Det svåra N-ordet


Ordet neger härstammar från spanskans negro, som i sin tur härstammar från latinets niger, som betyder svart. Den svarta stenen på Forum romanum i Rom benämns alltså lapis niger. Den latinska frasen förekommer även i länders namn som Nigeria och Niger, de svartas land.

Jämför med grekiskans mauro, som också betyder svart. Delar av Nordafrika fick under antiken namnet Mauretanien. Och araberna som erövrade delar av Spanien kallades morer eller morianer.

Under historiens gång har n-ordet blivit till ett skällsord, framförallt som en nedlåtande benämning på afroamerikaner. Och i många länder accepteras inte ordet, inte ens i humoristiska eller gamla/daterade texter. Här tänker jag t.ex på att ordet togs bort från Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump, där hennes pappa beskrivs som negerkung. Och de typiska svenska havrechokladbollarna kallas inte längre negerbollar.

Det finns alltid ett visst motstånd mot att rensa språket på diverse ord, oavsett om de är bra eller dåliga. Det kan vara konservativa krafter, språkliga puritaner eller rent utav rasister som klagar.

Hursomhelst så bör man inte använda ett ord som väcker ont blod hos så många, det är ganska så självklart. Och den här diskussionen skulle kunna sluta här. Men nu är det inte så enkelt.

Ett väldigt vanligt ord på Twitter är just nigga, som används av unga afroamerikaner, istället för bro eller dude, typ polarn, killen, snubben. Ordet har vandrat hela vägen runt – från att bara vara beskrivande – till skällsord – till att närmast bli ett utfyllnadsord, afroamerikaner emellan. En vit person kan däremot inte använda det på samma sätt, inte än i alla fall.

Om några decennier kanske en vit kille kan säga till en svart: – You are a cool nigga! Utan att det uppfattas som nedlåtande, utan snarare upplyftande. Och då har det latinska ordet för svart gjort en förunderlig rundresa i vår språkkultur.


Följ oss!