Fildelning passé?

Den s.k exemplarförsäljningen av musik och film blir allt svårare när allt blir tillgängligt 24 timmar om dygnet online. Varför slösa på hårddiskutrymmet när godsakerna finns på t.ex Youtube och Spotify – utan att behöva laddas ner? Och förmodligen kommer ännu mer sofistikerade tjänster att se dagens ljus inom kort.

Genom lagar som t.ex IPRED försvåras fildelning, även om den tekniskt intresserade kan kringgå det hela ganska lätt. Nöjesindustrin kan hamna i ett ännu större vakuum då stora delar av publiken både slutar att köpa och slutar att fildela. Man driver helt enkelt bort kunderna, och film- och skivbolag stämplas som stora, globala maktgalna aktörer med halvpolisiära befogenheter.

Vi bör emellertid inte negligera folks vilja att äga, att ha saker. Inledningsvis kommer många att kopiera av varandra offline, våra hårddiskar är fulla med godbitar som kan spridas i det oändliga utan att tappa i kvalitet. Och detta blir ännu svårare att komma åt. Ska nöjesbranschen hindra offlinespridningen krävs att man undersöker folks ipodar, datorer och musikanläggningar i hemmet eller på stan – och detta rimmar illa med det öppna västerländska samhällets ideal.

Nöjesindustrin har det inte lätt. De missade tåget i slutet av 1990-talet, då de skulle ha dumpat priserna på CD-skivor och startat billig försäljning på nätet; utvecklingen har snarare gått åt andra hållet med allt dyrare produkter. Tonåringar har knappast råd att lägga 200 kr eller mer på cd-skivor, och vi ser hur musikaffärerna bommar igen i våra städer.

Om nöjesindustrin vill hålla liv i exemplarförsäljningen borde de titta på Google, och låta sig inspireras av affärsmodellen kring sponsrade länkar. Annonsören betalar egentligen en ganska låg summa för ett klick, men många klick blir det för Google, som tjänat hundratusentals dollar medan du läst denna mening.

Varför inte sälja en låt för ca 1 kr, och en film för ca 5 kr online; hela den uppkopplade världen skulle ladda ner för glatta livet, och slippa dåliga kopior o.dyl. Här går det att tjäna enormt mycket pengar för den som vågar. Och för de som inte törs väntar en utdragen och smärtsam konkurs.

Jag tror att många inom nöjesbranschen har glömt bort en viktig regel: kunden har alltid rätt…

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, fildelning, musikindustrin, nerladdning

Skribenten bakom Avancemang lanserar sin första bok

För dig som gillar science fiction, rymdopera och en och annan filosofisk fundering.

79 kr för e-boken. Mer info, eller köp, klicka här.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Det kan finnas många anledningar att inte tanka hem grejerna, men att spara på hårddiskutrymme är inte en av dem.

    En film tar 700M. En ny dator idag kommer inte med hårddisk mindre än 120G. Du får in långt fler filmer än någon är intresserad av på det utrymmet. Eller, om man så vill, så kan du få in hela produktionen av Simpsons, alla tjugo årens produktion. Två gånger om.

    Musikfiler tar ännu mindre försvinnande plats.

    Nej, anledningen att inte plocka hem är att något annat är mer bekvämare. Det “något annat” är framför allt sorteringstjänster.

    Vad gäller exemplarförsäljning, så är den död och bara att glömma. Den är borta och kommer inte tillbaka. Det går inte att ta betalt för icke-arbete i en fungerande ekonomi.

    / Rick – lyssnar just nu på last.fm/tags/eurodance

  2. R Falkvinge,
    Jag köper resonemanget, men tror att det är en generationsgrej. Det finns fortfarande många som sitter och sorterar och putsar sina cd-skivor…

  3. Vad folk ofta missar när de lägger fram väldigt radikala saker som mediabranschen kan göra, t.ex. stoppa folk på gatan och rota igenom deras dator/mp3spelare är att även om normalsvensken är den mesigaste personen på planeten så kommer även han att dra en linje i sanden där och börja veva. Personligen är jag inte främmande för våld. Jag omfamnar inte våld som en lösning, men jag håller väldigt högt på rätten att freda och försvara sig. Det är en naturlig rätt, inget man kan lagstifta bort.
    Ju fler idiotiska och de facto fascistiska lagar som skulle kunna skapas, desto fler personer skulle anamma mina och mina likars åsikter. Och vips, en dag så har man ett slagsmål som urartar och till slut blir det som när den svarta kvinnan jag inte minns namnet på vägrade att sätta sig i den svarta delen av bussen. Folk kommer att reagera.

    Polisen och makthavarna kommer då att ha att välja mellan att ge sig eller att åstadkomma ett nytt ådalen. Det sistnämnda är ju idag, när alla har mobilkameror ett stort likatecken med total politisk död, så jag har svårt att tro att en endaste politiker (bortsett från KD då) ens skulle överväga det.

    Vi ligger runt 1,5 på Gandhiskalans 1-3. Nånstans mellan att de skrattar åt oss och att de börjar ta till våld.

    Jag tror att vi tämligen snart kommer att komma fram till 3 på gandhiskalan, “and then you win.”

    När det gäller lagring på nätet är jag inget fan av det. Hade det varit så att var jag än rörde mig så hade jag 10gigabits konstant överföring trådlöst och att tjänsten aldrig gick ned så visst. Men som det är nu räcker det med att modemet pajjar och sen sitter du där. “och vad ska du se på nu då min lilla vän? vad ska du lyssna på?”

    Personligen skulle jag aldrig låta ett företag som MS hantera mina filer, det räcker ju som idag att de skickar all msn trafik till Fort Maede (NSA) för vidare analys. Så det är inte ett företag som håller hårt på integriteten, och jag finner det svårt att tro att andra företag inte skulle vika sig för påtryckningar från staten att få tillgång till alla data som lagras hos dem utan att behöva gå via domstol.

  4. Sixdays,
    Håller med, gränserna tänjs.

    Och efter att ha ägnat debatten några tankar så tror jag nog att vi är lite tidiga med att dödförklara “exemplarförsäljningen/nedladdningen”.

  5. Fildelningen är här för att stanna, oavsett lagstiftning.

    Internet med fildelning är människans största innovation sedan boktryckarkonsten och då vi fick förmågan att kommunicara via tal.

    Det finns tekniska lösningar som kommer att omöjliggöra det som eftersträvas med FRA-IPRED och motsvarande lagstiftningar.

    Vad dessa tekniska lösningar består i behöver man inte vara någon Einstein för att klura ut. 🙂

    Upphovsrätten måste och kommer att anpassas till det den var avsedd för, att skapa största möjliga samhällsnytta. Den skall inte vara en a-kassa för arbetslösa skivbolagsbossar.

    FRA borde omgående skänka sina superdatorer till våra högskolor, som KTH och Lunds Tekniska Högskola, där de gör reel nytta.

  6. […] tekniska lösningar på enskilda delar av upphovsrättsfrågan finns men det är viktigt att komma ihåg att precis som Copyriot Rasmus […]