Den overkliga framtiden

Den här hösten har rivit upp en del invanda föreställningar, inte bara i Sverige utan även i andra länder. De stora migrationsströmmarna i Europa har utlöst en kris, både vad gäller ledarskap och ideologiska föreställningar. Vi inser sakta att även om vi är oändligt goda – så kan vi inte ta emot oändligt många människor på flykt.

Den svenska politiska kartan ritas om, det borgerliga samarbetet vittrar, vänstern backar, medan Åkessons falukorvsnationalister vädrar morgonluft. Det kommer att bli svårt att ignorera ett parti med närmare 20% stöd hos folket.

På andra sidan Atlanten har en känd företagare ritat om den politiska kartan, han utmanar allt och alla med en oändligt fräck attityd. Och alla anklagelser och beskyllningar rinner av honom som vatten på en gås. Snart kanske han är president?

I Mellanöstern är det oroligt, som vanligt. I år är det en islamistisk mördarsekt som sprider skräck. Både västmakterna och Ryssland tävlar om vem som kan släppa mest bomber i regionen. Medan Turkiet inte riktigt vet vilken fot de ska stå på, de hamnar alltför nära dramat för att känna sig bekväma. Och Saudiarabien dräneras på sitt guld pga av låga oljepriser.

I Ryssland förvärras den ekonomiska krisen som utlöstes av västs sanktioner. Putin försöker sig på diverse avledningsmanövrer, men alltfler börjar undra vad som händer om kejsaren avslöjas naken? Det finns många i skuggorna som tålmodigt väntar, men än har ingen vågat sig fram. Vill det sig illa kan det väldiga riket än en gångs söndras i inbördeskrig och regionala oroligheter.

Kina investerar allt mer i Afrika, man bygger infrastruktur och industrier. Sakta tar de över kontinenten som av väst utdömts som hopplös och efterbliven.

I Europa ägnar man sig åt den gamla stolta traditionen med polsk riksdag. Det mesta fungerar dåligt, valutan, ekonomin, den fria rörligheten och samarbetet i sin helhet. Storbritannien vill reformera unionen; vad de andra länderna vill vet man ej, men det är oklart om någon egentligen är riktigt nöjd?

Tänk om allt sammanfaller? Om Åkesson får en ministerpost, Trump vinner, Putin blir avsatt, Ryssland splittras upp, Storbritannien lämnar EU, Kina blir stormakten näst efter USA, maktskifte i Turkiet, Assad försvinner och det blir palatskupp i Saudiarabien – ja, då kan vi verkligen prata om ett paradigmskifte, eller snarare en kataklysm.

Intressant? Dela artikeln!

Gillar du Avancemang så kanske du gillar den här boken?

För dig som uppskattar science fiction, rymdopera och en och annan filosofisk fundering.

79 kr för e-boken. Mer info, eller köp, klicka här.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Vet inte riktigt vad typ alla bloggare har emot Åkesson. Att de andra partiernas politiker i stort är sociopater, hycklare och Quislingar som struntar i folkviljan och enigt drar in oss in i livegenskap, det vet vi. Åkesson och co vet vi inte än, då de inte haft makten än. Även om vårt partisystem bäddar för korruption och demokratur.

    Tokiga eskapader i ungdomen är de för övrigt inte direkt ensamma om. Det är typ det ungdomen är till för.

    • Jag kan inte svara för alla bloggare, men jag personligen är emot hans invandringspolitik. Jag tror man bör satsa på arbetskraftsinvandring, med ett green card system. Jag är också emot hans skattepolitik, jag tror på lägre skatt generellt och en mindre klåfingrig statsmakt. Tycker hans politik i mångt och mycket påminner om det gamla betongsosseriet. Not my cup of tea.

      • Nej den politiken är ju inget att sträva efter, fast den hade i alla fall lite långsiktigt, det kan man inte anklaga de senaste decenniernas politiker för.

        Skulle vilja hålla med om att ett green card system vore bra men Sverige har för länge sedan passerat den gränsen är jag rädd. På nittiotalet kom de med skattelättnader för utländska experter. Behöver ett land göra så är det illa ute. Experterna skall vilja komma hit och bo och arbeta annars är något fel. De kanske flyttar till Cypern istället. Har du åkt runt i Sverige på ett tag? Det är faktiskt nästan som ett flyktingläger på många håll (utanför Stockholm). Själv kan jag inte längre släppa ut barnen utan uppsikt längre då det finns så många med spännande sedvänjor som passerar förbi den förutvarande idyllen. Inget mer springa till lekparken. (På andra håll kan jag inte det för vargen. Hörde just om en varg som legat i diket och spanat på några förbipasserande barn inne i en mindre stad.) Är det inte det ena så är det det andra.

        Men svenskarna fortsätter att sova till medias vyssande. Jag tror den på C? bannade Kapitalist hade fel i en sak, det blir ett val till i Sverige, men därefter är tveksamt.

        • Jag har inte varit i Sverige på över 4 år. Och det är klart att det behövs någon slags akut politik för att lösa krisen just nu. Det här med green card och arbetskraftsinvandring är ju något man skulle ha satsat på istället för att lägga så mycket fokus på flyktinginvandring. Nu är det mer krishantering som gäller antar jag.

          På Cypern, där jag bor, finns folk från hela världen, näst högst antal utlänningar i EU efter Luxemburg, men de kommer hit för att jobba, starta företag, göra affärer etc. Man tar emot få flyktingar, finns inte så mycket resurser, det finns ju en del fattiga cyprioter också som behöver hjälp. Flyktingmottagning är därför inget prioriterat område. Och flyktingarna kommer inte hit även om Cypern ligger nära Syrien. Vi är inte med i Schengen, vilket innebär att de får svårt att härifrån resa vidare till Tyskland, Sverige etc, som verkar vara målet för de flesta.