Ideologi

Bland bidragsentreprenörer och klienter

Andelen av befolkningen som arbetar inom den offentliga sektorn har ökat över tid. 1970 var det ca 20% och idag är det ca 28%. Under några år på 1980-talet så överskred vi 30%. Och det är ju givetvis en enorm mängd människor som försörjs av skattebetalarnas pengar. Många av dem arbetar emellertid med viktiga saker,   →

Plebejerna och populismen

Allt fler söker sig bort från samtidens förvrängda världsbild. Allt fler känner sig inte hemma. Det är framförallt folk utanför systemet, de som noblessen och klienterna parasiterar på, dvs plebejerna. Vanliga människor som arbetar och betalar skatt. De är inte nödvändigtvis intresserade av politik, men de vet när en gräns ska dras, och när de   →

De tre rädslornas omöjliga ekvation

Våra politiska strömningar består i princip av tre drivkrafter, och de är alla viktiga och värda att beakta. Jag vill på förhand utfärda en varning, det här kan vara en artikel som punkterar en och annan benhård politiskt ståndpunkt, eller åtminstone mjukar upp den. Vill ni behålla era käpphästar, sluta läsa här. Staten är fienden   →

Behövs staten i det 21:a århundradet?

Staten i sin ursprungsform tillhandahöll militär, domstolsväsende samt rikets styre. Aristokratin samlade in skatt från allmogen och lovade försvar i händelse av krig. Med tiden förvandlades staten allt mer till ett slags försäkringsbolag, där merparten av budgeten går till socialt skydd, som arbetslöshetsersättning, föräldrapeng, barnbidrag, socialhjälp etc. Vård, skola och omsorg står också på schemat   →

Progressivism eller framstegsoptimism? I väntan på ett Habsburgskt rymdimperium

När jag startade den här bloggen så omfamnade jag helhjärtat framtidens löften om ny och bättre värld. Och det är ju inte så konstigt, många delar den uppfattningen. Fast med tiden blev tanken om framstegsoptimism och progressivism alltmer befläckad och kritiserad. Vad gör man då, när man för evigt tror att framtiden har alla lösningar   →

Den klassiska liberalismen som en av få rimliga högerpositioner

De tidiga klassiska liberalerna (whigs) på 1600-1700-talet stred framförallt mot enväldet. Dåtidens allenarådande monarkier påminde starkt om socialistiska diktaturer. Näringslivet var starkt reglerat och statsmaktens byråkrati bredde ut sig. Maktens ärftlighet och oförtjänta privilegier bidrog till dekadens, verklighetsfrånvändhet och förfall. Istället förespråkade whigs en slags meritokratisk köpmanna-aristokrati, ofta kallat republik. Den erbjöd egalitarism och fri   →

Hur ska vi bota den sjuka vården?

Sjukvården i Sverige lider inte bara av överbelastning, utan även av strukturella problem, som har att göra med planekonomi, socialistiskt tänkande etc. De flesta är nog överens om att det vore bra med lite fler privata influenser inom vården, men man är rädd för kostnader och vad som ska hända ifall man blir allvarligt sjuk   →

Naturlig ordning

Inom konservatismen brukar man ibland prata om en naturlig ordning, med hänvisning till människans förmåga, hennes förutsättningar, hennes släkt och kultur. I slutänden är det religionen och dess etik som skapar ordning i samhället. Prästerna är dess uttolkare, kungen och aristokratin dess verkställare. Grovt förenklat förstås. Ska vi idag betrakta detta som en outvecklad fas,   →

Konservatism utan Gud

När liberalismen och socialismen sviker så är det många som vänder sig till konservatismen. Att värna gamla ideal, bygden, folket, familjen och sederna känns naturligt och organiskt. Sunt förnuft brukar man ofta prata om i dessa sammanhang, och det är ju något som vi lider stor brist på i dessa tider. Ett dilemma för konservatismen   →

Liberalismens sista suck

Liberalismen i dess olika skepnader var en stark och viktig kraft i Västvärlden fram till ca 1970. Den bidrog till kvinnors lika rättigheter och möjlighet till förvärvsarbete, svarta betraktades som fullvärdiga medborgare i USA, och homosexualitet sågs inte längre som en sjukdom. Dessa saker var bland det sista man klarade av, därefter var liberalismen mer   →

Var det rätt av amerikanerna att döda den iranske generalen?

Amerikansk militär genomförde en robotattack mot iransk trupp inne i Irak, ledd av generalen Qassem Soleimani, som anses ha legat bakom det tidigare angreppet mot den amerikanska ambassaden, samt en del andra militära operationer. Den iranska befälhavaren är enligt uppgift död, och nu diskuterar man huruvida det var rätt av Trump att beordra attacken eller   →

De nya vänstern hatar vanligt folk

Vänstern har lyckats att fjärma sig långt bort från arbetarklassen. Från att ha varit en klassideologi med syfte att lyfta arbetare och proletariat till en bättre tillvaro, så har den förvandlats till en överklassens syjunta. Där man istället ser ner på white trashet och deras tarvliga beteende. De nya vänstern hatar enkla arbetare och s.k   →