Ideologi

Urartad PK-kultur vittnar om paradigmskifte

Efter andra världskriget har vi byggt vår ideologi på fred, frihet, tolerans och demokrati. Det har blivit en slags överideologi och världsomfattande etik som få motsätter dig. Men under senare år har denna ideologi blivit allt mer stressad och urartad, och jag tänkte gå igenom några av symptomen. Allas lika värde Nåja, vi värderar inte – Läs mer…

Lite fattigdom är kanske priset för att hålla den stora maktfullkomliga staten borta?

Det här resonemanget kräver en förklarande trestegsraket för att bli begripligt. Häng med! I För det första; allt färre villa ha en övergödd stat som förföljer medborgarna från vaggan till graven. Den överbeskattar, överreglerar och delar ut skattebetalarnas pengar kors och tvärs, samt att övervakning, kontroll och förmynderi ökar. Få gillar den här utvecklingen, emedan – Läs mer…

Feg borgerlighet drar ständigt åt vänster

Moderaterna och Kristdemokraterna har varit drivande i frågan om att utesluta Ungerns största parti FIDESZ ur EPP, den kristdemokratiska och liberalkonservativa grupperingen i EU-parlamentet. Anledningen skulle vara att partiet och ledaren Viktor Orban inte står upp för västerländska demokratiska värderingar. Till saken hör att det ungerska partiet är ett av de starkaste i Europa, med – Läs mer…

Sökandet efter det icke-aggressiva frihetliga samhället

Människan har under merparten av sin existens varit jägare och samlare; små grupper om ca 20-30 personer som vandrade omkring i landskapen och försörjde sig på vad naturen erbjöd. För ca 10,000 år sedan beslutade sig några för att bli bofasta, odla spannmål och hålla sig med boskap. Jägarna höll ihop, och det var viktigt – Läs mer…

Ödlesammansvärjningen

En del tror att vi styrs av ödlor, och allt bara är en anda stor sammansvärjning. Våra herrar reptilerna navigerar världen över våra huvuden, och ingen vet vart vi är på väg. Kanske inte ens de kallblodiga? Mer serier på Grafeus.com

Kapitalistfobi och välfärdsresistens

Både den politiska högern och vänstern har sina realpolitiska brister. Högern kan ibland närma sig näringslivet så mycket att det uppstår svågerkapitalism och korporativism. Det handlar om en slags orättfärdig sammanblandning av det offentliga och det privata, där parterna berikar varandra på olika sätt. Vänsterns fundamentala brist handlar om den överdrivna viljan att hjälpa. Om – Läs mer…

I väntan på en ny frihetlig rörelse

Ibland kan jag skönja embryot till en ny frihetlig rörelse. En frihetlig ideologi utan den politiska framstegsivern, som var utmärkande för alla liberala inriktningar under förra och förrförra seklet. En ideologi som inte bejakar progressivism och blind framtidstro. För vi har tröttnat på den, levt förbi den, och sett alla dess avarter och följdverkningar. Vi – Läs mer…

Samhällskontraktet och dess brytpunkt

Det konstateras allt oftare att samhällskontraktet kan vara brutet inom en snar framtid. Då avses det fiktiva kontrakt som finns mellan stat och medborgare. Där medborgarna bidrar med skatt och staten i sin tur ger tillbaka bl.a utbildning, vård, grundtrygghet och säkerhet. I ett land där man får köa på sjukhusens akutavdelningar, där det råder – Läs mer…

Tycka rätt, tycka fel, tycka lika

Vi lever i illusionen att politiska diskussioner kan leda någon vart, att vi kan övertala de andra, att de ska lyssna på sunt förnuft, och till slut ändra åsikt. Alla politiska debatter går ut på detta. I riksdagen ägnas massor av tid åt att berätta i varma ordalag om sina egna förslag, och underminera andras. – Läs mer…

Nationalismens fula tryne

Allt oftare får vi höra att nationalismens fula tryne dyker upp här och där, ofta i Central- och Östeuropa, men även i Trumpland och på den svenska vischan. Frågan är egentligen vad som avses? Vad är egentligen nationalism? Hur yttrar den sig? Nationalism och nationalromantik är delvis en ideologisk rörelse med rötterna i 1700- och – Läs mer…

Demokratins inneboende problem kan orsaka dess fall

Demokrati är för många en självklarhet. Det handlar om att alla myndiga medborgare får lägga sin röst vart fjärde år, därefter formas ett parlament och en regering som lotsar folket vidare på den politiska färden. Det låter enkelt och naturligt, demokratin anses ofta vara det enda sättet att styra ett land, allt annat är sämre – Läs mer…

Även personer med konventionella politiska åsikter borde ha som mål att statens makt ska minska

När Internet föddes för några decennier sedan så upplevdes det som ett under av frihet, möjligheter att dela information, sälja och köpa utan några större restriktioner eller regleringar. Vi har under årens lopp upplevt revolutionen som det nya mediet skänkt våra liv, och då handlar det inte längre om enbart handel och utbyte, utan även – Läs mer…

Progressiva vegetarianer och världsförbättrare

Vegetarian kan man bli av olika skäl, för att man vurmar för djuren, och reagerar mot undermålig djurhållning, eller på grund av förmodade hälsoskäl. Därutöver så “besjälar” vi djur, vilket förmodligen beror på att vi vistas allt mindre i naturen och ägnar oss allt mindre åt jakt och andra traditionella former av födoinsamling. Istället betraktar – Läs mer…

Ägande, lag och rätt

Äganderätten är en viktig princip, utan den skulle vi haft svårt att bygga samhällen, men denna princip vilar på förvånansvärt lösa grunder. Är gården min egendom för att min farfarsfarfar brände ner skogen, satte upp ett staket, och började bruka marken? Är nyttjanderätt detsamma som ägorätt? Vem ägde marken innan? Ingen? Eller hade samerna som – Läs mer…

Feminismen och matriarkatet

När kvinnorörelsen tillkämpade sig lika lagar och villkor i början av 1900-talet var egentligen kampen om jämlikhet över. Åtminstone på det legala planet. När kvinnor fick lika rösträtt, så hade de möjlighet att rösta in sina medsystrar till kommuner, landsting och riksdag. De hade även i övrigt samma rättigheter som män, möjlighet att förvärvsarbeta, försörja – Läs mer…

Liberalismen – ursprungligen en köpmannaideologi

Whiggismen och den klassiska liberalismen uppstod under 1600-1700-talen och var en köpmannaideologi. Det är därför den i Sverige kallas borgerlig, ty det var städernas borgare/köpmän som ville ha lägre skatter, tullar och samma rättigheter som tidigare adeln och prästerskapet åtnjöt. Likhet inför lagen, yttrandefrihet, mötesfrihet och kritik mot autoritära krafter som staten och kyrkan var – Läs mer…