Invandring – risker och möjligheter

I Sverige beskrivs ofta invandring som något positivt av etablissemanget, något som berikar samhället och skapar ett mervärde för alla parter. Ofta är det så. Invandrare tar med sig sina sedvänjor och lär sig nya, och det uppstår någon slags blandkultur. Det är det här som kallas för integration.

Men invandring kan också skapa problem, tvister mellan olika etniska grupper, och mellan majoritetsbefolkningen. Det kan tillika uppstå sociala spänningar, då invandrarna ofta kommer utan särskilt mycket tillgångar och tvingas ta enklare jobb. Brottslighet kan ibland bli en lösning för den som inte har pengar. Ghettofiering är ett annat problem, då invandrare i alla samhällen ofta söker sig samman, och ibland isolerar sig från majoritetsbefolkningen.

New York under 1800-talet är ett ganska talande exempel på dylika spänningar. Där samlades folk från hela världen, och olika gäng bildades, ofta med etniska förtecken, som ägnade sig åt organiserad brottslighet, brott och våld var en del av vardagen i de här miljöerna.

Idag är är New York en mer kontrollerad smältdegel, och många längtar dit och ser staden som en förebild. Stadens resa från kaos till harmoni var måhända mer krokig än vad vi erkänner för oss själva. Smältdeglar är inte alltid fredliga, och inte heller kontrollerade och ordnade.

Vi ska inte inbilla oss att invandring är något som alltid går smärtfritt. Detta måste erkännas och debatteras.

Det här kan man säga utan att vara rasist, främlingsfientlig eller allmänt negativ mot nya människor. Friktion mellan olika folk har alltid funnits, då vi har olika åsikter, olika traditioner, olika religioner, olika utseenden, olika språk och uppfattningar om lagar och regler. Givetvis vore det konstigt om alla dessa olikheter inte ibland bidrog till konfrontationer.

Därför är det viktigt att vi är toleranta, men att vi också hävdar vår egen särart, utan att trycka ner andra. Att vi respekterar lagar och regler i det aktuella landet, samt är överseende med religiösa yttringar, så som andra är överseende med vår tro eller avsaknad av tro.

Det är också viktigt att vi bjuder in, och själva låter oss bli inbjudna. Det är också nödvändigt att vi inte bjuder in för många till festen, då den kan urarta.

Svenska politiker bör tala ärligt om kvoter och begränsningar, samt skilja på flyktinginvandring och arbetskraftsinvandring.

Flyktingar har en särskild status enligt FN. De har flytt sina länder på grund av förföljelse eller förtryck, de kan vara skadade eller traumatiserade; de kanske väljer att flytta hem efter några år eller stanna för alltid, vi vet inte, ofta vet de inte själva. Inledningsvis är de försörjda av offentliga medel, då de inte har något jobb. Kostnaden bör utgöra en tydlig post i statens, landstingens eller kommunernas budget så att inte spekulationer och rykten uppstår.

Medan arbetskraftsinvandrare söker sig till ett land för bygga en ny framtid, de har ett yrke och ett jobb, och betalar skatt. Den som kan försörja sig själv bör kunna flytta vart hon vill. Det är en slags grundbult i den liberala tankevärlden. I verkligheten är även arbetskraftsinvandringen reglerad av s k green card-system eller dylikt, i länder som USA, Kanada, Australien etc. Detta är länder som är uppbyggda av invandrare. Sverige bör givetvis också fundera på en dylik variant.

Givetvis ska även invandrare betala skatt, sociala avgifter och moms, oavsett vilket yrke de har. På samma sätt som lokalbefolkningen. Och myndigheterna ska ha rätt att kontrollera att så sker.

Samtidigt menar exempelvis fackföreningarna att arbetskraftsinvandrare kan utgöra ett hot mot den inhemska arbetsmarknaden, därför har arbetskraftsinvandringen varit begränsad i Sverige sedan 1970-talet. Istället har man satsat på flyktingmottagning. Proportionerna mellan de olika typerna av invandring är annorlunda i Sverige. De flesta länder tar in färre flyktingar, och fler vanliga invandrare som kommer för att jobba. Medan det alltså är tvärtom i Sverige.

Allt detta måste våra politiker debattera och ta beslut om. Tyvärr är debatten ganska lam och man lyfter få eller inga av de viktiga frågorna som jag radar upp här. Och så länge locket är på så gynnar det bara de främlingsfientliga krafterna. Det är dags att ta tjuren vid hornen.

Intressant? Dela artikeln!

Gillar du Avancemang så kanske du gillar den här boken?

För dig som uppskattar science fiction, rymdopera och en och annan filosofisk fundering.

79 kr för e-boken. Mer info, eller köp, klicka här.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.