Det gamla mörka Europa

Sprid!

Hax citerar den gamla sovjetiske presidenten Michail Gorbatjov ord:

The most puzzling development in politics during the last decade is the apparent determination of western European leaders to recreate the Soviet Union in western Europe.

Och detta har satt sig i hjärnan på mig; jag har lite svårt att släppa den här meningen.

Om vi ska vara bättre än Europas gamla krigiska förtryckande kungadömen – om vi ska vara bättre än Tredje riket, med sin vedervärdiga människosyn – om vi ska vara bättre än Sovjetunionen, där individen inte var mer värd än dokumentet som beordrade hennes avrättning – då måste vi välja en annan väg.

Sakta men säkert avvecklas självklara rättigheter. Om du inte får ha dina email i fred, vad är det som säger att dina pappersbrev förblir orörda? Om böter och avstängning från internet kan göras utan rättegång – kanske det kan göras på andra områden också? Om ditt beteende på Internet spåras och arkiveras, kommer samma sak att göras även offline?

Och glöm inte att Internet ÄR verkligheten. Vi skickar ju knappt pappersbrev längre; vi träffas allt oftare över nätet, chattar, debatterar, planerar sociala aktiviteter. Saker som vi tidigare gjorde via fast telefoni, i vardagsrummet, eller inte alls.

Ett email ÄR ett brev. Ett samtal i mobilen eller i chatten ÄR en privat konversation. Och brott ska regleras i en domstol, där ÄR vi alla lika inför lagen.

Vi ÄR på väg att lämna dessa självklara principer.

Och då är vi där, tillbaka i de gamla hjulspåren. Det förtryckande Europa, varifrån miljoner människor flydde till frihetens land i väst. Tyvärr finns det ingen fristad längre på andra sidan Atlanten, då den amerikanska drömmen alltmer börjar likna det fordom mörka Europa.

Det är märkligt att piratflaggan på senare tid kommit att symbolisera dessa fundamentala frihetliga värden. Dessa värden som vi tagit för givna, till den milda grad att vi numera inte högaktar dem, utan sakta avskaffar dem. Att en handfull Internet-entusiaster driver frågan om integritet och individens frihet, och att våra gamla partier inte ens har den på dagordningen.

Det ÄR ett misslyckande, både för m och s, och alla deras stödpartier. Kanske är det en fråga av fundamental och avgörande karaktär, där medborgarnas största intresse är frihet – medan politikernas är makt. Och att dessa intressen alltid krockar, oavsett om vi har demokrati eller envälde. Den stora skillnaden är att det idag är lättare att störta despoten – med valsedel i handen – istället för en tegelsten.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, EU, liberalism, demokrati, integritet