När Gutenberg uppfann tryckpressen så var det ett direkt hot mot alla munkar som satt på klostren och kopierade skrifter, som de gjort i hundratals år. Men vad som hände var att tryckpressen istället skapade många nya möjligheter. Plötsligt kunde man trycka massor av skrifter. Böcker, tidningar, tidskrifter, reklamblad hamnade strax i var mans hand. Och en uppsjö av tryckerier, författare, journalister, skriftställare, reklammakare fick jobb – istället för en handfull munkar.
När automobilen såg dagens ljus var det ett direkt hot mot alla kuskar, droskmakare och hästdrängar. Bilen ersatte dem alla, och snart såg vi varken hästar eller vagnar längre. Men effekten accelererade, snart kunde alla familjer ha råd med en bil, och ibland till och med två bilar. Massor av folk fick jobb i bilfabrikerna, hos underleverantörerna, försäljningsställena, marknadsföringen, vägbyggena, brobyggena, bensinmackarna, verkstäderna osv. Förmodligen mer lukrativt än gamla tiders hästskötsel.
Idag är det robotarna som hotar våra jobb. Vi räknar med att de flesta repetitiva arbeten kommer att ersättas med robotar och artificiell intelligens. Fast å andra sidan, vore det inte trevligt med en robot hemma, som kunde städa och sköta andra småsysslor? I ALLA hem, och kanske flera stycken?
Snart blir det många som tillverkar robotar, servar dem, lagar dem, transporterar, marknadsför och säljer dem osv osv.
Och så fortsätter det – tills den dagen robotar kan tillverka robotar – och vi inte längre behövs.
