Ideologi

Ägande, lag och rätt

Äganderätten är en viktig princip, utan den skulle vi haft svårt att bygga samhällen, men denna princip vilar på förvånansvärt lösa grunder. Är gården min egendom för att min farfarsfarfar brände ner skogen, satte upp ett staket, och började bruka marken? Är nyttjanderätt detsamma som ägorätt? Vem ägde marken innan? Ingen? Eller hade samerna som […]

Feminismen och matriarkatet

När kvinnorörelsen tillkämpade sig lika lagar och villkor i början av 1900-talet var egentligen kampen om jämlikhet över. Åtminstone på det legala planet. När kvinnor fick lika rösträtt, så hade de möjlighet att rösta in sina medsystrar till kommuner, landsting och riksdag. De hade även i övrigt samma rättigheter som män, möjlighet att förvärvsarbeta, försörja […]

Liberalismen – ursprungligen en köpmannaideologi

Whiggismen och den klassiska liberalismen uppstod under 1600-1700-talen och var en köpmannaideologi. Det är därför den i Sverige kallas borgerlig, ty det var städernas borgare/köpmän som ville ha lägre skatter, tullar och samma rättigheter som tidigare adeln och prästerskapet åtnjöt. Likhet inför lagen, yttrandefrihet, mötesfrihet och kritik mot autoritära krafter som staten och kyrkan var […]

Den brutala skillnaden mellan offentlig och privat vård

Det som utmärker offentlig vård är att den styrs av politiker och finansieras av skattebetalarna. Genom att baka in kostnaderna i skatten så upplever medborgarna att vården är fri, gratis, och alla har tillgång till den, både fattig och rik. Den offentliga vården styrs av en budget som i sin tur bygger på prognoser. Därtill […]

Arvet, miljön och tidsandan

Under senare år har vi lärt oss att en stor del av vårt beteende är ärftligt. Om det finns missbruksproblem i släkten är chansen större att man själv drabbas, samma sak gäller för vissa karaktärsdag, temperament och sjukdomar. Visserligen spelar din omgivning en stor roll för ditt beteende, men de ärftliga faktorerna är icke försumbara, […]

Utan tillit kan vi inte skapa ett fritt, tryggt och öppet samhälle

Jag lyssnade på ett program där den politiske debattören Ben Shapiro blev intervjuad (tror det var The Rubin Report). Shapiro berättar att han är delaktig i en judisk församling. Och att församlingen tar hand om de sina. De har till och med hem för handikappade, åldringar etc. Medlemmarna delar på kostnaderna för dylika gemensamma projekt. […]

Libertarianismen må vara död, men det frihetliga äventyret fortsätter

Begreppet libertarianism är inte särskilt gammalt, det dök upp under 1950-talet som en slags motreaktion mot dåtidens socialliberalism, som var en mutation av den klassiska liberalismen, old whig etc. Liberalism i kombination med ett stort socialt ansvar närmade sig socialdemokratin med stormsteg, och de blev närmast oskiljbara, därför behövdes en ny frihetlig kraft.

Fred och frivillighet

När vi betraktar omvärlden så inser vi snart att den som mest kränker dina rättigheter inte är grannar, multinationella företag eller organisationer – utan det är statsmakten och alla dess myndigheter och verk.

Tveksamma certifieringar kostar skattebetalarna enorma summor

RFSL erbjuder något som de kallar HBTQ-certifiering. Det är en process som tar flera månader i anspråk och kan kosta miljoner kr beroende på hur stor arbetsplatsen är. Tanken är att personer med annan sexuell läggning än den dominerande ska känna sig hemma på arbetsplatsen och i dess miljö.

Det självreglerande samhället

Allt fler personer med frihetlig livssyn kallas sig anarkokapitalister eller volontärister. De kan inte ens tänka sig en liten begränsad stat, utan vill organisera samhället utifrån polycentrism, dvs många små privata/kooperativa institutioner eller individer som konkurrerar och samarbetar med varandra, men ingen blir stor nog att ta över alltihopa, och bli en stat. I syfte […]

Myten om frihandel

Frihandel handlar om avskaffandet av skatt (tullavgift) som betalas vid import eller export av varor över en landgräns. Frihandel blir det när staten inte lägger sig i. Historiskt sett så var skatt på varor och försäljning ett naturligt sätt för en fogde eller markägare att skaffa intäkter. Skulle en handelsman släppas in genom stadsportarna för […]

Kosmopolitism och regionalism i globalismens tidevarv

Vi har två världsbilder i kamp med varandra. Den ena världsbilden framhåller öppna gränser, frihandel och mångkultur. Länderna smälter sakta ihop och vi får fred och frihet. Folk och kulturer är olika, med likvärdiga på något slags högre filosofiskt plan. Man tror på människans lika värde, mänskliga misslyckanden kan ofta spåras tillbaka till dåliga levnadsförhållanden, […]

Ett nytt EU efter parlamentsvalet?

Det råder nationalistiska stämningar i Europa. När etniska grupper känner sig hotade, så tenderar de att vända sig inåt, omfamna varandra, och höja barriärerna mot utomstående. Det är förmodligen ett utslag av någon urgammal stammentalitet som finns inprogrammerad i våra hjärnor. Beteendet har med all sannolikhet hjälpt oss att överleva under hotfulla tider och miljöer.

Ett reglerat och toppstyrt Internet

När Internet var nytt och fräscht så rådde det en slags nybyggaranda, duktiga innovatörer hittade på mängder med nya lösningar och tekniker. Många inbillade sig att Internet utgjorde en slags bortglömd lucka i lagstiftningen, dit frihetstörstande bohemer och rebeller kunde söka sig och bli lämnade i fred.

Hur demokratin blivit förfallen och orättfärdig

Bakom alla styrelseskick finns det nästan alltid en slags grundlag eller konstitution. Den reglerar hur makten förhåller sig till folket, att lagarna utformas rättfärdigt och att folket rättigheter inte kränks. Ofta finns det särskilda instanser som jämför lagstiftarnas verk med grundlagen, för att se om de är legitima eller ej. Grundlagen är den förordning som […]

Stor eller liten statsmakt, eller ingen alls?

Få människor ifrågasätter statsmakten. Vi betalar våra skatter och tar del av det offentliga utbudet, utbildning, vård, socialförsäkringar etc. Samhället kan emellertid organiseras på andra sätt, där sjukhus, skolor och annat sköts av civilsamhället. Vanligtvis kallas det här för privatiseringar, men det kan lika gärna vara föreningar, kooperativ el dyl som driver dylika inrättningar. I […]