Frihetlig migrationspolitik – är den möjlig?

Kan man bygga en vettig migrationspolitik på klassisk liberal/libertariansk grund? Många frihetliga debattörer skruvar på sig, de medger att de varit naiva med sina tankar om öppna gränser, men vad finns det istället? Vad ska vi göra? Och var ska vi börja?

För det första, tanken om öppna gränser har alltid gällt arbetskraftsinvandring, dvs folk som försörjer sig själva, skaffar sig bostad, och inte ligger samhället till last. Begreppet har chanserat i den offentliga debatten, och tappat sin ursprungliga betydelse.

Flyktinginvandring är något annat, som syftar till att ge fristad åt förföljda människor. Även detta har förvanskats; migranter från avlägsna länder lockas till välfärdsstaten Sverige, och försörjs i åratal av offentliga medel. Här har det saknats långsiktiga planer gällande max-volymer, och hur volymerna påverkar samhället i stort, demografi etc.

Det har också saknats en diskussion kring identitet, då många migranter inte identifierar sig av olika skäl. Ålder, ursprung och ev. kriminell bakgrund kan inte spåras. Och detta är ett problem då ursprungslandet är starkt förknippat med asylprövningen. Kommer man från fel land så får man helt enkelt inte stanna. En brottslig bakgrund är givetvis också ett stort problem. Det finns inget som säger att vederbörande kommer att sluta med sina brottsliga aktiviteter i det nya landet.

Den libertarianska hållningen handlar om att privatisera hela flyktinghanteringen. Organisationer som t.ex Röda korset får på frivillig grund samla ihop pengar till flyktinghjälpen. Då förväntas hanteringen bli mer ekonomisk rationell, och flyktingarna kommer att hjälpas i närliggande länder och regioner, eftersom det blir mer lätthanterligt och framförallt billigare. Och de kommer att ha lättare att återvända till sitt hemland när oroligheterna är slut och bygga upp det igen. Att förvara dem i Sverige blir helt meningslöst. Och de belastar inte heller skattebetalarna, utan blott de som ger medel frivilligt.

Hur gör vi med arbetskraftsinvandring då? Detta är kanske den svåraste ideologiska frågan i sammanhanget. Skräckscenariot är att landet översköljas av billig arbetskraft som bor i kåkstäder. Många frihetliga debattörer vill ju minska fackföreningarnas makt, därför blir lönebildningen mer lössläppt och kanske resulterar i kraftig lönedumpning, som skadar den inhemska ekonomin.

Har libertarianer ett bra svar på frågan om arbetskraftsinvandring? Eller är det en blind fläck, en ouppnåelig dröm om öppna gränser?

Vi vet att massinvandring kan påverka samhället negativt, både vad gäller infrastruktur, bostäder, arbetsmarknad, rättssamhället etc. Och vi vet också att våra politikers främsta uppgift är att företräda de inhemska invånarna, som röstade på dem. Våra politiker representerar inte migranter, dvs andra länders invånare.

Även arbetskraftsinvandring bör regleras på olika sätt, annars blir gränser, ekonomi, lönebildning, infrastruktur etc meningslöst. Vi kommer inte att kunna planera samhällets utveckling överhuvudtaget. Och det finns också aspekter av kultur, religion och nationell särart som ursprungsbefolkningen vill värna.

Olika lösningar finns att tillgå, t.ex green card-system som medger (statlig) kontroll och arbetstillstånd till vissa utvalda (brist-) yrken. Eller tidsbegränsade kontrakt, som kan förlängas, där arbetsgivaren är ansvarig för invandraren. Man kan tänka sig att representanter för lokalsamhället/regionen också ska tillfrågas, att de har en utslagsröst då de känner de lokala resurserna bäst. Och det bör även skapas infrastruktur kring utvisningar och kontroll, motsvarande en migrationspolis.

Ingenting av detta är särskilt anti-liberalt, eller står emot frihetliga värden, då våra politiker framförallt representerar oss, dvs landets invånare, och de har inga större skyldigheter till andra medborgare. De är satta att värna vår frihet, och inte andras frihet, eller värna friheten som ett abstrakt begrepp.

Vår infrastruktur är dessutom inte oändlig, resurserna är inte obegränsade – oavsett om de står i privat eller offentlig regi – därför kan inte heller invandringen vara obegränsad.

  1. Libertarianernas blinda fläck är ofta allt de får “gratis” genom att bo i ett fungerande land. Då menar jag inte det som betalas via skattsedeln utan det man tar för givet: avsaknad av korruption, hög tillit, fungerande banker …

  2. Ja, många tar kulturen för givet, men de noterar att vissa saker kanske inte fungerar lika bra i andra länder. Så medvetenheten finns egentligen. Fast man har en övertro på att den egna kulturen ska klara av allt, att den är rådande och beständig. Och att man kan frälsa alla andra med den egna kulturen. Sent omsider upptäcker man att kulturen är en skör fernissa.