Det asociala slukhålet

Det asociala slukhålet 1Jag satt och bläddrade i Instagram igår. Det flödade förbi en massa bilder, en tallrik med röda melonskivor, en nystädad veranda, blommor, ett par lår och bakom dem utsikt över en sjö. Den sista bilden var lite sned.

Kanske är jag patetisk, jag är knappast den förste att få en känsla av ytlighet och meningslöshet. Att jag bara är en i mängden som postar eller betraktar generiska bilder, knappast unika eller kreativa, eller ens meningsfulla för en själv.

Kanske finns det ett slut på det hela? Att folk någon gång tröttnar? På riktigt?

Det var första gången jag fick den känslan. Annars brukar jag ofta sugas med i de sociala mediernas avgrundsdjupa hål. Och timmarna går, till just ingenting. Den här gången kände jag att de sociala medierna kanske inte några fler kort i rockärmen, inga fler knep för att hålla oss kvar.

Facebook startade som en vänskapskanal på nätet, snart utökades den med grupper, sidor, flöden, appar, spel och massor av funktioner. Och vännerna försvann i den oändliga strömmen av information. Facebook blev ett eget internet i det stora internet. Det ständiga flödet kändes till slut tröttsamt, jag har stängt av de flesta kanaler utom  från vännerna, och jag kan garantera att det blir en helt annan upplevelse. Borta är alla sensationer och galenskaper, istället får vi bilder på tallrikar med röda melonbitar, en nystädad veranda, blommor, ett par lår och utsikt över en sjö … Och det blev ju inte bättre det heller.

Det ska mycket till för att jag ska få tillbaka intresset för sociala medier. Frågan är om tjänsterna har blivit mättade, att det helt enkelt blir svårt att uppgradera dem, hitta på fler intressanta funktioner och möjligheter. Nåja, många skulle nog påstå att det alltid finns mer att tillföra och utveckla. Men samtidigt så når alla produkter toppen på en slags utvecklingskurva. Se på mobiltelefonerna, för några år sedan var lanseringen av nya smartphones världshändelser, väckelsemöten, där mängder av nya funktioner presenterades. Idag är det inte lika spännande längre, det handlar om mindre förbättringar och justeringar, inget banbrytande direkt. Intresset falnar, smartphones blir en produkt bland andra produkter.

Samma sak är det med de sociala medierna. De börjar bli vanliga, lite småtråkiga. Frågan är om de sociala medierna överlever en sådan utveckling lika bra som exempelvis smartphones? Telefoner behöver vi ju alltid. Men att slå ihjäl tid kan vi göra på många olika sätt. Att stirra på bilder av tallrikar med meloner, verandor och lårbilder är ett sätt, men det finns ju så många andra saker att göra. Finns det något hopp om att vi en dag vaknar upp och slötittandet på sociala medier framstår som riktigt ohippt?