Kommer klimatfrågan att underminera vår tro på vetenskap?

Sprid!

Den gängse politiska metoden att motarbeta icke önskvärda företeelser är genom beskattning. Därför har vi hög skatt på t ex spritdrycker, tobak, bensin och diesel. Då bensinen blir allt dyrare motiveras folk byta ut sina gamla bilar mot nya miljöbilar. Beskattningen är dessvärre också ett sätt att förlänga problemet, och givetvis ett utmärkt sätt för staten att generera intäkter.

Vi känner sedan länge till att bilavgaser är skadliga för människor, djur och natur; att förbjuda bensin som drivmedel är förr eller senare oundvikligt. Om detta skedde, i kombination med en övergångsperiod, skulle folk byta ut sina bilar ännu snabbare. Förbudsmodellen genererar å andra sidan inga skatteintäkter, och är kanske just därför inte så populär bland politikerna.

Förbudet kommer emellertid att komma förr eller senare, troligtvis när en mindre del av bilparken består av bensinbilar, som en snygg avslutning. Många kommer rätteligen att fråga sig varför förbudet inte kom tidigare?

Troligtvis kommer politikerna fortsätta att beskatta även miljövänliga drivmedel i framtiden, men skatten kommer att motiveras på andra sätt. Transport-skatter är alltför lukrativa för att tas bort helt. Om vi finner detta scenario troligt bör vi redan nu fundera över om hög bensinskatt verkligen är miljöpolitik eller något helt annat?

Tills vidare får Medelsvensson punga ut med hutlösa belopp när han tankar bilen, till nytta för statskassan, men inte särskilt nyttigt för miljön.

Både miljöpolitiken och klimatdebatten vilar på lerfötter. Huruvida människan orsakat eller inte orsakat de eventuella klimatförändringarna är svårt att leda i bevis. Om vi gör en snabb historisk klimatexposé inser vi snabbt att jordens klimat snarare präglas av kaos än av ordning (läs t.ex Nytt om klimatet under Vikingatiden, Populär Arkeologi nr 3, 2007; finns ej på nätet). Att överhuvudtaget konstruera klimatmodeller – där någon specifik tidsålder/temperatur anses normal och någon annan avvikande – är svårt. Samtidigt kan vi inte heller utesluta att människan faktiskt påverkar klimatet.

Om vi leker med tanken att klimatet kommer att bli normalt igen, dvs växthuseffekten uteblir – hur kommer då allmänheten att reagera på detta? Tusentals politiker och vetenskapsmän har gått i god för att människan påverkat klimatet, och att något måste göras snabbt. Men inget hände. Platt fall.

Medborgarnas tro på politik och framförallt vetenskap kommer att urholkas. Kanske kommer människor i framtiden att söka svar hos religionen istället, eller urbana myter och new age etc? Vi ser redan idag en misstro mot forskning och vetenskap i form utav kreationism, fundamentalism etc.

Det finns en stor fara i att sammanblanda vetenskap och politik, hur ädelt syftet än må vara. Och det är precis detta som händer i bl a FN:s klimatpanel, i vår egen riksdag etc. Medborgarna vallas i den politiska hagen, fram och tillbaka. Det verkar inte spela någon roll hur mycket vi bräker eller skitar ner – bara vi betalar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, miljö, global uppvärmning, växthuseffekten, bensinskatt