Jag är drabbad, kränkt och nedtryckt


Den politiska debatten handlar ofta om rättvisefrågor, vad är rätt och vad är fel? Vilka är drabbade, kränkta och nedtryckta – och hur ska vi skapa rättvisa? Jag är den förste att beivra en rättvis behandling av alla individer, oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning etc, men det verkar som om idén om rättvisa spårat ut.

Vi lever i ett samhälle där tydligen alla känner sig kränkta på något sätt, och alla har en öm tå som någon ständigt trampar på. Vi är alla darrande små ömma varelser, som knappt tål luften vi andas.

Maciej Zaremba skriver häpnadsväckande om en handikappad man som inte har fysisk kapacitet att bli förskolelärare, men försöker ändå, och när det inte fungerar anmäler han till handikappombudsmannen. Vi får också bekanta oss med lärarstudenten som skriver usel svenska, när läraren påpekar detta vid en tentamen anmäls läraren av studenten för etnisk diskriminering. Stämningen är inte på topp vid Lärarhögskolan.

Kränkta kvinnor har fått en speciell status i medierna, där sanningen förvanskas för att storyn ska hålla. Pär Ström berättar om feta rubriker som förtäljer att en kvinna blivit fotograferad naken i sängen och förövaren frigiven! Tyvärr stämmer inte historien, han blev dömd (inte till sexuellt utnyttjande) utan för sexuellt ofredande. Även om syftet är att skapa en bra story, så utnyttjar journalisterna vår ömkan för de kränkta så till den milda grad att de ljuger oss rätt upp i ansiktet.

Medierna lär oss att det är tre gånger så många unga kvinnor som unga män som försöker ta sitt liv, och att antalet fullbordade självmord ökar bland unga kvinnor. Självmord utmålades alltså som ett kvinnoproblem. Trots att antalet fullbordade självmord totalt sett är mer än dubbelt så stort för män som för kvinnor. Här använder man statistik för att virra bort oss, och den som inte har undersökningen hemma på nattduksbordet tror givetvis på vad som sägs.

Så här fortsätter det, vi är alla offer, drabbade, kränkta och nedtryckta. Livet är förbannat orättvist. När spelreglerna är för hårda anmäler vi – för vi vill ju ha rättvisa – vi vill också vinna precis som vinnarna. Staten har blivit en beskyddare av särintressen, precis det som staten ska motverka. Alla ska ju behandlas lika eller hur?

Rättvisa handlar om att skapa lika förutsättningar för alla, inte ändra förutsättningarna allt eftersom. Det är orättvist – och kränkande – på riktigt.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, rättvisa, solidaritet, kränkningar


Subscribe
Notify of
guest

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

12 Comments
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments
Michael Lundahl Karnerfors
Michael Lundahl Karnerfors
12 years ago

Lite grann som ”Mäns våld mot kvinnor” och påståendet att varje vecka mördas en kvinna… vilket är sant(!)… men samma vecka mördas också 3-4 män.

/Micke

Alvar
Alvar
12 years ago

3-4 män som också mördas av män

Robert
12 years ago

Alvar,
Kanske borde även mäns kränkningar av män vinna lika stort gehör – menar du? Det är ju trots allt fler män som mördas.

Apan
Apan
12 years ago

Ja konstigt försvar där. Spelar det någon roll att de flesta ,än som mördas mördas av andra män ? Är inte det viktiga att en MÄNNISKA tar livet av en annan MÄNNISKA ? Precis lika irrelevant är det ju ifall fler män tar livet av sig än kvinnor ? Varje fall är en tragedi och måste behandlas därefter.

Sven Svensson
Sven Svensson
12 years ago

Din text kränker mig. I rättvisans namn bör jag kompenseras.

Hanne
Hanne
12 years ago

Den finska statsministerns ex uttalar sig i tidningen och säger att statsministern har ”förstört” hennes liv. Ingen vidare förklaring lämnas på vilket sätt detta skulle ha hänt. Men det behövs kanske inte heller eftersom det är den kränktes definition som gäller. Ord står mot ord. I detta fall dessutom det skriftliga ordet mot det muntliga. Eftersom damen ifråga har skrivit en bok om statsministerns sovrumsinredning och publicerat några intima SMS och mail från de månaderna paret umgicks. Även barnen beskrivs i boken med invändningen att boken handlar om författarens liv. Barnen är inte gemensamma och har aldrig bott under samma… Read more »

Veronica Svärd
12 years ago

Michael Lundahl Karnerfors:
Ponera att 3-4 män varje vecka mördades av sin nuvarande eller före detta fru, hade du sett lite annorlunda på problemet då? Bara en stilla undran och inget förminskande av våld mot män – det är också fördjävligt. Mest konstruktivt att rikta fokuset mot problemet: den som mördar.

Jag är den första att applådera Anton Abeles Stoppa gatuvåldet-kampanj. Men det våldet är inte detsamma som att vara förföljd, misshandlad, kontrllerad och slutligen mördad av den du lever med. Det finns en markant skillnad mellan gatuvåld och relationsvåld. Omfattningen skiljer sig och upprepningen skiljer sig.

Lucky Luke
Lucky Luke
12 years ago

De yngsta generationerna svenskar är dokumenterat mentalt svagare än tidigare generationer, klarar motgångar betydligt sämre. Att de blir ”kränkta” till höger och vänster är bara ett symptom bland många andra. Man kan tex titta på antalet ungdomar som söker hjälp på psykakuten för att pojk/flickvännen gjort slut. För 20 år sen sökte knappt någon mentalvård för sånt. Det var ett vardagsproblem som alla ungdomar klarade av. Idag däremot är det många ungdomar varje dag som uppsöker psykakuten bara för att pojk/flickvännen gjort slut. Kan varmt rekommendera boken ”I trygghetsnarkomanernas land” av David Eberhard som är överläkare på en psykakutmottagning i… Read more »

Maria
Maria
12 years ago

Håller med om att Zarambas artikelserie är jätteintressant, men jag förstår verkligen inte kopplingen till Pär Ström. Ström hävdar ju att män är offer. Han använder sig av ”jag är kränkt”-retoriken utan att kunna stödja sig på mer än tre uttalanden från olika kvinnor, som ryckts ur sitt sammanhang. Mig tycks han som ett exempel på det som Zaremba kritiserar. (Vill också poängtera att Zaremba inte bagatelliserar verklig diskriminering, utan anklagelser om sådant på lösa grunder).

Robert
12 years ago

Maria,
Kopplingen är – som jag skriver – att folk beskrivs eller upplever sig som offer. Offerrollen kan vara kvinna, man, homosexuell, invandrare, ung, gammal etc etc. Det är möjligt att Pär Ström ser sig själv som ett offer, men mitt inlägg inehåller inte dylik meta-anays, utan behandlar enbart hans analys av kvinnan som offer i media.

Tobias
12 years ago

Dom svaga och alla offer verkar vara ett sätt att försvara socialismen. Dom vinner på att vi är offer. Jag höll med honom i artikeln att det var fånigt att det var så. Vänstern pratade efter om ”högerns härdsmälta”, och oviljan att se att folk far illa. Jag är själv homosexuell och lagarna ska inte användas som utpressning. Det är meningen att dom ska skydda dom som behöver hjälp. Jag känner mig absolut inte som ett offer och vill inte bli behandlad som ett heller. Sånt här gör mig bara förbannad. Varför ska någon som inte kan svenska ordentligt bli… Read more »