Den ENORMA arbetslösheten


Arbetslösheten tenderar att bli skyhög i svallvågorna av finanskrisen, vilket verkar förvåna en och annan bloggare. Låt oss komma ihåg att Sverige haft en skyhög arbetslöshet ända sedan 70-talets oljekriser och strukturomvandlingar, med några få ljusglimtar under slutet av 80-, 90-talen, samt strax innan dagens finanskris. Nu försvinner jobben igen, och vi kan återigen konstatera att den svenska modellen enbart fungerar i högkonjunktur.

Och detta är givetvis ett problem för en regering som lovat att få fason på arbetslösheten. Men kanske är det ett ännu större problem för de partier som glömde bort arbetslösheten helt och hållet? Hursomhelst, det är bra att oppositionen vaknar, bättre sent än aldrig.

Dagens arbetslöshet är inget isolerat problem, folk i många länder förlorar jobben just nu, som ett resultat av den amerikanska lånebubblan. Givetvis kommer socialdemokraterna att hålla alliansen helt och hållet ansvarig för den svenska jobbkrisen, anfall är bästa försvar; frågan är bara om det finns en efterfrågan på dylik retorik?

Sverige är ett arbetslöshetens land. Det enorma skattetrycket är ett resultat av decenniers misslyckad arbetslöshets-bekämpning. Stora delar av den offentliga budgeten går till socialt skydd, såsom t ex a-kassa och andra ersättningar. Alla skatter och avgifter hämmar givetvis näringslivet, företagens expansioner och nyanställningar går trögare, vilket gör att vi aldrig kommer upp ur diket.

Vi bör fråga oss om det överhuvudtaget finns en grogrund i Sverige, för alla de tusentals företag som behövs för att ersätta de förlorade jobben?

Sossarna på 60-talet, innan oljekriserna, nöjde sig med ca 17% skatt på arbete. Då var det inte lika sexigt att betala skatt, och pengarna man fick in räckte för att bibehålla välfärden. Ett lågt skattetryck räcker ju, när i princip alla jobbar, och bidrar till det gemensamma. Värre blir det när arbetslösheten ökar, dels bidrar vederbörande inte längre till det offentliga, och dels behöver hon en ersättning. Det blir dubbelfel för politikerna som tvingas gräva djupt i skattkistan och höja skatten.

Alliansen med moderaterna i spetsen insåg problematiken, och valde att fokusera på arbetslösheten i den förra valrörelsen. Jobben är själva nyckeln till lägre skatter, nyckeln till ett annat samhälle. Vare sig vi är moderater eller socialdemokrater så börjar och avslutas hela debatten här och ingen annanstans. Skatt kommer ur jobb, och finns det inga jobb så blir det ingen skatt. Och utan skatt blir det ingen välfärd. Åtminstone inte en välfärd enligt dagens politiska definition.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, arbete, arbetslöshet, jobb, jobben, krisen, alliansen, socialdemokraterna


Följ oss
Och få ett meddelande varje gång vi publicerar ett nytt blogginlägg.