En valuta…

Sprid!

En valuta att sämja dem,
en valuta att främja dem,
en valuta att i mörkrets vida riken tämja dem.

Ska vi ha samma penningar i Europa, eller en hel hoper olika? För mig spelar det ingen roll, jag vill bara ha ett fungerande valutasystem. Jag är ingen politisk idealist, jag bryr mig inte om hur du nyttjar dina sedlar och mynt, bara du respekterar några enkla grundläggande principer som handlar om respekt för den enskildes liv, hälsa och egendom.

För mig handlar politik om principer, inte visioner; jag har ingen idé om hur livet bör vara, eller hur andra ska leva sina liv. Jag vill ha en statsmakt som inte lägger sig i, som inte intervenerar, som inte moraliserar, förmanar eller lockar. Och fungerar inte euron – vilket blir alltmer uppenbart – så bör vi skrota den och hitta på något annat. Det är inget att gråta över.

Staten är vår vakthund, den har vi gemensamt införskaffat för att den ska vakta våra dörrar. Det är en stor och dum hund, men den biter hårt om någon gör något dumt, det är dess uppgift. På senare tid verkar den dumma hunden inbillat sig att den är herre i huset. Den lägger sig i hushållsekonomin också. Annars gillar den som vanligt att rulla sig i jorden och bajsa i rabatten.

När vi ändå funderar på att byta penningar. Vi kanske skulle skaffa oss en annan hund också?