Fördomar och statistik


Fördomar och statistik 1Vi lever i en värld där fördomar ständigt motarbetas och förkastas, emedan statistik upphöjs till en ädel och viktig konstform. Statistik används bland annat för att förutsäga val, samt för att ta politiska och affärsmässiga beslut.

Samtidigt så fungerar fördomar och statistiska antaganden på liknande sätt. Låt mig förklara hur jag tänker här.

Om du träffar ett antal personer av en viss folkgrupp, och de beter sig på ett liknande sätt, då kommer din hjärna att göra ett statistiskt övervägande och anta att beteendet i stor utsträckning är kopplat till gruppen. Förfarandet kan kallas för fördomar, urskiljning, sociala kunskaper el.dyl, lite beroende på i vilket sammanhang beteendet används.

Jobbar du med marknadsföring och reklam då är den här kunskapen ovärderlig, att du har en fingertoppskänsla gällande olika målgrupper, hur de tänker och hur de beter sig. Och detta kopplas givetvis till köpsituationer och affärsbeslut som kan gynna olika aktörer.

Däremot, om du börjar göra statistiska överväganden gällande vissa etniska grupper då kan du bli kallad för fördomsfull, eller till och med rasist.

Låt oss göra ett tankeexperiment. Om vi skulle fråga ett antal vita européer vilka etniska grupper de föredrog som grannar: vita européer, östasiater, indier, araber eller centralafrikaner. Hur tror ni de skulle svara?

Förmodligen skulle indierna komma högre än araber och centralafrikaner. Hur kommer sig då detta, då indier också har brun hud samt en främmande kultur och religion? Jo, indier uppfattas ofta som artiga, korrekta, de pratar bra engelska, samarbetar bra i jobbsituationer, ofta välutbildade inom data/it, och deras religion och kultur anses fredlig och intressant. Det är den gängse generaliseringen gällande indier.

Däremot uppfattas araber annorlunda, deras religion och kultur beskrivs ofta som mer fientlig, särskilt gällande kvinnosyn, lag och rätt osv. De kopplas också ihop med terrorism och islamism.

Och vad gäller centralafrikaner så finns det fördomar om lathet, brottslighet, inte så hög intelligenskvot, samt annorlunda ’obegriplig’ kultur.

Östasiater skulle förmodligen komma lite högre upp i grannlistan. Här finns det fördomar om att de är flitiga men kanske inte alltid så trevliga och varma, utan mer beräknande och kalla. Deras kultur kan ibland uppfattas som positiv, med asiatisk mystik, däremot så anses exempelvis kinesisk samhällssyn förkastlig och den förknippas ofta med kommunism och totalitära idéer.

Nu är ju allt detta fördomar som våra hjärnor skapar, men där finns förstås spår av sanning i en rent statistisk form. Det är ju så att islamism är mer kopplat till araber än exempelvis kineser, samt att indier ofta är bättre på data/it än afrikaner. Statistiskt sett alltså. Sen kan ju den enskilde individen skilja sig åt väldigt mycket. Men nu pratar vi statistik. Och då handlar det ofta om rimlighet och möjligt utfall. Det vill säga sannolikheten att träffa på en kriminell person inom en folkgrupp, eller en flitig yrkesskicklig person, eller vilka egenskaper man nu kan tänkas välja.

Vad är då skillnaden mellan en fördom och statistik?

Skillnaden är att inom statistik så gör man en större undersökning, på många personer, och ett relevant urval. Statistik är vetenskapligt förankrat, medan fördomar handlar om personliga möten och uppfattningar som sprids i grupper. I och för sig, om en vit europé skulle träffa väldigt många exempelvis indier, då skulle hon kunna göra förutsägelser som även statistiskt sett skulle uppfattas som korrekta. Men det skulle ändå inte godkännas som statistiskt eller vetenskapligt, ty även om urvalet är stort så saknas metodiken, urvalskriterierna osv.

Därutöver, även ren statistik kan faktiskt uppfattas som fördomsfull eller rasistisk. Till exempel när vi får veta att svarta är mer benägna till brottslighet än vita i USA, eller att svenska fängelser till stor andel är befolkade av utlänningar, att flertalet tiggare i vissa länder tillhör den romska befolkningsgruppen osv. Precis som fördomar inte alltid behöver vara negativa; vi kan ju ha positiva fördomar som redan nämnts om indier, men även att tyskar är ingenjörsmässiga och arbetsamma, japaner är noggranna osv.

Men, kan det förhålla sig så att även ett mindre urval kan ge oss en hint om hur ett visst folk beter sig? Ja, kanske. Vår hjärna verkar vara triggad på att sortera beteenden och avvikelser, förmodligen är det här någon slags överlevnadsinstinkt som funnits med oss sedan tidernas gryning. Men det kan också bli fel. Mången svensk som bott i förorten, eller i sociala utsatta områden har stött på flertalet finländska alkoholister eller missbrukare. När man sedan åker till Finland så inser man att antalet missbrukare där är lägre än i den svenska förorten, mycket lägre. Men då visade sig ändå fördomen om finländska alkoholister vara sann i den svenska förorten, men inte i Finland. Något gör att finländare hamnar i missbruk i den svenska specifika förorten, men inte i lika stor utsträckning i hemlandet, det kanske är slutledningen i det här fallet.

Den vanligaste invändningen gentemot fördomar eller statistik är påståendet att ALLA inte beter sig på ett specifikt sätt. ALLA muslimer är inte islamister. ALLA asiater är inte effektiva. ALLA finländare är inte glada i flaskan osv osv.

Fast statistik och fördomar handlar inte om den enskilde. Det handlar om urval av grupper, och sannolikheter. Det har absolut inget med den enskilde att göra, och det finns alltid extrema undantag i alla grupper. Men sannolikheten att träffa på undantagen är väsentligt lägre. Och det är just detta som både fördomar och statistik handlar om. Förmågan att göra kalkyleringar utifrån erfarenhet eller kända fakta.


Följ oss
Sammanfattning av veckans artiklar till din inbox varje måndag