Det nya Europa

Det nya Europa 1
Rom

Vid det här laget har de flesta insett att EU är ett enormt misslyckande. Vi sitter och väntar på att euron ska krascha, och att EU ska landa i ännu en ekonomisk kris som just nu breder ut sig. Och den här gången blir det allvarligare, med elbrist och kanske även ransonering av mat och förnödenheter.

Hur det kunde bli så här – i en av världens mest utvecklade och rikaste regioner, med de bästa universiteten med välutbildade och kloka medborgare – är delvis en gåta, och ett ämne att återkomma till.

Men nu är vi framme vid vägs ände; klarar vi att hålla ihop EU den här vintern så kanske det finns hopp ännu ett litet tag till, men dess tid är utmätt, korthuset är på väg att falla.

De här dystopiska tankarna delas numera av de flesta. Även de som är för EU är skeptiska innerst inne, och osäkra på om ledarskapet i Bryssel verkligen kommer att klara av utmaningarna.

Fast tänk om det europeiska samarbetet har en framtid? Tänk om unionen blott är början på något annat?

EU grundades delvis på initiativ av USA som ville ha ett enat Europa att tala med. Det ockuperade Tyskland skulle byggas upp, vänskap och handel skulle utvecklas med Frankrike och de andra nationerna. Ett Europeiskt samarbete som långsamt utvecklades till en federation. Likt en kopia av USA, som också är en union eller federation av stater.

Nu är ju Europa inte Amerika, och man använde en felaktig metod när man skulle bygga EU.

Men vad skulle hända om länder som Ungern, Polen, Tjeckien, Italien etc tog initiativet inom EU? Tänk om makten flyttades från väst till Centraleuropa? Med en mer anti-federalistisk inställning? Istället för Bryssel så får vi Budapest?

Det nya EU skulle bli mer av en konfederation än union, vilket innebär att medlemsländerna får mer att säga till om, och centralstyret tappar i betydelse, däremot behåller man frihandel och andra ekonomiskt främjande avtal. Euron avskaffas och ersätts med nationella valutor, länderna tar itu med massinvandringen samt andra interna problem, skatter och avgifter sänks för att öka konkurrenskraften, och en återindustrialisering av Europa påbörjas. Och som jag var inne på tidigare, vår kontinent har några av de vassaste hjärnorna på planeten, vår framgång beror mest på oss själva, och vår inneboende vilja.

En sån här utveckling är absolut möjlig i en multipolär värld, där det finns flera stormakter som gör upp om dagordningen, och inte blott en supermakt, samt lydstater med låtsaspolitiker. Och vi är på väg in i den multipolära eran med stormsteg. I denna nya värld så skulle Europa kunna vara en av dessa stormakter. Kanske den ledande?

Få nya artiklar direkt i mailen!