Flumskolan sågas av hjärnforskare


Socialdemokraternas skolpolitik har länge kritiserats av borgerliga politiker och den allmänbildade allmänheten. Skolan anses ha blivit en experimentverkstad, där ideologiska nycker styr istället för forskning och vetenskap. Alliansregeringen arbetar åtminstone på papperet med att reformera utbildningsväsendet, men det lär ta tid. Vi kommer under många år få dras med en grundskola, märkt av socialdemokratisk vilsenhet.

Nu möter flumskolan tillika hård kritik från den kände neurologen Martin Ingvar, som menar att grundskolans pedagogik inte är anpassad efter hjärnans utveckling. Han menar bland annat att språkstudier borde påbörjas tidigare, att betygssystemet är felkonstruerat utifrån barnens utveckling, och att de största förlorarna är pojkar från arbetarklassen.

Det här måtte svida ordentligt. Förmodligen har det aldrig varit lätt att vara socialdemokratisk skolpolitiker, det blir knappast lättare efter den här osande artikeln.

Kanske bör vi fråga oss varför uppburna forskare som t ex Martin Ingvar inte nyttjas som en resurs i samband med skolreformer?

Helst skulle jag vilja se en riksdag där duktiga lärare, läkare, ingenjörer tog plats bland undersköterskor, verktygsfilare och betongarbetare – istället för alla dessa bleka politrucker som låter sig pinas av partipiskor och ideologiskt förfall.

Färdigskrivna röstsedlar, interna nomineringar, ungdomsförbundskarriärer och 4%-spärrar ser förmodligen till att det aldrig blir verklighet.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, skolan, skola, utbildning, forskning, neurologi, socialdemokraterna


Subscribe
Notify of
guest

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

16 Comments
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments
Thomas Öberg
Thomas Öberg
12 years ago

Lite SCB-statistik från 2002 (http://www.scb.se/statistik/UF/UF0508/2003M00/UF01SA0201.pdf och http://www.scb.se/templates/Publikation____47599.asp#BM4).

Utbildningsnivå bland Sveriges befolkning:
Förgymnasial ca 20%
Gymnasial ca 50%
Eftergymnasial ca 30%

Utbildingsnivå bland riksdagsledamöter:
Förgymnasial ca 10%
Gymnasial ca 30%
Eftergymnasial ca 60%

Förmodligen är alltför många av dessa politrucker för att falla dig i smaken, men det är varken röstsedlar, interna nomineringar, ungdomsförbund eller 4-procentspärrar som hindrar människor från att engagera sig i politiken. Det är människors ointresse.

För övrigt vill jag instämma i allt vad Martin Ingvars skriver om svensk utbildningspolitik och skolväsende, inklusive hans kritik mot mitt parti Socialdemokraterna.

Robert
12 years ago

Thomas Öberg,
Känner till statistiken. Jag vill som sagt gärna ha både hjärnforskare och betongarbetare i riksdagen, som jag skriver i inlägget.

Låt oss i alla fall konstatera att 4%-spärrar, interna partinomineringar, ungdomsförbundskarriärer och färdigtrycka valsedlar INTE främjar medborgarnas politiska initiativförmåga.

Kanske skulle folks intresse öka om de gavs en rimlig chans att delta och påverka.

Björn
12 years ago

”Socialdemokraternas skolpolitik har länge kritiserats av borgerliga politiker och den allmänbildade allmänheten. Skolan anses ha blivit en experimentverkstad, där ideologiska nycker styr istället för forskning och vetenskap.”

Den som är ens lite insatt i den pedagogiska forskningsdebatten kan med lätthet fastslå att det är den borgerliga regeringen som struntar i forskningen och låter ideologin styra. vilket inte är konstigt. kunskap är inget självklart begrepp.

Robert
12 years ago

Björn,
Din kommentar är gaska kryptisk. Mig veterligen lägger sig borgarna inte i pedagogiken särskilt mycket; det är fritt fram för skolor, med alla möjliga inriktningar.

svensklärare
svensklärare
12 years ago

Märk väl: Senaste läroplanen LPO 94 togs av en borgerlig regering. Dock har alla läroplaner tagits i mer eller mindre enighet med alla partier.
En intressant sak angående Finland och dess goda skolresultat: Där har man en sammanhållen grundskola, gemensam för alla. Inget tal om friskolor där. How come?

Robert
12 years ago

Svensklärare,
Är medveten om läroplanen, men den styr väl inte allt?

Jag tror bestämt att det finns länder med fri- och privatskolor som också visar goda resultat.

Jag tror att förändringarna (reformerna) är vanskliga, att ta sig från en position till en annan. I Sverige tar reformerandet aldrig slut; skolan kanske behöver lite vila?

*

PS Satt semikolonet rätt?
😉

Björn
12 years ago

Robert: själva förutsättningarna för skolan sätts ju av regeringen. ett exempel är gymnasiereformen som syftar till att dela upp elever tidigare och få de att snäva in sitt karriärval vid 15 års ålder. om den säger PISA-rapporten (som Jan Björklund annars fäktar med så fort han får en chans): ”The earlier students were stratified into separate institutions or programmes, the stronger was the impact which school´s average socio-economic background had on performance. A long term trend in OECD countries has been to reduce the amount of separation and tracking in secondary education. The most recent major example of this is… Read more »

Robert
12 years ago

Björn,
Håller med dig.

Däremot tycker jag INTE att gymnasieinträdet är en ideologisk fråga. Hur skulle den kunna vara det?

Politik handlar ofta om att välja det minst sämsta alternativet. Jag har arbetat som vikarelärare under Göran Persson, och jag ger gärna några andra chansen att styra skolpolitiken i några år.

Björn
12 years ago

Robert: PISA-rapporten visar att ”the earlier students were stratified into separate institutions or programmes, the stronger was the impact which school´s average socio-economic background had on performance.”

tidigare indelning = minskad jämlikhet.

rätt eller fel är väl upp till var och en, men nog tusan är det ideologiskt?

Robert
12 years ago

Björn,
Var någonstans hittar du en sådan specifik punkt hos t.ex den liberala ideologin? Ska jag bläddra i Hayek eller Mill? Vad menar du med ”ideologi”?

Dessutom är det väl inte säkert att utslaget blir samma som i Polen, där är det större skillnad mellan olika sociala grupper.

Det här är ”statistik-politik”, där vi läser med olika glasögon. Men om det nu ovedersakligen är så att tidigare gymnasiestart ger sämre utslag så är förslaget givetvis inte bra. Förmodligen finns det en rad andra parametrar som man också måste ta hänsyn till, men om detta vet jag inget.

Björn
12 years ago

Robert: jag skulle påstå att strävan efter ett mer jämlikt samhälle uttrycks mycket starkare i socialdemokratisk eller socialistisk ideologi än liberal dito.

med ”ideologi” menar jag den samling av idéer om samhället som grundlägger den anförda politiken.

Björn
12 years ago

Robert: Med ideologi menar jag en samling ideér. I det här fallet en samling ideér om samhället på vars grund man formar sin politik. Ordet ideologi är ju inte per automatik behäftat med ”klassikerna”. Folkpartiets ideologi är, skulle jag vilja påstå, mindre inriktad på jämlikhet än vad t.ex. Socialdemokraternas eller Vänsterpartiets är. Jag vidhåller att frågan i allra högsta grad har ideologiska grunder. F.ö. så är Polen bara ett exempel. Rapporten talar genrellt om de 57 undersökta länderna när den slår fast att “the earlier students were stratified into separate institutions or programmes, the stronger was the impact which school´s… Read more »

Robert
12 years ago

Björn, Du menar alltså att alliansregeringen vill missgynna arbetarklassbarn på ideologisk grund? Jag ska berätta för dig hur världen ser ut genom mina ”knöliga glasögon”. Tycker du inte att det är märkligt efter ca 60-års vänsterstyre att vanliga arbetare betalar ca 50% i total skatt, att småföretagare betalar ännu mer? Att Svensson har mindre på banken än italienare och engelsmän? Att köpkraften blir sämre och sämre, vi åker till Bulgarien och Turkiet på semester numera och inte till Mallorca. Att skolan hela tiden försämras jämfört med andra länder, att lärarlönerna halkat efter rejält. Är inte skola och utbildning vägen ur… Read more »

Björn
12 years ago

Robert: Oj. Ledsen att jag dubbelpostar kommentarer.

Jag tror att folkpartiets ideologi är sådan att den slår mot jämlikheten. Gymnasiereformen är ett exempel där det faktiskt syns, svart på vitt.

Vidare finns det säkerligen många brister med Socialdemokraternas styre under 1900-talet. Men med lite perspektiv så har nog arbetarklassen samt fattiga och utstötta det bättre nu än innan Socialdemokraterna kom till makten.

Nej, jag har inte heller glasögon. Det är väl därför vi ser så dåligt då… 😉

Robert
12 years ago

Björn,
Så lätt var det att slänga ifrån sig den kritiken 😉 Däremot nagelfar du fp…

Sossarna har ju gemonfört många reformer tillsammans med andra partier, allmän rösträtt var tillsammans med liberalerna, dagens fp. Du är lite enögd här. Tror att de flesta demokratiska partier kämpar för jämlikhet, humanism, respekt för individen (idel liberala värden). Personligen gillar jag inte klasskampsretoriken, den alienerar människor från varandra.