Den statliga labyrinten

Idag hade jag en gräslig dag i den allmänna byråkratins tecken. Sverige är inte ensamt om köer och trassel. Såhär kan det gå till på Cypern:

Jag skulle åka med dottern till det statliga sjukhuset för en kontroll. Jag körde tidigt ca 7:30 för att klara av allt, och hinna tillbaka till jobbet. Vi tog en lapp i väntsalen, den hade nummer 995, och det stod 900 på skärmen. Nåväl efter ca 30-40 minuter så var det vår tur. Och då insåg vi att vårt statliga försäkringskort hade gått ut och måste förnyas. Alltså kunde inte dottern undersökas just nu, utan vi var tvungna att åka hem, ta med alla möjliga papper, födelsecertifikat, pass, inkomstuppgifter etc och därefter ställa oss i en ny kö på citizen service center.

Där brukar saker och ting gå snabbare och efter 20 min satt vi med en handläggare, som förklarade att vi var tvungna att hämta ett nytt papper som intygade att barnen gick på skola. Hem igen, och efter att ha raffsat runt i lådorna så bar det iväg igen, den här gången med alla papper på plats. Nu gick det bättre, efter 30 min hade jag försäkringsintyget i min hand, och vi körde mot sjukhuset igen.

Vi fick gå förbi kön, vi hade ju redan köat på morgonen, och kunde nu klättra en nivå högre, till rätt klinik den här gången. Där fick vi vänta igen, 30-40 min senare blev vi insläppta, och fick reda på att vi behövde röntgenbilder. Fort iväg till röntgenavdelningen samt köa där igen i 30-40 min, sedan tillbaka till kliniken och även där fick vi ytterligare vänta i 30-40 min.

Själva besöket tog inte mer än 15 min.

Jag kan väl trösta mig med att det oftast brukar gå snabbare här på Cypern. Och väljer man privata alternativ så behöver man ofta inte köa alls. Vårt stora misstag var att vi hade glömt utgångsdatumet på vårt försäkringskort, och att vi hamnade hos en nitisk handläggare som formligen frossade i papper och intyg.

Vi var hemma igen kl 13:30.

Det kommer att ta ett tag innan jag besöker statliga inrättningar igen.