Ett optimalt valutaområde?

Det finns många åsikter om Grekland, om landet ska stanna eller lämna eurozonen, eller hela unionen för den delen. Låt oss för ett ögonblick glömma Varoufakis, Schäubles och Diesselbaums segdragna kamp.

Vad är egentligen ett optimalt valutaområde? Har vi det eller inte?

Viktiga aspekter av ett valutaområde är arbetskraftens rörlighet i hela regionen, kapitalets rörlighet, riskdelningssystem som omfördelning av skattemedel, samt liknande konjunkturcykler i hela regionen. Andra saker som nämns är homogena preferenser, likartat öde – solidaritet.

Kapitalrörlighet finns, men det är förmodligen det enda vi har. Arbetskraftens rörlighet inom EU är ganska komplicerat, eftersom vi talar olika språk. Ofta är det okvalificerad arbetskraft och specialister som rör sig. Men hur är det med det stora gänget i mitten? Vi delar inte heller samma beskattningssystem, och företagen runt om i unionen är helt annorlunda, så är tillika målbilden och kulturen hos unionens medlemsstater.

Nej, vi har inte ett optimalt valutasystem. Och jag har inte ens nämnt bank- och finanssystemen ännu, vilka också utgör en stor utmaning.

Hur som helst, finns det några perfekta valutasystem?

Låt oss ta en titt på Sverige, som utomlands vördas för sitt välstånd och goda organisation. Landet är grovt indelas i två halvor, den rika södra delen, och den glest befolkade norra. Nordborna är inte lika produktiva som sydborna, men förväntar sig samma standard på skolor, sjukhus etc. Så den nordliga regionen finansieras till stor del av de sydliga skattebetalarna. Vi har samma sak i Italien (fast med omställda väderstreck), där den norra delen subventionerar den södra. Nästan alla länder har någon form av omfördelning av rikedomar inom sina respektive regioner.

Är detta ok? Ska rikare regioner betala för fattiga regioner?

I ett land accepterar vi ofta detta. Eftersom vi tillhör samma nation, vi delar kultur, historia, och vi har en känsla av samma öde. Men ändå, även inom nationer bråkas det om dessa frågor från tid till annan. Varför ska vi hårt arbetande människor föda de lata? Detta är förmodligen den vanligaste invändningen.

Vad skulle hända om norra Sverige bröt sig loss och lanserade en egen valuta? Förmodligen skulle den nya valutan falla som en sten de första månaderna, och sedan stabiliseras. Och norra Sverige har faktiskt en del riktigt bra branscher såsom gruvor, skog, energiproduktion och turism etc – även om norra delen inte är lika produktivt som södern.

Den nordliga valutan stabiliseras efter ett tag. Snart märker man intensifierad trafik vid gränsen, och en hel del nya affärer och stormarknader på den norra sidan. De är sydborna som just upptäckt att de kan gå och handla på den nordliga sidan och spara en hel del pengar. Och gruv- och skogsnäringen blomstrar också, till följd av lägre priser, samma sak med turismen.

Och efter några år har den nordliga valutan blivit ännu starkare och stabilare, men något lägre än den södra valutan. Och norra delen av landet blomstrar genom sina egna ansträngningar, och inte genom omfördelning av skattepengar.

Och jag har inte ens nämnt Grekland. Men det här exemplet gäller även för den europeiska unionen. Vill vi ha starka individuella ekonomier, eller centralplanerad byråkrati och omfördelning av skattemedel från Bryssel?

*

Den här artikeln finns även på engelska: Optimum currency area?

Intressant? Dela artikeln!

Gillar du Avancemang så kanske du gillar den här boken?

För dig som uppskattar science fiction, rymdopera och en och annan filosofisk fundering.

79 kr för e-boken. Mer info, eller köp, klicka här.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Norrlänningarna är produktiva per person, absolut, med de är FÅ till antalet på en jättelik yta. Därför blir skattebasen mindre än i storstadsregionerna. Skolor, sjukhus, offentlig service blir dyrare. Cornucopia glömmer att de eventuella ”pengarna som betalas till Stockholm” går till gemensamma projekt som polis, rättsväsende, försvar, myndigheter, rikets styre etc. Och om Norrland skulle bli självständigt skulle man behöva bygga upp allt detta själva, ganska dyrt… Vanligtvis är det så att glesbygden subventioneras av storstadsregionerna, även om det givetvis finns regionala skillnader även här, dvs fattigare områden i Stockholm och rikare områden i Norrland.