriven. Beskrivningen av Viktor Orban följer trenden i den samtida mediedebatten, där allt ska vara svartvitt, ont eller gott, sött eller bittert. Så   →

Kommer samhället att gå tillbaka till det normala?

Ny teknik används av många länder för att hålla koll på folket under coronakarantänen.  Mobiltelefoner nyttjas för att registrera medborgarna och lokalisera dem. De otaliga övervakningskamerorna har fått nya uppgifter, att identifiera de som bryter mot karantänen. Och statschefer och politiker över hela världen har gett sig själva extraordinära rättigheter, där undantagstillstånden tillåter dem att   →