Den industriella revolutionen i antikens Alexandria


Den industriella revolutionen i antikens Alexandria 1Vad hade hänt om romarna inte erövrat östra Medelhavet, utan lämnat grekerna ifred att vidareutveckla ångmaskiner, astrolabier och allsköns arkitektoniska och mekaniska nymodigheter, i framstående städer som Alexandria, Syrakusa, Athen och Ephesos?

Skulle den industriella revolutionen möjligen kunnat starta redan 100 e.Kr? Det som hände i England ca 1800 och förändrade hela världen. Skulle denna utveckling kunnat börjat långt tidigare?

Den grekiska vetenskapen fick förmodligen sin höjdpunkt med Heron från Alexandria (10 f.Kr – 70 e. Kr). Han skapade bland annat ångmaskiner, vinddrivna orglar, mekaniska figurer för teatrar, förbättrade pumpsystem och fontäner. Under den romerska erövringen försvann innovationslusten. Det var något i den romerska kulturen som motsatte sig teknisk utveckling. Romarna uppskattade visserligen grekisk konst och arkitektur, men uppfinningarna och sökandet efter det nya försvann närmast helt under de kommande århundradena.

Anledningen till varför antikens folk inte uppnådde industrialismen brukar ofta förklaras med det utbredda slaveriet, och att det därför inte behövdes maskiner och automatisering i samma omfattning. Det är tillika en grov förenkling, ty slaveri förekom även under industrialismens dagar på 1700-1800-talet; kanske inte i Västeuropa, men i kolonierna runt om i världen, och även i Ryssland och Ottomanska riket. Och britternas kampanj mot slaveriet satte igång under den industriella revolutionen 1833, inte före dess uppkomst. Måhända var slaverimotståndet snarare en frukt av industrialismen?

De första ångmaskinerna i England i slutet av 1600-talet användes för pumpa vatten ur gruvgångar under jord. Det var visserligen geniala för sin tid men ändå enkla maskiner, inte helt olika grekernas forntida experimentversioner. Därefter tog det ca 100-150 år till av förbättringar innan ångkraften användes i fabriker, för att driva tåg på räls och fartyg över haven osv. Industrialismen var då redan i full igång.

Vi inbillar oss att grekerna mest använde ångkraft som effektsökeri, att öppna tempelportar för att skapa en dramatisk känsla. När vi betänker hur stora vissa av templen var, och att portarna ibland var täckta av koppar, så inser vi att öppnandet kunde vara ett reellt problem. Om utvecklandet av ångkraften fortsatt ostört i den grekiska världen ytterligare några hundra år (ca 100-200 e.Kr) så kan jag absolut tänka mig ångdrivna fartyg och mycket annat. Och då hade vi med all säkerhet haft en industriell revolution, kanske inte på samma sätt som på 1800-talet, men något liknande.

Den grekiska sjöfarten var intensiv och båtarna blev allt större, och det krävdes många roddare för att driva galärerna utmed kusterna. Stora delar av lastutrymmet gick åt för att hysa alla dessa människor som drev båten framåt. Många handelsskepp hade segel och saknade roddare, men de var ofta mindre, och beroende av väder och vind. Sjöfarten gick utmed kusterna och sällan på öppet hav. Ångdrivna skepp hade förmodligen gjort stor skillnad. En förunderlig känsla att betrakta de stora ångbåtarna lämna hamnen i Alexandria på morgonen, och se de stora skovelhjulen sakta bryta vattenspegeln och driva farkosterna framåt bortom det väldiga fyrtornet.

Om grekerna hade fått råda, hade vi förmodligen sett ett lapptäcke av småstater istället för stora imperier. Alexanderväldet föll samman till mindre enheter, och började alltmer likna situationen innan erövringstågen. Någon grekisk aktör skulle i och för sig kunnat ge sig ut på nya kampanjer, det Ptolemeiska riket vore i så fall en trolig kandidat, Makedonien, Pergamon eller möjligen ett förenat Sicilien? Fast man får en känsla av att även detta rike skulle falla isär efter en tid, beroende på den säregna grekiska individualismen och den gamla kulturen av oberoende stadsstater.

Möjligen hade Medelhavsfolken erövrat och koloniserat Central- och Nordeuropa just på grund av sin tekniska överlägsenhet. Och skapat städer, infrastruktur och handel enligt hellenistisk modell. Möjligen skulle Europa, Anatolien och Egypten tillhöra en och samma civilisation. Eventuella barbarinvasioner hade förmodligen mötts av kanoner och grekisk eld.

Den grekiska världen skulle förr eller senare ha utmanats av kulturella eller religiösa schismer, det är nog ofrånkomligt. Möjligen hade kristendomen inte uppkommit i det här scenariot. Vi hade haft andra religioner med andra gudar, som utmanade den olympiska gudaskaran som redan under hellenistisk tid började tappa sin glans. Kanske skulle det sekulära samhället ha uppstått tidigare, där religionens roll blev allt mer nedtonad? Och måhända hade vi även här sett en rörelse för att avskaffa slaveriet?

Anledningen till att den industriella revolutionen inte startade under antiken handlade förmodligen om uppfyllandet av tre viktiga kriterier:

  • Öppenhet, nyfikenhet och vilja till förändring
  • Vetenskap, logik
  • Informationsutbyte

Grekerna var visserligen ett väldigt traditionellt folk enligt våra måttstockar. Mycket kretsade kring små ritualer och religiösa aktiviteter, så som förfäderna gjort i århundraden. Samtidigt fanns det en nyfikenhet, individualism och upptäckarlusta som bidrog till koloniseringen av Medelhavet, utvecklad handel och stora vetenskapliga upptäckter. Grekerna påminde i vissa avseenden om moderna människor, men de såg också magiska väsen i sjöar och vattendrag. Naturen och hela universum var besjälad, men det fanns en ordning i tillvaron, allt följde vissa regler.

Möjligen bidrog småskaligheten och regionalismen indirekt till vetenskapens spridning. Vissa grekiska stadsstater var mer öppna för nya idéer och andra var mer slutna. Härigenom uppstod institutionell konkurrens, och vetenskapsmän kunde bosätta sig på de platser som gav dem bäst förutsättningar, till nytta för dem själva och staden.

Romarna var inte lika frisinnade, och deras egna bidrag till filosofi och vetenskap var ringa. De störde grekernas känsliga utvecklingsfas precis när den började lyfta. Med annekteringen av det grekiska Sicilien (ca 241 f.Kr), intåget i Grekland och fördärvandet av Korinth (146 f.Kr), och slutligen erövrandet av det Ptolemeiska riket (30 f.Kr). Allt detta skedde under den grekiska vetenskapens mest blomstrande år. Och därefter blev det tyst.

Tryckpressen var emellertid inte uppfunnen under den hellenistiska eran, och jag misstänker att denna innovation bidrog starkt till den industriella revolutionens utbredning under 1800-talet. Stora upplagor av tryckta böcker spred kunskaper bortom den egna lilla kretsen. Man uppnådde en kritisk massa av lärda människor, som kunde vidareutveckla innovationerna, hitta nya användningsområden, samt lära upp nya adepter så att kunskaperna inte dog ut. Det stora och snabba spridandet av kunskap skyddade också mot yttre störningar, tankarna hade större chans att överleva. Visserligen fanns det förstadier till boktryckeri i Kina före Gutenberg ca 650 e.Kr, men inte heller de innovativa kineserna lyckades uppnå industrialismen före 1800-talets brittiska uppfinnare och fabrikörer. Måhända var öppenheten och viljan den pusselbit som saknades i Sydostasien, så som i Rom.


Subscribe
Notify of
guest

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments