Köphysteri och överkonsumtion

Nu i juletider syns stressade människor i varje vrå, folk väljer och vrakar, köper, handlar och fyller sina kassar till bristningsgränsen. Eller rättare sagt, det är så det BRUKAR vara. Finanskrisen har bidragit till att det är lite glesare i affärerna, och vissa varor prissänks redan innan mellandagsrean. Det verkar som om Svensson håller hårt i plånboken.

Ekonomin står still, även om vi fortfarande köper presenter och julmat, så har konsumtionen av kapitalvaror minskat radikalt. Framförallt är det försäljning av bilar, lägenheter, dyrare kläder, elektronik etc som avstannat. Och detta har givetvis följdverkningar vad gäller arbetsmarknaden, ty bakom varje s.k onödig pryl som vi köper finns ett antal arbetstillfällen, och dessa jobb är på väg bort. Vi räknar med en arbetslöshet på närmare 9-10% de närmsta åren, en rejäl ökning om vi jämför med högkonjunkturens siffror då vi låg på ca 6%.

I Sverige är det staten som står för större delen av a-kassan, även om den administreras av fackföreningarna. Det innebär att de som har sina jobb kvar, kommer att betala högre skatt för att försörja sina olycksbröder och systrar. Och högre skatt medför ännu svårare klimat för näringslivet, med minskad köpkraft, minskad produktivitet, ökade kostnader etc.

Det finns många som förespråkar minskad konsumtion, som ser tillväxten som ett hot; traditionellt är det vänster-, miljörörelsen och vissa socialliberala kretsar som odlar dylika idéer. Ett konkret exempel är rörelsen En köpfri dag (Buy nothing day), som tycker att vi överkonsumerar och skräpar ner naturen.

Jag antar att konsumtionskritikerna firar nu, när folk håller hårt i sina plånböcker, företagen går omkull och arbetslösheten växer så att det knakar. Ja, det var ju det här de ville. Att de inte har några bra lösningar på vad folk ska syssla med istället för att jobba, ja, det är en annan femma. Det brukar talas om medborgarlön i dessa sammanhang, att det stora flertalet försörjs via skatter, och ett litet urval av högpresterande människor, forskare och ingenjörer vrider runt karusellen. Ibland undrar man hur vänstern- och miljörörelsen kan förorda ett dylikt nyfeodalt samhälle, måhända är viljan till revolt större än kraven på realism?

Det är lätt att kritisera konsumtionssamhället, men när man ser konsekvenserna, fattigdomen, misären i avindustrialiseringens spår, då är det kanske inte lika spännande att fira Buy nothing day.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant? Dela artikeln!

Gillar du Avancemang så kanske du gillar den här boken?

För dig som uppskattar science fiction, rymdopera och en och annan filosofisk fundering.

79 kr för e-boken. Mer info, eller köp, klicka här.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Min logik säger mig att jobben skulle räcka till fler om alla jobbade kortare arbetsdagar. Arbete som behöver utföras skulle delas på fler. Samtidigt skulle folk tjäna mindre pengar per månad och det är det få som vill. Man vill kunna köpa nya mobiltelefoner och tv-apparater stup i kvarten.

    Det finns ett begrepp som heter ”Frivillig enkelhet” men det tilltalar inte så många. Däremot är det fler och fler som tvingas till extrem enkelhet. Alltfler sjuka och arbetslösa måste gå till soc för sin överlevnad. Försörjningsstödet är som bekant extremt litet och täcker knappt det nödvändigaste. Om dessa människor hade rätt till a-kassa eller sjukpenning/sjukersättning kunde de konsumera saker de behöver men som inte försörjningsstödet täcker, t.ex. naturläkemedel, receptfria mediciner, glasögon, resa till släkting, en ny blomma till fönstret m.m.

    Så samtidigt som vissa konsumerar mer än de behöver så kan andra inte konsumera det de behöver.

    ”Att de inte har några bra lösningar på vad folk ska syssla med istället för att jobba, ja, det är en annan femma.”

    Jag har massor av förslag: Sluta stressa sig till sjukdom, umgås med barnen, ta en tur till skärgården och se en fabulös solnedgång, gå en skogspromenad, besöka farmor m.m.

    Det är sådant som man inte har tid till när man jobbar 8 timmar om dagen, fem dagar i veckan. Det är sådant som skulle ge livskvalite´ och gladare och friskare människor.

    En annan femma angående det här med konsumtion är att det går åt naturresurser för att tillverka produkter och för att transportera dem. Det är inget fel i sig att använda naturresurser, det måste vi för att överleva men problemet är att vi i dagsläget konsumerar jordens kapital och inte bara räntan av det som jorden ger. Jorden kan inte producera hur mycket som helst, hur snabbt som helst. Det spelar inte ens någon roll om vi konsumerar miljövänliga produkter. Jorden har ändå en gräns för sin produktionsförmåga (och för sin förmåga att åter bryta ner material).

  2. Mumlan,
    Frågan är hur många som kan försörja sig genom att jobba mindre? Eller genom frivillig enkelhet?

    Låt oss gå ett steg längre. Vad sägs om naturahushållning; en liten stuga, höns, gris, en jordplätt och man köper/byter blott ett fåtal produkter som man inte kan tillverka själv. Så levde vi för 150 år sedan, och så har vi levt i tusentals år.

    Lycka till!

  3. Robert,
    Som liberal kan jag tro att du är en anhängare utav framstegstanken? Nåja, faktumet är att människan har ökat sin produktion avsevärt under det senaste århundradet, tack vare ökad automatisering utav i princip alla yrken.

    Då är det helt rimligt att dela på jobben, med kortare arbetstider, då fortsatt automatisering fortsätter att förenkla arbetet.

    Vem vet, en vacker dag är kanske arbete ingenting som rör oss människor.

    Sen förstår jag inte hur din bit om höna, plätt osv är relevant.

  4. Wakina,
    Nej, som liberal tror jag att världen kommer att gå under, det gör den ju förr eller senare 😉

    Mitt inlägg är inte utopiskt utan handlar mer om här och nu.

    Jag tror att de flesta inser att företag, jobb, löner och försörjning inte är något självklart, speciellt i dessa kristider. Och att folk inte alls vill dela på jobben och lönerna. Om man delar på jobben alltför många gånger blir det ingen förtjänst kvar – och då får du skaffa dig en gris och jordplätt – för att överleva helt enkelt.

  5. Robert,

    Det var högkonjunktur för ett år sedan 🙂

    ”Jag tror att de flesta inser att företag, jobb, löner och försörjning inte är något självklart, speciellt i dessa kristider. Och att folk inte alls vill dela på jobben och lönerna.”

    Jag tror tvärtom att folk skulle VÄLKOMNA 2 timmars kortare arbetsdag, mer tid till familj osv, samtidigt som arbeten blir dubbelt så många, vilket ökar sysselsättning, och kringpumpningen utav pengar som driver samhället.

    Dessutom skulle, om vi ponerar att två människor jobbar på 12 timmar, med sex timmar var, produktionen överhuvudtaget stiga med typ 33.3%, vilket borde parera sänkta löner.

    Och grisen är fortfarande irrelevant.

  6. Wakina,
    Jag skulle aldrig dela mitt jobb med dig, oavsett om det var hög- eller lågkonjunktur. Och det skulle inte heller de tusentals människor som just nu håller på att förlora sin inkomst.

    Folk jobbar ju för att försörja sig, och två timmar mindre ger sämre lön. Det blir tungt när man har lån att betala och dåligt med besparingar etc. Men för den som verkligen vill finns det ju faktiskt ofta möjlighet att arbeta deltid, halvtid etc.

    Du säger: ”Dessutom skulle, om vi ponerar att två människor jobbar på 12 timmar, med sex timmar var, produktionen överhuvudtaget stiga med typ 33.3%, vilket borde parera sänkta löner.”

    Så, ju färre antal timmar vi jobbar, desto högre produktion och lön? 😉

  7. ”Jag skulle aldrig dela mitt jobb med dig, oavsett om det var hög- eller lågkonjunktur.”

    Taskmört xP

    ”Folk jobbar ju för att försörja sig, och två timmar mindre ger sämre lön. Det blir tungt när man har lån att betala och dåligt med besparingar etc.”

    Faktum är att jag inte har sagt ett ord om lönerna. Det är för att jag tror att de inte behöver sänkas. Det gjorde de inte när man skar ner arbetsdagen från 12 timmar till 8 timmar.

    ”Så, ju färre antal timmar vi jobbar, desto högre produktion och lön?”

    Tappade du temporärt läsförmågan? Jag skriver att eftersom att två människor arbetar med varje yrke, 6 timmar om dagen, vilket blir 12 timmar totalt, produceras i runda slängar en 33.3 procent mer, eftersom att 8 timmar är två tredjedelar utav 12, och det totalt blir 12 timmar, alltså 33.3 procent mer.

    Puh, fattade du nu?

  8. Wakina,

    ”Taskmört xP”.

    Nej, jag behöver min lön, och gillar att jobba.

    *

    ”Faktum är att jag inte har sagt ett ord om lönerna. Det är för att jag tror att de inte behöver sänkas. Det gjorde de inte när man skar ner arbetsdagen från 12 timmar till 8 timmar.”

    Skillnaden är att under 1800-talet hade arbetarna låga löner, vilka gick upp i takt med industrialismen utveckling, fackföreningsrörelsens intåg etc. Situationen är annorlunda idag, då vi väst har för höga löner och för dyr produktion, i jämförelse med Kina, Indien etc.

    *

    ”Tappade du temporärt läsförmågan? Jag skriver att eftersom att två människor arbetar med varje yrke, 6 timmar om dagen, vilket blir 12 timmar totalt, produceras i runda slängar en 33.3 procent mer, eftersom att 8 timmar är två tredjedelar utav 12, och det totalt blir 12 timmar, alltså 33.3 procent mer.”

    Om arbetsgivaren ska ha råd med TVÅ istället för EN anställd krävs lägre löner, dvs hälften, och inte bara 2 timmars kortare arbetstid.

    Att betala 12h lön istället för 8h innebär stor skillnad, dels vad gäller själva lönebiten, men även sociala avgifter etc.

    *

    Dessutom är hela angreppsvinkeln meningslös eftersom det finns möjlighet att arbeta heltid, halvtid, deltid etc.

  9. ”Skillnaden är att under 1800-talet hade arbetarna låga löner, vilka gick upp i takt med industrialismen utveckling, fackföreningsrörelsens intåg etc. Situationen är annorlunda idag, då vi väst har för höga löner och för dyr produktion, i jämförelse med Kina, Indien etc.”

    Industrialiseringen har aldrig stannat. Verktyg och maskiner har alltid blivit bättre, och bättre. En retorisk fråga: Tror du att vi alltid kommer att ha 8 timmars arbetsdag?

    ”Om arbetsgivaren ska ha råd med TVÅ istället för EN anställd krävs lägre löner, dvs hälften, och inte bara 2 timmars kortare arbetstid.”

    Du bortser dock från att produktioner ökar med längre effektiv tid som produktionen hålls igång, och eftersom att den effektiva tiden ökar med en tredjedel, fyra timmar, kommer detta att hjälpa till med betalningen för 6 arbetstimmar till.

    ”Att betala 12h lön istället för 8h innebär stor skillnad, dels vad gäller själva lönebiten, men även sociala avgifter etc.”

    Det börjar bli dags att fingra på den där enorma summan som regeringen nu har i överskott 😉

  10. Wakina,
    ”Industrialiseringen har aldrig stannat. Verktyg och maskiner har alltid blivit bättre, och bättre. En retorisk fråga: Tror du att vi alltid kommer att ha 8 timmars arbetsdag?”

    Globalisering, och internationell konkurrens från låglöneländer skapar annorlunda förutsättningar för oss i väst. Och som svar på din fråga; vi har inte 8 timmars arbetsdag, det har jag redan skrivit; det finns halvtid, deltid etc.

    *

    ”Du bortser dock från att produktioner ökar med längre effektiv tid som produktionen hålls igång, och eftersom att den effektiva tiden ökar med en tredjedel, fyra timmar, kommer detta att hjälpa till med betalningen för 6 arbetstimmar till.”

    Nej, jag bortser inte från detta. Arbetsgivaren måste betala för 4 timmar extra samt sociala avgifter.

    *

    ”Det börjar bli dags att fingra på den där enorma summan som regeringen nu har i överskott”.

    Ska näringslivet finansieras av skattepengar?

  11. ”globalisering, och internationell konkurrens från låglöneländer skapar annorlunda förutsättningar för oss i väst. Och som svar på din fråga; vi har inte 8 timmars arbetsdag, det har jag redan skrivit; det finns halvtid, deltid etc.”

    Dessa länder kommer hinna ikapp.

    ”Nej, jag bortser inte från detta. Arbetsgivaren måste betala för 4 timmar extra samt sociala avgifter.”

    Men inte hälften utav originallönen, som du skrev.

    ”Ska näringslivet finansieras av skattepengar?”

    Det ska stödjas genom skattesänkningar och bidrag, som det mesta annat.

  12. Wakina,
    ”Dessa länder kommer hinna ikapp.”

    Alldeles säkert. Vi kommer att få mer professionella och välutbildade konkurrenter, vars varor och tjänster kommer att vara ypperlig kvalitet.

    *

    ”Det ska stödjas genom skattesänkningar och bidrag, som det mesta annat.”

    Skattesänkningar låter trevligt, men inte bidrag, och det var det du pratade om tidigare.

    Jag tolkar det som att du vill införa lagstiftad 6 timmarsdag och att de ökade kostnaderna bekostas av staten. För min del får du, och alla andra, jobba hur många timmar ni vill. Men att kräva att staten ska stå för fiolerna är inte särskilt fiffigt.

    Ökade bidrag innebär ännu högre skatter, och mindre pengar i våra plånböcker, som ger minskad konsumtion, och sämre förutsättningar för näringslivet. Men visst, våra politiker kan ju alltid använda sedelpressen om det kniper, vilket också har sina baksidor.

  13. ”Skattesänkningar låter trevligt, men inte bidrag, och det var det du pratade om tidigare.”

    Då skiter vi i det, och kör med skattesänkingar =)

    ”Men att kräva att staten ska stå för fiolerna är inte särskilt fiffigt.”

    Varför inte? Så mycket som staten och politiker tar ut från folket är det väl helt berättigat att de ger något tillbaka? Som 6 timmars arbetsdag där staten står för fiolerna i form av skattelättnader för företag =)

  14. Wakina,
    Idén om skattesänkningarna gillar jag, skatt på arbete är överhuvudtaget ett dåligt och hämmande påfund.

    Men själva regleringen av arbetstiden är knepigare. Att staten skulle gå in och tvinga oss att arbeta x-antal timmar innebär en del problem.

    Det finns fortfarande folk som jobbar 12 timmar om dagen, framförallt chefer, ägare, egenföretagare etc. Samtidigt som det finns folk som arbetar halvtid. Ytterst är det du och jag som bestämmer hur många timmar vi vill jobba. Avtal och regleringar tenderar att bli rekommendationer, rättesnören.

    I praktiken är det arbetstidlagen (ATL) och kollektivavtalen (via arbetsmarknadens parter) som reglerar arbetstiden.

    Problemet är att avtalsmodellen passar bäst på det gamla brukssamhället, där jobben var tunga och tråkiga. Idag flyttas i stor utsträckning tillverkning och tung industri till andra länder, medan tjänste- och kontorsarbete blir allt vanligare. Många vill idag kanske jobba MER eller MINDRE av ANDRA skäl än tidigare.

    Detta har facket och politikerna insett, och därför är debatten ganska lam. Viljan måste komma från gräsrötterna, arbetarna, via facket etc.