Kommer robotarna att ta våra jobb?

När Gutenberg uppfann tryckpressen så var det ett direkt hot mot alla munkar som satt på klostren och kopierade skrifter, som de gjort i hundratals år. Men vad som hände var att tryckpressen istället skapade många nya möjligheter. Plötsligt kunde man trycka massor av skrifter. Böcker, tidningar, tidskrifter, reklamblad hamnade strax i var mans hand. Och en uppsjö av tryckerier, författare, journalister, skriftställare, reklammakare fick jobb – istället för en handfull munkar.

När automobilen såg dagens ljus var det ett direkt hot mot alla kuskar, droskmakare och hästdrängar. Bilen ersatte dem alla, och snart såg vi varken hästar eller vagnar längre. Men effekten accelererade, snart kunde alla familjer ha råd med en bil, och ibland till och med två bilar. Massor av folk fick jobb i bilfabrikerna, hos underleverantörerna, försäljningsställena, marknadsföringen, vägbyggena, brobyggena, bensinmackarna, verkstäderna  osv. Förmodligen mer lukrativt än gamla tiders hästskötsel.

Idag är det robotarna som hotar våra jobb. Vi räknar med att de flesta repetitiva arbeten kommer att ersättas med robotar och artificiell intelligens. Fast å andra sidan, vore det inte trevligt med en robot hemma, som kunde städa och sköta andra småsysslor? I ALLA hem, och kanske flera stycken?

Snart blir det många som tillverkar robotar, servar dem, lagar dem, transporterar, marknadsför och säljer dem osv osv.

Och så fortsätter det – tills den dagen robotar kan tillverka robotar – och vi inte längre behövs.

Intressant? Dela artikeln!

Gillar du Avancemang så kanske du gillar den här boken?

För dig som uppskattar science fiction, rymdopera och en och annan filosofisk fundering.

79 kr för e-boken. Mer info, eller köp, klicka här.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. … eller att vi kan få mer ledig tid.

    Men det kräver att politiker och ekonomer inser att det är skillnad mellan robotar som kan utföra enkla väldefinierade moment och AI som kan ersätta stora delar av alla hantverk. Håll inte andan, det insisteras fortfarande på att ’andra’ jobb kommer dyka upp. Får se hur det går när transportnäringen slås ut – det är lite skillnad sysselsättningsmässigt på att ersätta kuskar med taxichaufförer och att ersätta taxichaufförer med autonoma fordon.

    • Ja. Om vi inte på samma gång fördelar förändringen jämt över arbetskraften – genom minskad arbetstid t.ex. Upprätthålls konkurensen och funktionen i ekonomin leder ju de minskade kostnaderna som ett resultat av automation till möjligheten att bibehålla motsvarande standard men med en mindre total arbetsinsats.

      Det skulle också förbättra möjligheterna att anpassa balansen i pensionssystem genom att det blir lättare att arbeta högre upp i åldrarna om normaltillståndet är en lägre arbetstid.

      Men även där är det naturligtvis nästan omöjligt politiskt – vänstern kräver bibehållen lön (utan minsta tanke på hur lönen kommer påverkas av att jätteöverskott av arbetskraft), och för högern är det inte önskvärt att ha ett underskott av arbetskraft.

  2. Hej.

    Jag tror vi skall sluta ställa frågor om teknologi i termer av ’behövs det?’.

    Det leder in i samma återvändsgränd som alla utopiska läror kör huvudet i: strävan mot teoretisk perfektion leder till praktisk stagnation. bättre att skapa och operera efter moraliska system underställda faktiska situationers villkor, och att sträva bort från lidande, nöd och brist.

    Den viktigare frågan är energiproduktion/distribution; utan kontroll över den blir det inte mycket högteknologi.

    Dessutom närmar vi oss snabbt att kunna konstruera syntetiska motsvarigheter till hjärnor, samt att kunna förbättra kapaciteten hos det befintliga organet. Som med alla förutsägbara teknologiska utvecklingar reses samma invändningar om det är lämpligt eller ej, och på vilket sätt det orsakar världens undergång – medan den kultur eller civilisation som först prövar och därmed först bemästrar snabbt blir dominant tills nästa steg tas. Om det sedan är förbränningsmotor, repetergevär, stigbyglar, skottkärror, Arkimedes-skruv, höghöjdsbombare, mikrochip, transistorer, eller syntetiska livsformer och biologiskt förbättrade människor kvittar.

    Mer kunskap ger en möjlighet att ställa fler frågor, och där finns inget sista svar – bara det senaste.

    ’Behövs’ är inte rätt fråga. ’Kan vi’ är rätt fråga. Robotar kommer kanske att utföra vissa jobb; autonoma robotar med medvetande skulle enligt våra principer inte kunna vara egendom då vi inte accepterar slaveri. Därmed blir även de konsumenter – reservdelar, IT-säkerhet, bränsle, transporter, laddningsstationer med mera. Vem vet, ens barnbarn kanske blir chaufför åt en robot?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    • Det är inte mycket som ”behövs”, om vi särskådar mänskligheten och våra aktiviteter. Det mesta tillverkas fört vårt höga nöjes skull. Och det är vackert så tycker jag.